Bakgrund. Patienter som vårdas eller tidigare har vårdats på intensivvårdsavdelningen löper en stor risk att drabbas av svåra förvirringstillstånd, både på intensivvårdsavdelningen och i efterhand på vårdavdelningen. Tillståndet medför ofta hallucinationer, desorientering och förvirring vilket för den drabbade patienten kan upplevas som skrämmande och medföra lidande, både under sjukdomstillståndet men även i efterhand. Det är ett komplex sjukdomstillstånd där sjuksköterskan har en viktig roll genom att arbeta personcentrerat och därmed minska lidande hos patienten. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av förvirring under och efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Metod. Kvalitativ studie av offentligt skrivet material vilket bearbetades med innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att personerna med förvirringstillstånd i samband med intensivvård genomgick obehagliga upplevelser där skräck och ångest var vanligt förekommande känslor i efterhand. Resultatet delades in i fyra kategorier; Overkliga upplevelser, desorientering, känslor under förvirringstillståndet och tiden efter förvirringstillståndet. Slutsats. Personerna beskriver upplevelsen av förvirringstillstånd i samband med intensivvård som negativ och obehaglig. Vidare beskriver flera personer en förvrängd verklighetsuppfattning där de än idag har svårigheter att avgöra vilka av upplevelserna som var verkliga och inte. Genom tolkning av resultatet kan en slutsats dras; patienters upplevelse av förvirringstillstånd i samband med intensivvård är starkt förknippat med lidande. Resultatet motiverar till ytterligare studier inom området för att förbättra kunskapen och förståelsen för hur lidandet kan minskas hos personer på vårdavdelning som har eller har haft detta förvirringstillstånd.

Diabetes är en autoimmun ärftlig sjukdom som innebär att individens insulinproduktion upphör att fungera. För att kunna leva måste individen ta insulininjektioner i samband med varje måltid. Typ 1 diabetes kan vara en svår sjukdom att hantera, både fysiskt och mentalt. Individen kan uppleva känslor som rädsla, depression och ångest. Genom kunskap kan sjuksköterskan stötta individen till en bättre egenvårdsförmåga. Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med typ 1 Diabetes, för individer i åldrarna 15–30 år. Studien grundades på en kvalitativ metod baserad på fyra bloggar. Materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och tre kategorier med sju underkategorier framkom.   Andras fördomar och oförståelsen i samhället va en stor del av upplevelsen av att leva med typ 1 diabetes. Sjukdomen framkallar känslor som ilska, ensamhet, en känsla av att vilja ge upp och kan upplevas svår att acceptera. Det finns saker som underlättar vardagen med diabetes men sjukdomen upplevs också påverka det dagliga livet.  Att leva med diabetes ger upphov till både mentala och fysiska påfrestningar. För att gynna den bästa möjliga egenvårdsförmågan bör man som sjuksköterska hjälpa individen med strategier i vardagen och stötta individen att göra sjukdomen till en del av livet.

Denna uppsats tar upp frågan om drivkrafter hos svenska personer som idag driver en blogg av personlig karaktär. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: ”Vad är drivkraften bakom bloggande hos svenska bloggare?”. Bloggens popularitet och framfart de senaste åren gör den lättillgänglig som läsare men också som bloggförfattare, vem som helst kan idag enkelt skapa en egen blogg och börja blogga. Vad är det då som driver svenska bloggare till att starta och sedan kontinuerligt driva en blogg? Vad skulle kunna få en bloggare att sluta blogga? Empirin samlas in från relaterad forskning och intervjuer av svenska bloggare med ett kvalitativt angreppssätt. Resultaten bekräftar tidigare forskning som slår fast att svenska bloggare drivs av att skriva av sig, att det är roligt att blogga eller för den sociala interaktionens skull. Resultaten visar också tendenser till samband i drivkrafter mellan olika grupperingar av bloggare. Däribland att yngre bloggare oftare tenderar att bry sig om bloggens publicitet och status, bloggare som använder sin blogg som ett substitut till dagbok lägger mindre vikt vid den sociala interaktion som bloggen kan medföra och bloggare som oftare bloggar om problem tenderar till att vilja hålla sin familj utanför läsarkretsen. Slutsatsen är att enskilda individer drivs av olika faktorer, men att olika kategorier av bloggare tenderar att drivas av liknande faktorer.

Bakgrund: Utmattningssyndrom är ett växande problem som kommer av långvarig stress och är en bidragande orsak till sjukskrivningar. Sjukdomen innefattar en bred symtombild med somatiska och psykiska symtom, och riskerar att förbises på grund av somatiska symtom. Utmattningssyndrom har en stor påverkan på de drabbades liv och identitet. Syfte: Att belysa upplevelsen av att drabbas av och leva med utmattningssyndrom. Metod: Studien grundades på en kvalitativ metod baserad på fem självbiografiska bloggar. Forsberg och Wengström (2016) manifesta innehållsanalys användes för att finna sammanhang i resultatet. Resultat: Resultatet visar att insjuknandet i utmattningssyndrom är en livsomvälvande händelse. Drabbade upplever en förlust av sin tidigare identitet. Sjukdomen kantas av flera negativa känslor och kroppslig påverkan, däribland ångest, skam, brist på ork, värk och minnessvårigheter. Sjukdomen är begränsande och innebär ett ökat behov att stöd och förståelse för att kunna hantera vardagen och sjukdomen. När detta uteblir uppstår känslor av att vara misstrodd och förnedring. Slutsats: Utmattningssyndrom kommer av stress, krav, prestation och bristfällig återhämtning. Utfallet skulle kunna minskas genom att prioritera arbetsmiljön. Sjukdomen leder till en existentiell kris, där meningen i livet och välbefinnandet påverkas. Ett gott bemötande, där patienten tas på allvar och hjälps till reflektion kan underlätta bearbetningen.

Vad betyder bloggen för den som bloggar? Genom tre unga tjejers röster är syftet att förstå vad bloggandet betyder för dem. Samtidigt är det att se vad det har för inverkan på identitetsskapandet. Arbetet handlar också om att skapa ett rum för lyssnande, där informanternas röster är tonsättare och grunden i arbetet.Genom ett radioreportage där Johanna, Tova och Camilla själva berättar om sin syn på bloggandet, har jag försökt att sätta fingret på vad det är bloggen ger tjejerna som skolan inte gör. Med en konstruktivistisk syn på identitet har metoden för närmandet varit kvalitativintervju med inspiration av radiojournalisters syn på intervjuer. För att ringa in informanternas syn på bloggandet har jag använt mig av diskursanalys.Bloggandet är ett fritidsintresse, något som ligger utanför skolan. Ett lärande som är på informanternas villkor, samtidigt som det är riktat till en läsekrets som förväntar sig att få ta del av deras liv. Bloggen tar mycket tid men känns mer personligt än skolan. Det är ett ställe där de kan få utlopp för känslor, smak och åsikter och får feedback från sina läsare vilket stärker deras självbild. Genom att förtydliga sig själva med mode, foto och frisyrer skapar tjejerna ett forum där de visar vilka de är. Samtidigt är alla tre tjejer medvetna om att bloggen är offentlig och därför väljer de bort delar som de inte publicerar. Detta för att värna om sitt privatliv och de kontakter de har som inte vill synas i bloggen. Genom att använda mig av radio som medium har jag försökt skapa en möjlighet för lyssnare att själva bilda sig en uppfattning av vad som sägs. Texten är ett komplement och en fördjupning till radioreportaget.Jag upplever att mina tre informanter genom sitt bloggande får utlopp för känslor och smak som annars inte har någon given plattform. Alla tre är medvetna om sina läsare och formar sitt språk efter dem. Diskursen informanterna rör sig i är ett förhållande mellan fritid och skola, mellan att vara offentlig och samtidigt privat och att uttrycka vem man är, i förhållande till vad man inte är.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer ökar succesivt över hela världen. Kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer beskrivs bland annat som kaos och förtvivlan. Cancer är ett hot mot personens hälsa och har en inverkan på livet, både kroppsligt och känslomässigt. Ju högre känsla av sammanhang desto lättare har kvinnorna att uppskatta livet som pågår runt omkring dem. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ empirisk innehållsanalys med deduktiv design har använts i studien. Fyra stycken bloggar analyserades. KASAM användes för att strukturera upp komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat: I studien framkom det att kvinnor som drabbats av obotlig cancer upplever begriplighet om vårdpersonal informerar och bemöter dem på ett adekvat, professionellt och lyhört sätt. Bloggarna användes som ett redskap för att hantera situationen. Även nära relationer och stöd ger en positiv upplevelse för hanterbarheten. Att umgås med familj och vänner upplevs som meningsfullt. Slutsats: Känsla av sammanhang är en individuell upplevelse. Beskrivningar av upplevelser kring känsla av sammanhang ger en ökad förståelse för hur vårdpersonal kan främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i mötet med kvinnor som drabbats av obotlig cancer. / Summary Background: Cancer increases successively over the world. Women ́s experience of living with terminal cancer is described among other things as chaos and despair. Cancer is a threat to the person’s health and has an impact on its life, physiologically as well as mentally. The higher sense of coherence the easier the women has to appreciate the life that goes on around them. Purpose: The purpose was to describe young women’s experience of living with terminal cancer. Method: A qualitative empirical content analysis design with deductive approach has been used in this study. Four blogs were analysed. SOC was structured by the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results: The study revealed that women who suffers from terminal cancer experience intelligibility if the nursing staff informs and responds adequate, professional and in a responsive manner. The blogs were used as a tool to manage the situation. Even close relationships and support provides a positive experience for manageability. Spending time with family and friends percieved meaningfulness. Conclusion: Sense of coherence is an individual experience. Descriptions of experiences around the sense of coherence provides a better understanding for what the nursing staff can promote comprehensibility, manageability and meaningfulness, in meeting with women suffering from terminal cancer.

Bakgrund: Att genomgå behandlingar vid hematologisk cancer innebär en stor omställning i det dagliga livet. Symtom och biverkningar har en stor påverkan på kropp och själ. Hematologisk cancer innefattar olika typer av cancer: leukemi, lymfom och myelom. Den behandling som ges vid hematologisk cancer innefattar stamcellstransplantation, strålning och cellgifter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av behandlingar vid hematologisk cancer. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom sex bloggar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; den nya vardagen, en känslomässig berg- och dalbana samt ständigt rätta sig efter kroppens begränsningar med sju underkategorier. Konklusion: Denna studies resultat har bidragit med information som med fördel kan användas för att få en ökad förståelse av personer med hematologisk cancer. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor att ge en god, patientcentrerad vård och därmed öka patientens välbefinnande. / Background: To go through treatment against haematological cancer means a big change in the daily life. Symptoms and side effects makes a big impact on both body and soul. Haematological cancer includes, in this study, three different types of cancer: leukemia, lymphoma and myeloma. The treatments given for haematological cancer involves stem cell transplant, radiation therapy and chemo therapy. Purpose: The purpose with this study was to describe patients’ experiences during treatments for haematological cancer. Method: The data was analyzed through a qualitative analysis of the context. Data were collected from six blogs. Result: Three categories emerged from the analysis; the new situation of the patients everyday life, the emotional rollercoaster and continuously comply with the body's limitations, with seven sub-categories. Conclusion: The result of this study has contributed with further knowledge about persons living with haematological cancer. This knowledge can help nurses give these patients a good, patient-centered care and raise their well-being.

Bakgrund: Att drabbas av stroke i unga år innebär en stor livsförändring. Försämrad livskvalitét, nedsatt välbefinnande och påverkade relationer är några konsekvenser av att insjukna. Många får dessutom bestående funktionsnedsättningar som påverkar vardagen, såväl i hemmet som på arbetet. En stroke innebär ett trauma som är svårt att hantera för de drabbade individerna, sjukdomen ses som något som bara drabbar äldre. Tidigare studier visar att professionellt stöd till unga individer som drabbas av stroke är begränsat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors upplevelser av livet efter att ha drabbats av stroke. Metod: Analysmetoden som användes var en kvalitativ innebördsanalys av narrativa texter från sex bloggar, skrivna på svenska av kvinnor i åldrarna 26-45 år, bosatta i Sverige. Resultat: Unga kvinnor som drabbats av stroke upplevde att livet efter insjuknandet bestod av ett ständigt sökande efter mening och sammanhang. De fick genomleva mycket oförståelse och kände skuld och skam över att inte längre passa in. Kvinnorna upplevde brist på professionellt stöd och fick därmed stödja sig på sina anhöriga. Slutsats: Unga kvinnor som drabbats av stroke är i behov av stöd och rehabilitering. Omvårdnaden behöver bli mer person- och familjecentrerad för att minska lidande hos kvinnor som lever med konsekvenserna av stroke. / Background: Suffering a stroke at a young age is life-changing. Reduced quality of life and well-being, and impact on relationships are some of the consequences following the disease. Some people get permanent disabilities that affects everyday life, both at home and at work. A stroke often means a trauma that is hard to handle for the individuals, and the disease is seen as something that only affects older people. Previous studies show that professional support to young individuals suffering a stroke is limited. Aim: The aim of this study was to describe young women's experiences of life after having suffered a stroke. Method: This study was made with a qualitative meaning analysis of narrative texts from six blogs, written in Swedish by women, age 26-45, living in Sweden. Results: Young women experienced life following a stroke as a constant search for meaning and coherence. They had lived through a lot of misunderstandings and they felt guilty and ashamed because they no longer fit in. The women experienced lack of professional support and therefore had to rely on their relatives for support. Conclusion: Young women who have suffered a stroke are in need of support and rehabilitation. Nursing care needs to be more person- and family centered to minimize suffering in women living with the consequences of stroke.

Studien undersöker hur självframställning görs och kommenteras på två olika bloggar skrivna av Elsa Billgren och Sandra Beijer. Deras bloggtexter med tillhörande bilder analyseras med hjälp av teorier om självframställning, självbiografier och autofiktion. Analysen ställs sedan i relation till svenskämnet och vilken läskompetens som krävs i de digitala, utvidgade textvärldar eleverna rör sig i idag. Analysen visar att drag av såväl självbiogafiska och autofiktiva tendenser finns på bloggarna som undersöks. Bloggförfattarna visar på en medvetenhet som bloggen som marknadsförare av ett fiktionaliserat jag och beskriver hur de med hjälp av storytelling och förskönande bilder av verkligheten framställer sig själva på sina plattformar. Självframställningen sker genom en blandning av fakta och fiktion.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har. Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.