No description available.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer.   Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg – ett medium på frammarsch Ämne: Medie‐ och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan. Hur utnyttjas bloggarna av politiker, journalister, företag och allmänheten. Hur det privata alltmer suddas ut och förflyttas till det offentliga. Vad kan bloggar tillföra de traditionella medierna i framtiden? Nyckelord: Blogg, demokrati, mediepolitik, offentlig och privat, jaget

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism. Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut. I detta offentliga rum är blandningen av de språkliga egenskaperna istället ett nytt sätt att samtala på. Nyckelord: blogg, nätverkssamhället, mediekonvergens offentlighet, samtal, textanalys.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur självskadande ungdomar konstruerar sin identitet genom att blogga. För att besvara mitt syfte har jag använt mig av bloggar skrivna av ungdomar, vilka skadar sig själva. Utifrån bloggarna och mitt teoretiska perspektiv, det vill säga socialkonstruktionism, har jag undersökt hur författarna till bloggarna skriver om sitt självskadebeteende. Uppsatsen har utgått från ett diskursanalytiskt angreppssätt med den franske filosofen Michel Foucaults teorier kring diskurser och diskursanalys som bas. Resultaten som har framkommit har jag tolkat och analyserat med hjälp av Foucault. Under arbetets gång har jag lokaliserat sju diskurser, vilka är kropp, ärr, sår, skära, ångest, motstånd och hjälp. Utifrån diskurserna i avsnittet resultat och analys har jag diskuterat begreppen identitet, makt, och genus. Jag fann att självskadande ungdomar, vilka skriver blogg, konstruerar sin identitet genom att använda kroppen som ett verktyg, vilket visar sig att ungdomarna använder kroppen för att tala om sitt inre och yttre mående. Språket som används i bloggarna visar mönster på hur ungdomarna skapar ambivalenta subjektspositioner, det vill säga för att uppfattas som en äkta självskadare måste informanterna anpassa sig till omgivningens bild av den typiska självskadaren samtidigt som beteendet normaliseras inom bloggen, då ärrade och sårade kroppar ses som något vackert. Ungdomarna anpassar sig även till forskningens etablerade bild av den typiska självskadaren, som kvinna och att handlingen utförs för att lätta på ångesten, vilket syftar till att konstruera en form av identitet som självskadare. I konstruerandet av identiteten är gränsdragning och positionering mot andra grupper en betydande komponent, vilket ungdomarna i bloggarna gör främst mot vuxna utanför bloggen, vilka inte delar självskadarnas bild av beteendet. Makt och kunskap går hand i hand, då ungdomar som konstruerat en självskadeidentitet har kunskap och makt genom diskurserna i bloggen, där ungdomarna hjälper andra med självskadeproblematik, vilket vården inte alltid kan erbjuda. Därtill har forskning skapat en bild av den typiska självskadaren, vilket bidrar med makt som inte gynnar alla, särskilt pojkar som självskadar. Skolan skulle kunna vara en viktig instans för att möta ungdomar som skadar sig själva, men kunskap saknas ofta liksom ekonomiska resurser.

Gastric Bypass är en kirurgisk viktminskningsmetod som innebär att magsäcken förminskas.Detta sker genom att maten leds förbi större delen av magsäcken och den första delen avtunntarmen. Den Gastric Bypass opererade blir då fortare mätt och kroppens upptag avnäringsämnen och kalorier minskar. Det har gjorts en hel del medicinsk forskning kringGastric Bypass, men inte så mycket kring de opererades egna upplevelser av operationen,samt de pedagogiska aspekter som det innebär att vara tvungen att lära sig leva efter en heltny livsstil. Detta fann vi därför intressant att undersöka närmare i denna kvalitativa studie. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur Gastric Bypass opererade, med bloggen somredskap lär sig leva med den livsstilsförändring som operationen innebär, samt vad som skermed bloggarens sociala identitet under den snabba viktnedgången. Teoretisk utgångspunkt:Studiens utgångspunkt ligger i ett sociokulturellt perspektiv av textanalys, med inspiration avhermeneutik i analysarbetet. Datamaterial samlades in via sex bloggare, som via sina bloggarskriver om upplevelser före och efter en Gastric Bypass operation. Resultat: Ur analysenframkom att samtliga av de bloggare som vi valt att ha med i studien ser Gastric Bypass somden sista utvägen att bli fri från sin övervikt. De upplever även att de komplikationer som kanuppstå vid operationen är en mindre risk än ett fortsatt liv som överviktig. Som vi tolkar det ärdet även vanligt att bloggarna försöker hålla uppe en positiv ton kring operationen i bloggen.Detta trots att vi i analysen funnit flertalet tecken på att den livsstilsförändring som krävs avde opererade är allt annat än enkel att genomföra. Problematik kring kosten och den egnasjälvuppfattningen ser vi som vanligt förekommande, samt att omgivningens påverkan fårbetydelse för bloggaren på flera olika sätt. I vår analys har vi även sett att bloggen skullekunna fungera som ett hjälpmedel för Gastric Bypass opererade då den ger möjlighet tilllärande genom utbyte av erfarenheter mellan bloggare och läsare, samt även fungerar somskrivterapi och en sorts social gemenskap. Slutsats: Slutsatsen av vår tolkning av upplevelsenkring en Gastric Bypass, är att det är vanligt med en viss förvirring kring den socialaidentiteten och de nya rutinerna hos den opererade. Vi menar därför att Gastric Bypassopererade borde erbjudas mer pedagogisk hjälp för att ändra sitt beteende, och att fokus inteenbart bör läggas på de medicinska effekterna, utan även på de opererades egna upplevelserav operationen.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna. Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen. Vi har ur vårt material kunnat utläsa tre subjektspositioner: den frågasatta tonårsmamman, den starka men känsliga tonårsmamman och den lyckliga tonårsmamman. De centrala aspekter av diskurser som är en bidragande faktor till hur dessa tonårsmammabloggar framställer sig själva och som vi kunnat lokalisera ur materialet är: tonårsmamman i ständig kontrast till den normativa mamman, tonårsmamman i försvarsposition, kommodifiering, ekonomisk ambivalens, tonårsmamman som visar upp en godtycklig bild, bloggreklam i kontrast till bloggens karaktär och ambivalent syn på ungt moderskap.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn på fyra neuropsykiska funktionsnedsättningar som gemensamt kännetecknas av begränsningar till socialt samspel, nedsatt förmåga till kommunikation och föreställningsförmåga. I autismspektrumtillstånd diagnosen inkluderas Autism, Desintegrativ störning, Asbergers syndrom och Atypisk autism. Ur ett globalt perspektiv finns det ca 70 miljoner individer som har autismspektrumtillstånd. För barnets föräldrar innebär diagnosen stora förändringar i det dagliga livet och hela familjens livssituation påverkas. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva mödrars upplevelser av att ha barn med autismspektrumtillstånd. Metod: En empirisk deskriptiv studie baserad på analys av åtta bloggar. Innehåll från bloggarna granskades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys på en manifest nivå. Huvudresultat: Resultatet visar att det hade skett en förändring i mödrarnas livssituation genom att de var tvungna att anpassa sin vardag efter barnets diagnos och förutsättningar. De upplevde brist på professionellt stöd från de sociala verksamheterna vilket resulterade i att de ständigt fick anstränga sig och kämpa för barnets rättigheter. Stress och utmattning hos mödrarna bidrog till att deras egen hälsa inte prioriterades. Vidare uttryckte mödrarna oro inför framtiden och funderade mycket kring vad som kunde förväntas i framtiden för deras barn. Slutsats: Att vara mamma till ett barn med AST kan och innebär i de flesta fall en förändrad livssituation. Barnets behov av stöd i vardagen utgör en omfattande del av mödrars liv, ansträngningar och påfrestningar kan resultera i att mammorna upplever fysiska och psykiska besvär. En ökad kunskap och erfarenhet om de svårigheter mammor till barn med autismspektrumtillstånd kan ställas inför, kan vara betydelsefullt för vårdrelationen och utgöra viktig information för utformning av omvårdnaden av både barn och föräldrar.

Bakgrund: Årligen amputeras cirka 3000 personer i Sverige på nedre extremiteter. Orsaken till amputation är till största delen (90 %) dålig blodcirkulation men kan även bero på sepsis eller olycksfall. Sedan 1950 talet har antalet amputationer femdubblats då fler personer drabbats av diabetes, befolkningen har ökat och fler personer röker. Efter en amputation kan en persons existens förändras. Genom att utgå från personens egna tankar kan få sjuksköterskan veta hur personen upplever livet efter en amputation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter en amputation Metod: Metoden var en innehållsanalys av narrativa texter i form av bloggar. Texterna analyserades utifrån Lundman och Graneheims beskrivning av innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Ur kategorin Förändrad hälsa framkom det att personerna upplevde smärtproblematik och drabbades av psykiskt lidande i efterförloppet. Förändringar i vardagen beskriver hur personerna kan uppleva ett beroende av stöd och hjälp från andra. Personer kan uppleva rädsla för hur andra ska reagera på deras utseende. Ur kategorin Förändrad syn på livet saknade personerna sitt tidigare liv och kropp men de kunde också uppleva förbättrat välbefinnande efter amputationen. Slutsats: Upplevelsen av livet efter en amputation skiljde sig åt beroende på om denna var planerad eller utfördes akut. Varje person har en unik upplevelse utifrån hans/hennes erfarenheter. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård behövs mer kunskap om hur personer upplever livet efter en amputation.