Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen studerar vad Gävle kommun haft för målsättningar och hur de har arbetat med att implementera en social blandning och en blandad bostadsstruktur i den nya stadsdelen Gävle Strand. Metodiskt görs textanalys av kommunala dokument såsom översiktsplaner, detaljplaner och bostadsförsörjningsprogram, intervjuer med utvalda nyckelpersoner samt bearbetning av sekundärdata hämtat ur databasen Geosweden. Studien fokuserar på de uttalade ambitionerna i de kommunala dokumenten och i vilken utsträckning dessa mål har uppnåtts och huruvida de är att anse som realistiska. Av studiens resultat framgår att Gävle Strand inte är att anse som en socialt blandad stadsdel, trots att målsättningen med en blandad bostadsstruktur kan anses som uppnått. Uppsatsen visar också att marknadsekonomiska faktorer i hög utsträckning styrt lokaliseringen av olika upplåtelseformer inom stadsdelen, samt att det är förknippat med svårigheter att uppnå en social blandning i nyproducerade bostäder på grund av det höga kostnadsläget. Den ställer också frågan om det inte är så att en ny stadsdel riskerar öka den befintliga boendesegregationen.

The aim of this study is try to map the view of libraries and promote reading in four SOU-documents (Statens Offentliga Utredningar/state public invesigations) from the years 1974, 1984, 1997 and 2012. Different approaches used to promote reading during the years are also investigated. The method, a Mixed Method Research, intends to discover rare or divergent terms in each of these documents. The documents directives and chapters related to promote reading are summarized. A quantitative content analysis which consists of a compilation of the terms in the documents is made. Unique or divergent terms are selected from this compilation, and further their contextual meaning in libraries and promote reading is investigated with a qualitative content analysis. Conclusions drawn from this study show that there are changes in SOU’s views of libraries and promote reading between the different years. For example, there was regularly a positive attitude to libraries and their role in promote reading during periods of declining reading abilities. Another example showed that Internet was held in a much more negative regard for people’s reading abilities during 2012 than in earlier years. A big change in the approaches for promote reading was technological advances due to the Internet, and the distribution of books via digital bookstores.

Allt mer utbildning sker online och det påverkar även studenter som studerar på campus. Campusutbildning använder mer och mer utbildning online via Learning Management System (LMS) vilket skapar en blandad lärmiljö för studenter. När utbildning går från face-to-face på campus till online uteblir de sociala möten studenterna eftersöker när de väljer att studera på campusutbildning. Ett sätt att skapa sociala möten i blandade lärmiljöer är att designa LMS för att skapa en känsla av gemenskap. Gemenskap är ett mänskligt behov och viktigt att designa för när mer utbildning sker online. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där designförslag baserade på gemenskapskriterier implementerades i en prototyp. Designförslagen utvärderades genom en prototyp för att ta reda på om en känsla av gemenskap kunde skapas hos studenter i en blandad lärmiljö. Denna studie resulterade i designförslag för hur LMS kan designas för en blandad lärmiljö för att skapa en känsla av gemenskap

The purpose of this study was to identify what kind of climate headlines that people aged 18 to 25 think are most interesting and attractive. The theoretical framework used in the essay is framing theory and relevance theory. Framing theory is used to understand how journalists think when they form a headline. Relevance theory is applied to understand how the reader reacts when reading a headline. The headlines we studied are exclusively about the climate and climate change. To make an accurate analysis we used mixed methods to get both a quantitative and qualitative analysis.  The study gathered data from a survey with 70 respondents who evaluated 24 headlines, expressing their likelihood of continuing to read the full article. The analysis and discussion presented multiple themes and indicators derived from the results. These themes came from already existing research about how journalists tend to frame news about the environment. One notable finding indicates that headlines featuring quotes from environmental experts are the most appealing to individuals aged 18-25. Furthermore, we also concluded that the likelihood of an article being read often depends on the reader's preconceptions about the subject.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Syftet med denna studie var att belysa församlingspedagogers syn på sin yrkesroll inom Svenska kyrkan. Detta gjordes genom en enkätundersökning som utgjorde insamlingsinstrument. En blandad metod användes, varpå både kvantitativa och kvalitativa delar användes. Frågorna i enkäten utgick från perspektiven barn och unga, vuxna, yrkesgruppens utvecklingspotential samt möjlighet att bidra till utvecklingen av församlingsverksamheten. Även en litteraturgenomgång gjordes för att placera in studien i den befintliga forskningen. Som teoretisk utgångspunkt användes olika former av lärandebegrepp samt Herzbergs motivationsteori och en jämviktsteori. Studien visade att avseende barn och ungdomsverksamhet (inklusive konfirmationsundervisning) så hade församlingspedagogen en tydlig och uttalad roll. Studien visade även, utifrån verksamhetsområde, att vuxenverksamheten var det område där minst antal församlingspedagoger var verksamma, men det område flest ville utvecklas inom. Församlingspedagogerna ville även i större utsträckning än idag ha mer kunskap i bibeln och trosfrågor. Gällande möjligheten att utvecklas, i synnerhet att utvecklas till chef, så avfärdade de flesta respondenter yrket församlingspedagog som ett yrke inom vilket man kan göra karriär. Församlingspedagogerna upplever att de inte får det erkännande de förtjänar, detta i relation till utbildningslängd, lön och utvecklingsmöjligheter. Detta sänker i sin tur yrkesgruppens motivation samt gör att de yrkesverksamma upplever en snedfördelning mellan deras prestation och output jämfört andra yrkesgrupper som de jämför sig med. Att titta närmare på en differentiering av utbildningsnivå för att studera vidare till församlingspedagog, att införa mentorskap mellan präster och pedagoger, att legitimera yrket samt att i större utsträckning informera om vad nutidens församlingspedagoger har för kompetens och utbildningsmål är några av de förbättringsförslag som lyfts fram i studien.

PLAS is a cloud-based software used for planning and scheduling fleets of vehicles for material transport. PLAS consists of two components; the Logistic Flow Solver (LFS) and the Material Transport Scheduler (MTS). Based on transportation requests, the LFS generates a set of logistic flows. The MTS then transforms the logistic flows into tasks that are assigned to the vehicles. The LFS is implemented with Mixed Integer Linear Programming (MILP). Currently, the LFS and the MTS are decoupled from each other and there is information that is not considered in the LFS. Thus, the choice of logistic flows generated with the current formulation may negatively impact the final transport plan. The objective of this thesis is to investigate how the generation of logistic flows can be improved. Two alternative mathematical models for the LFS were developed using MILP formulation. Compared to the current model, more information is taken into account in the two new models. Three different objective functions were considered. Scheduling of the vehicles were modelled as pickup and delivery problems, where pickup and delivery pairs correspond to the generated logistic flows. The models were implemented using Google OR-Tools, an open-source software suite for optimization. The different mathematical formulations were evaluated based on their performance for test problems with different fleet compositions. The results show that problem characteristics influence the performance of the models and that there is no model that gives the best result for every type of problem. Therefore, it is necessary to analyse problem characteristics in order to choose a suitable model for generation of logistic flows. / PLAS är en molnbaserad mjukvara som används för planering och schemaläggning av fordonsflottor för materialtransport. PLAS består av två komponenter; Logistic Flow Solver (LFS) and Material Transport Scheduler (MTS). Baserat på transportbehov genererar LFS ett antal logistikflöden. MTS omvandlar sedan logistikflödena till uppdrag som är tilldelade till fordonen. LFS är implementerad med blandad heltalsprogrammering. För närvarande är LFS och MTS frikopplade från varandra och det finns information som inte tas hänsyn till i LFS. Därför kan valet av logistikflöden genererade med den nuvarande formuleringen negativt påverka den slutliga transportplanen. Målet med detta examensarbete är att undersöka hur genereringen av logistikflöden kan förbättras. Två alternativa matematiska modeller utvecklades med MILP-formulering. Jämfört med den nuvarande modellen, tar de två nya modellerna hänsyn till mer information. Tre olika målfunktioner beaktades. Modellerna implementerades med Google OR-Tools, en öppen programvara för optimering. De matematiska formuleringarna utvärderades baserat på deras prestation på testproblem med olika kompositioner av fordonsflottor. Resultaten visar att problemegenskaper påverkar modellernas prestationer och att det inte finns någon modell som ger bäst resultat för varje problemtyp. Därför är det nödvändigt att analysera problemegenskaper för att kunna välja en lämplig modell för generering av logistikflöden.