För att fullt ut kunna delta i dagens samhälle krävs god läsförmåga. Skollagens garanti för tidiga stödinsatser, vilken ofta benämns som läsa-, skriva- räknagarantin, infördes 2019. Skolsverige är långt ifrån homogent, och skolor har olika förutsättningar i uppfyllandet av läsa-, skriva- räknagarantin. Skolinspektionen har också synliggjort att det finns brister i samråd mellan undervisande lärare och lärare med specialpedagogisk kompetens, där undervisande lärare ofta lämnas ensamma med ansvaret för att garantin ska uppfyllas på gruppnivå. God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga, men det finns få tidigare studier som undersöker avkodningsutveckling på gruppnivå i årskurs 1. I föreliggande studie har undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass med Wendick-modellens läslistor undersökts, dels i syfte att bidra med kunskap om hur elevers avkodningsförmåga på gruppnivå utvecklas genom undervisningsmetoden, dels i syfte att undersöka metodens användbarhet i två skolor med olika förutsättningar. Blandad metod har använts. Den kvantitativa delen av studien har utgjorts av en interventionsstudie, med före-och efterdesign, och den kvalitativa delen av studien har utgjorts av halvstrukturerade intervjuer och lågstrukturerade observationer. Resultatet har visat att undervisningsmetoden Kompisläsning i helklass har god effekt på elevernas avkodningsförmåga på gruppnivå, både vid läsning av nonord och ord, i två skolor med olika förutsättningar. Resultatet har också visat att Kompisläsning i helklass är en metod som lämpar sig för användning på gruppnivå i skolor med olika förutsättningar, där liknande möjligheter och utmaningar har utkristalliserats vid användning av metoden.

I denna studie diskuteras betydelsen av olika grupperingsmetoder inom skolan, med särskilt fokus på nivå- och blandad gruppering inom matematikundervisningen. Studien grundar sig på en analys av tidigare forskning som är framtagen från databasen ERIC (EBSCO) som har analyserats och satts in i en kategoriseringstabell. Syftet med studien är att undersöka effekterna av nivå- och blandad gruppering, samt de argument som förs fram för respektive metod, såväl positiva som negativa. För att göra detta förklaras begreppen homogena och heterogena grupper samt hög- medel- och lågpresterande elever. Argumenten som lyfts fram relateras genomgående till de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum. Resultatet visar att samtliga dimensioner går att uppnå inom både en nivågruppering och blandad gruppering, dock ser argumenten olika ut för respektive dimension. Argument för en nivågruppering utgår, majoriteten av gångerna, från ett rättviseperspektiv för högpresterande elever och en syn på lågpresterande elever som högst begränsade i sin matematiska förmåga. Argumenten för en blandad gruppering kännetecknas av en positiv elevsyn där elevers olika förmåga i matematik ses som något positivt och används som ett verktyg i klassrumsdiskussioner där eleverna kan bidra med olika saker. En annan väsentlig skillnad är vilken prestationsgrupp som är i fokus för argumenten. Det visas att för en nivågruppering utgår argumenten främst från högpresterande elever medan det för en blandad gruppering utgår från lågpresterande elever. Det diskuteras i denna studie för en tes där grupperingarna i sig inte är det centrala utan lärares elevsyn och pedagogik inom grupperingarna som den mest avgörande faktorn. / In this study, the significance of different grouping methods in education is discussed, with a particular focus on ability-based and mixed grouping in mathematics. The study is based on an analysis of previous research which have been retrieved from the ERIC (EBSCO) database, analyzed, and placed into a table for categorization. The purpose of the study is to investigate the effects of level-based and mixed grouping, as well as the arguments used for each method, both positive and negative. To do this, the concepts of homogeneous and heterogeneous groups, as well as high-, medium-, and low-performing students, are explained. The arguments presented are consistently related to the five dimensions of powerful mathematical classrooms. The results show that all dimensions can be achieved in both ability-based and mixed based grouping, although the arguments look different for each dimension. Arguments for level-based grouping, in most cases, derive from a perspective of fairness for high-performing students and a view of low-performing students as highly limited in their mathematical ability. Arguments for mixed based grouping are characterized by a positive view of students where their different mathematical abilities are seen as something positive and used as a tool in classroom discussions where students can contribute various things. Another significant difference is the performance group that the arguments focus on. It is shown that arguments for level-based grouping primarily focus on high-performing students, whereas for mixed grouping, the focus is on low-performing students. This study discusses a thesis where the groupings themselves are not the central factor but rather teachers' perspectives on students and pedagogy within the groupings as the most determining factor.

<p>Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.</p><p> </p><p>SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.</p><p> </p><p>De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning. <strong></strong></p>

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.   SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.   De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. / The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.

Byggindustrin har en stor potential i att vara väl digitaliserad. Byggindustrin är en av de äldsta bland de industrier på jorden, att den inte ligger i framkantenen när det gäller att vara digitaliserad är inget nytt.Syftet med denna rapport är att kunna ge överblick över vart och hur augmented reality används i dagsläget samt att kunna redovisa ett användarvärde för tekniken. Rapporten redovisar potentiella användningsområden inom byggbranschen.I denna rapport har tre metoder tillämpats. En litteraturstudie som ger en överblick på vart och hur augmented reality kan användas idag samt vilka brister byggindustrin har. Intervjustudien ger en helhetssyn på branschens acceptans av digitalisering idag, hur tekniken används idag samt potentiella användningsområden för tekniken. Värdeerbjudandemetoden har byggts upp på dessa föregående metoder för att kunna hitta ett användarvärde för tekniken i byggindustrin.Användningen av augmented reality inom produktionsskedet är väldigt sällsynt idag. Det är inget seriöst verktyg som används utan mer som en leksak, mer som ett visningsverktyg. Detta kan bero på de brister som tekniken har idag vilket är att positioneringen av 3D-modeller inte sker automatiskt samt att synfältet är väldigt begränsad för användaren. Idag är acceptans för ny digitalteknik väldigt begränsad och segt eftersom användarvärde för ny teknik är svårt att upptäcka samt att det finns en “generationskrock” mellan senior-arbetare som är vana vid att arbeta med sina metoder och junior-arbetare som är mer vana vid ett mer digitaliserad arbetssätt.Augmented reality har en stor potential inom byggindustrin där ökad samsyn är den mest betydande positiva faktorn för fältarbetare samt konsulter. Byggindustrin ser en potential i augmented reality för framtiden, det är bara en tidsfråga tills användningen av tekniken blir normaliserad inom byggbranschen. / The construction industry has enormous potential in being well digitized. The construction industry is one of the longest among the other industries on our planet, therefore it has a problem to be in the frontline of being digitized and it is nothing new.The purpose of this report is to be able to provide an overview of where and how the technology is currently used and to be able to report a user value for the technology. The report presents potential applications in the construction industry.In this report, three methods have been applied. A literature study that gives an overview of where and how the technology can be used today and what shortcomings the construction industry has. The interview study provides a holistic view of the industry's acceptance of digitization today, how the technology is used today and potential uses for the technology. The value proposition method has been built up on previous methods to be able to find a user value for the technology in the construction industry.The use of technology at the construction phase is exceedingly rare today. It is not a serious tool that is used but more like a toy, more like a viewing tool. This may be due to the shortcomings that technology has today, which is that the positioning of 3D models does not happen automatically and that the field of view is extremely limited for the user. Today, acceptance of new digital technologies is extremely limited and tough because user value for modern technologies is difficult to define and there is a "culture clash" between senior workers who are used to working with their methods and junior workers who are more used to more digitized ways of working.Augmented reality has enormous potential in the construction industry where increased consensus is the most significant factor for field workers as well as office consultants. The construction industry sees a potential in augmented reality for the future, it is only a matter of time until the use of the technology becomes normalized in the construction industry.

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. / Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.

This thesis aims to explore how identity takes shape within mixed race persons whom have Latin American background, in today’s Sweden, based on four individual in-depth interviews. The central characters in this paper were found through a convenience sample within my circle of acquaintances, due to the limited framework of this thesis. Six themes were found through coding and thematising: questioning Swedishness, invisible camouflage, it is positive to be mixed, internalized racism, to (en)counter racism and nothing to 100 %.  By means of a feminist phenomenological approach, this thesis has shown that being mixed race creates an ethnic insecurity and a contingency in one’s own identity formation, since the experience of being Swedish constantly is questioned based on physical appearance and/or name. However, all of the informants also experienced joy in having several backgrounds; it was seen as empowering, a possibility and a contribution to the generally white Swedishness. In that way the informants’ refusal to conform to the limiting norms of Swedishness, can be seen as a transcendency of the Swedish hegemony and an expansion of what it means to be Swedish. / Esta tesis trata de explorar como la identidad se crea dentro de personas de raza mixta, quienes tienen origen de América Latina, en Suecia hoy, basado en cuatro entrevistas profundas. Las personas centrales en este ensayo los encontré usando una muestra de conveniencia, ya que el esbozo era restringido. Yo conozco a lxs informantes. Seis temas se cristalizaron a través de codificar y tematizar: Suequidad que es dudoso, camuflaje invisible, ser mixto es positivo, racismo internalizado, enfrentar racismo y nada hasta 100 %. Por lo medio de un enfoque fenomenológico feminista, esta tesis ha encontrado que ser raza mixta crea una inseguridad étnica y contingencia en la formación de identidad en ellas, ya que la experiencia de ser suecx constantemente es dudosa basado en apariencia física y/o nombre. Sin embargo, todas lxs informantes también sintieron alegría en tener varios orígenes; era visto como un poder, una posibilidad y una contribución a la suequidad, que en general es blanca. De esa manera el rechazo de adaptarse a las normas de suequidad limitativas de lxs informantes, puede ser visto como una trascendencia de la hegemonía sueca y una expansión de lo que significa ser suecx.

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna. Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta. 8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen. Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip. [1] SFS 1994:200.