Naturvetenskapen anses vara en viktig och central del av vårt samhälle men ändå efterfrågas ämnets inflytande i förskole – förskoleklassens verksamheter. Tidigare forskningen visar att förskollärarna har bristande kunskap om ämnet och att det finns en viss rädsla att undervisa eftersom förskollärarnas självförtroende är för lågt. Forskningen visar också att inom naturvetenskapen framträder biologin vid en undervisning medan fysik och kemi anses vara för avancerat. Med en grund i en läroplansteoretisk utgångspunkt ämnade studien att undersöka naturvetenskapens implementering i verksamheterna. Med denna teori vävs studien ihop med pragmatismens inflytande som en undervisningsmetod. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupper med barn. Studien utgår från två perspektiv, förskollärares och barnens. Resultatet visar att grunden till naturvetenskapens anonymitet i verksamheterna är erfarenhet. Tidigare utbildningar och dagens utbildning producerar inte tillräckligt för att utveckla studenternas kunskap och erfarenhet kring naturvetenskapen. Vidare visar resultatet att förskollärarna anknyter sin undervisning till ett praktiskt arbete för att möjliggöra barnens intresse och kunskaper.

No description available.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how pedagogues in preschool relate to anthropomorphic talk in the pedagogical activity. What the study wants to investigate is how and in what contexts the pedagogues use anthropomorphism in their work and whether they see any advantages and disadvantages of it. The relationship between facts and imagination is also something the study wants to investigate if the pedagogues reflected on. During the study, 10 pedagogues were interviewed. The result shows that anthropomorphism occurs at the preschool both for the younger and older children. The result shows how and in what context the pedagogues use anthropomorphism and what they see for advantages and disadvantages of anthropomorphism. Anthropomorphism is used according to the result for the most part used as an interesting way of working at preschool. In the younger children, anthropomorphism is used to create a more general interest in the animals and their lives and in the older children in order to create an interest and then be able to explore further in a more fact-based manner. According to the result, anthropomorphism is not many pedagogues reflected on how it is used or if it have an effect on children´s learning before, but all the pedagogues believe that anthropomorphism is something in the children's everyday life.

I have studied peer assessment in 9th graders from a junior high school in biology. The purpose of this study is to investigate junior high school students’ perceptions of peer assessment in biology. The issues looked at were: -       What are the student´s perceptions and experiences of peer assessment in biology? -       What do students think is needed to work with peer assessment? -       What is the students’ perception of how peer assessment affects their learning in biology? I observed two groups of 12 students, working in pairs, as they performed a laborative exercise. One student performed the exercise while the other student evaluated what the student did. This was then followed by six semi-structured group interviews. Based on the interviews, I found that the students have predominantly positive perceptions and experiences about peer assessment. During the interviews students talked about the factors and conditions that peer assessment needs if it is to work well. For example a permissive classroom climate is needed as well as clear instructions given from the teacher. The pupils said that peer assessment positively affected their learning and motivated them to work more actively. Peer assessment is something that potentially has a large impact on student learning, if it is used correctly. To work with peer assessment the teacher must have knowledge about how different assessments affect students. The students need to know how to perform the assessment and how to use the response they will get from the other students.

Studiens syfte var att lyfta fram centrala begrepp i biologi utifrån det centrala innehållet i Lgr11 och se hur läromedel och lärares kursläromedel behandlar dessa begrepp. Begreppen som förekom delades upp tematiskt och ett av de teman som förekom var hållbar utveckling. Temat bestod av sex stycken begrepp och genom dessa begrepp och studiens litteraturanalys behandlades relationen mellan Lgr 11, läromedel och lärares kursläromedel. Fem läromedel för elever och 4 kursläromedel för lärare behandlas i studien.  Resultatet visar att elevers läromedel och lärares kursläromedel behandlar temat hållbar utvecklings begrepp med stor variation. Genom detta påvisar resultatet att relationen mellan Lgr11, läromedel och kursläromedel är varierande. Sammantaget visar det rent procentuellt att begreppen förekom endast i hälften av litteraturen. Med detta resultats stora variation leder det till vetskap om att det inte är självklart att begrepp, som enligt Lgr11, ska vara styrande förekommer i den utsträckning man kan förvänta sig i lärares kursläromedel och elevers läromedel. Läromedels och kursläromedlens gemensamma strategi ska vara att främst fokusera på de centrala begrepp som förekommer i Lgr11.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers´ view of education about human reproduction in preschool. The purpose is also to highlight how reproduction is represented in childrens’ books and how preschool teachers’ experience that they can use the literature. The methods that were chosen and used was quantitive survey and qualitative literature analysis. The result shows that a majority of the preschool teachers consider childrens’ books to be a useful tool for conversing with children about human reproduction. It also shows that preschool teachers’ have a positive attitude to conversing with children about the subject. The result of the literature analysis show that the majority of childrens’ literature represent human reproduction factual, with a purpose to mediate knowledge about the phenomenon.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärare arbetar för att försöka motivera elever i ämnet biologi samt undersöka i vilken grad eleverna uppfattar lärares olika motivationfaktorer som viktiga för deras egen motivation. Studien har genomförts via lärarintervjuer samt via elevenkäter. Intervjuresultatet visade att lärare i årskurs två och tre i sina försök att motivera elever lyfte motivationsfaktorer utifrån delaktighet, skapa intresse, läraregenskaper, arbetsmetoder, undervisningsrum, föräldraengagemang, bekräftelse, relationer och föräldraattityd. Lärarnas motivationsarbete motsvarade till stor del elevernas egna motivationsfaktorer. Det som minst svarade mot elevernas motivationsfaktorer var bekräftelse från andra. Enkätsvaren lyfter fram betydelsen av goda relationer och bra samarbete samt betydelsen av att eleven får hjälp av läraren och förstår undervisningsmaterialet. I resultatet framkommer att både lärare och elever i högre grad betonar motivatorer som är kopplade till inre motivation än till motivatorer kopplade till yttre motivation.

Som en åtgärd för att försöka hjälpa den minskande populationen av rapphöna att återhämta sig tog HMKs Jaktklubb inspiration från ett lyckat projekt i England utfört av Game & Wildlife Conservation Trust. De sådde blomremsor som en åtgärd för att gynna evertebrater som är kycklingarnas huvudföda. Jaktklubben etablerade dessa blomremsorna 2011 och vill nu undersöka om det gav en effekt på mängden evertebrater. Fönsterfällor och fallfällor placerades ut i och utanför blomremsan och tömdes två gånger i juni, en gång i juli och en gång i augusti. Det insamlade materialet har identifierats till familj med hjälp av litteratur för materialet från augusti, identifierat material från juni fanns redan tillgängligt. För skalbaggar identifierades allt material till art. Resultatet visade en stor diversitet och många olika grupper fanns representerade inom de insamlade materialet. De statistiska analyserna kunde inte med säkerhet visa att blomremsorna gynnade evertebrater. Detta är troligtvis snarare på grund av problematiken med experimentdesignen än att det inte var någon skillnad. Min uppfattning är att blomremsorna har en positiv effekt på biodiversiteten, även om det inte går att visa detta indikerar resultatet på det, vilket även backas upp av litteraturen. Åtgärder som dessa skulle potentiellt kunna vara ett steg i rätt riktning för att kunna lösa den minskade biodiversiteten runt om i världen.

Undersökande arbetssätt, som internationellt kallas för Inquiry based sceince education och förkortas IBSE, är en arbetsmetod som det talas mycket om i undervisningssammanhang inom de naturorienterande ämnena och så även mina lärare under NOkursen i lärarutbildningen. Lärares direktiv är att undervisningen ska stimulera eleverna så att deras intresse och nyfikenhet väcks. Eleverna ska inom biologiundervisningen använda biologiska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om elevers begreppsutveckling inom de naturorienterande ämnena. Mer specifik ska studien besvara frågan: Hur utvecklar elever begreppslig förståelse genom IBSE i biologiundervisningen? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har jag systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om biologi och naturvetenskap. Resultatet visar tydligt att elever som arbetar utefter IBSE får arbeta med alla sina sinnen, vilket är positivt då nya kunskaper ska införskaffas. Vetenskapliga begrepp upplevs som abstrakta och svårbegripliga för eleverna, då begreppen kan ha varierande betydelser beroende på situationen de befinner sig i. Genom att använda sig av IBSE i undervisningen få eleverna fler varierade möjligheter att inta nya kunskaper inom biologi, vilket utvecklar deras begrepps förståelse.

I den här studien undersöks vilken typ av kunskap som stöds av traditionell klassrumsundervisning jämfört med utomhuspedagogik. Under hösten 2018 har två klasser på en högstadieskola i södra Sverige valts ut och undervisats i biologi inom två jämförbara delområden, svampar och lavar. Eleverna har fått undervisning med traditionell klassrumsundervisning i det ena delområdet och utomhuspedagogik i det andra delområdet. Efter varje delområde har eleverna fått svara på provfrågor som sedan bedömts och resultaten som erhållits utgående från de båda undervisningsmetoderna har sedan jämförts. Resultatet visade att en högre andel av eleverna som fått traditionell klassrumsundervisning klarade minneskunskapsfrågor än de som hade fått utomhuspedagogik. Resultatet visade också att en högre andel av provsvaren från eleverna som hade haft utomhuspedagogik var mer utvecklade, samt att en högre andel av dessa elever klarade en av kunskapsfrågorna som var inriktade på förståelse. Slutsatserna som kan dras från denna studie är att traditionell klassrumsundervisning stödjer att eleverna lär sig minneskunskap och här finns möjligheter för läraren att styra vilka kunskaper som eleverna får. Undersökningen ger delvis stöd för att utomhuspedagogik stödjer att eleverna får med sig mer förståelsekunskap än vid traditionell klassrumsundervisning. När eleverna studerar organismer i verkligheten och aktivt styr sin kunskapsinlärning får de större möjlighet att utveckla sin kunskap.