I Sverige har massmediemarknaden under de senaste årtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer växande reklambrus har annonsörerna fått svårt att nå och påverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sätt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nå konsumenterna är word of mouth marketing, där företag uppmuntrar och underlättar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumärken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och växande sådant forum är den personliga bloggen. Bloggen börjar växa till en intressant marknadsföringskanal, eftersom dess budskap antas anses vara trovärdiga av konsumenterna. Samtidigt som företags inblandning i bloggar genom sponsring och annonsering har ökat, har också dess popularitet ökat. Här uppkommer frågan huruvida konsumenterna är medvetna om detta spel bakom kulisserna och på vilka faktorer en bloggs trovärdighet faktiskt byggs. Utgångspunkten för uppsatsen är författarnas tankar att bloggen kan anses vara ett uttryck för word of mouth och dess skribenter liknas vid opinionsledare. Således skulle trovärdigheten för konsumenterna kunna bero på dessa faktorer. Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida bloggen är trovärdig, vilka faktorer som gör bloggen trovärdig och om den kan fortsätta vara det utifrån ett konsumentperspektiv. Detta undersöks genom problemformuleringen ”vad gör bloggen trovärdig utifrån ett konsumentperspektiv” samt ”kan bloggen fortsätta att vara trovärdig för konsumenterna.” Studien har genomförts med en deduktiv ansats där utgångspunkt har tagits i teori och empirisk data samlats in genom semi-standardiserade kvalitativa intervjuer med sex läsare till de största tio bloggarna i Sverige idag. De slutsatser författarna kunnat dra utifrån resultatet av studien är att bloggens trovärdighet framförallt bygger på bloggarens roll som opinionsledare men även att den kan anses vara ett uttryck för word of mouth. Resultatet pekar också på att bloggen även fortsättningsvis kan vara trovärdig, så länge bloggaren håller sig inom ramen för vad som läsaren anser stämma överens med bloggarens person.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden. Motkravet var att läsarna lovades fler inlägg och fler bilder vid tid och lust. Tjejernas bilder var dock oftast närbilder vilket kunde tolkas som att de blev för närgångna för att kunna skapa en social relation. I framställningen av genus i bilder visade tjejerna upp en ganska allvarlig yta med en känsla av passivitet, oftast ensamma i hemmamiljö medan de i text framhöll att var aktiva hela tiden med saker de hade gjort, saker de gjorde just nu och saker de skulle göra sedan även om dessa aktiviteter också gällde att bara vara hemma med familj och vänner.Åtminstone tre av de fyra killarnas bloggar var inte lika fokuserade på en kommunikation där responsen från läsaren var av vikt. Alla framställde de betydelsen av jobbrelaterade aktiviteter. Bilderna signalerade om en större öppenhet och tillgänglighet för en social relation då deras bilder nästan alltid var professionellt tagna på större avstånd av någon annan person. De log mer och hade öppna munnar i bild, som om de hade en kommunikation med fotografen eller med någon annan. Även om två av killarnas texter hade ett direkt tilltal till läsaren så var karaktären av dessa av den typen att de inte hade samma tydliga krav på deltagande som hos tjejerna. De visade sig bland annat genom färre direkta frågor och uppmaningar och desto fler erbjudanden. Sammantaget för båda könen var att de i sin kommunikation tydligt betonade värdet av vänner, god mat och dryck i sina bloggar.I analysen av kompositionen av texter och bilder som en helhet uttolkades tre typer av bloggidentiteter, de som skrev utifrån ett brinnande intresse, skribenterna, de som mest lade upp mycket bilder, lay-outarna samt de som både skrev om allt möjligt och illustrerade detta med bilder och vice versa, korrespondenterna. De korrespondenter som kunde balansera en personlig och en professionell framställning samt sticka ut utan att ”bli för mycket” tolkades som de som skulle kunna nå framgång hos en bredare publik än bara bland kompisar eller de som är intresserade av samma sak.Tjejer visade upp en stor frigörelse genom att de vågade ta för sig mer av utrymmet inom genren bloggar men att innehållet i dem var ganska homogent med liknande bilder och liknande inlägg. Dock var det ett par som stack ut. Killars frigörelse och empowerment framstod som mer bestämda med vad de ville ha sagt med sin blogg. Om flera av tjejerna passade in i genren enligt3stereotypen av en bloggande tjej så svarade inte resultatet på vem som är den typiska ”bloggkillen”. Det skulle kunna tolkas som att killar har större frihet och möjligheter i framställningen av sig själva.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning bloggare som skriver om nyheter ägnar sig åt arbete som kan leda till att journalistrollen hotas. Vidare undersöks vem som är avsändare till bloggar, då detta är avgörande för vilken trovärdighet som kan tillskrivas bloggosfären. Dessa punkter undersöks utifrån frågeställningar som berör dem, där tillförandet av information som inte förekommer i det ordinarie nyhetsflödet tillskrivs stor vikt. Dessutom undersöks vilken skillnad i ovan nämnda avseenden som går att märka mellan bloggrapporteringen om två nyhetshändelser av olika karaktär. Frågorna besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys som undersöker 180 blogginlägg, 90 som behandlar vardera två nyhetsämnen. Blogginläggen i undersökningen är sådana som kommenterar nyheter och signalerar detta genom att länka till en artikel som behandlar nyheten i fråga. Pingbacktjänsten Twinglys analysverktyg Twingly Insight har använts för att ta fram vilka nyhetsämnen som kommenterats mest, i detta fall den socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholts bostadsaffär och avslöjanden om missförhållanden inom vårdbolaget Carema, samt vilka artiklar inom dessa ämnen som diskuterats flitigast. Undersökningen visar att relativt många bloggar ägnar sig åt ett arbete som kan kallas för journalistik och att flera dessutom för fram uppgifter som inte förekommit i traditionella mediers bevakning. Många av dessa inlägg innehåller dock dessutom en åsikt, vilket kombinerat med att många bloggare har en otydlig agenda eller ett politiskt syfte gör att trovärdigheten tar skada. Slutsatsen blir därför att många bloggare ägnar sig åt journalistisk verksamhet, men att trovärdighetsproblemen gör dem till en för tillfället svag utmanare av traditionell journalistik.

Isabella Löwengrips karriär tog fart genom att hon 2005 startade en blogg där hon delgav omvärlden delar av sitt liv som tonåring. Hennes blogg växte snabbt till en av Sveriges mest lästa bloggar och hon gjorde sig känd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumärke har under de senaste sex åren genomgått en ompositionering på marknaden från att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets främsta unga entreprenörer. Den här studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jämförelse av hur Isabella framställde sig själv i sin blogg 2006 respektive 2012.   Studien baseras på material från Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen sker i två steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehållet i materialet och därefter en tolkande analys av det latenta innehållet. En tolkning sker av texten och bildernas latenta budskap för att öka förståelsen för ompositioneringsstrategin bakom Isabellas personliga varumärke.   Resultatet av studien visar att Isabella har förändrat de kärnvärden som hennes personliga varumärke besitter och på ett tydligt och strukturerat vis förmedlat sina nya värdeord genom bloggen för att uppfattas på det sätt hon önskat. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i teorier som berör hur retoriken påverkar det personliga varumärket samt varumärkeshantering där vikten betonas vid att klargöra varumärkets kärnidentitet.

Intranät. Bloggar och Wikis är idag verktyg som ofta förknippas med information och kunskap. Verktygen figurerar på senare tid allt oftare inom organisationer för bevaring, spridning och överföring av information samt som strategiska verktyg inom Knowledge Management där de faller inom kategorin Knowledge Management Systems. Denna studie har till syfte att redogöra för hur och varför IT-organisationer använder Intranät, Bloggar och Wikis som information och kunskapskanaler. Syftet är även att se till hur anställda inom IT-organisationer upplever och ser på dessa verktyg samt vilka faktorer som kan ha påverkan på användandet. Den empiriska studien är utförd med en kvalitativ ansats representerad av åtta stycken intervjuer på IT-organisationen VGR-IT i Göteborg. Resultatet visade att organisationens Intranät ofta används på fel sätt och fallerar att nå upp till dess fulla kapacitet. Det ses som ett verktyg där formell information trycks ut från ledning utan möjlighet till påverkan eller diskussion av det publicerade materialet. Substitut och friare alternativ för detta finns i organisationens Bloggar och Wikis där anställda kan utvinna kunskap, dela med sig av erfarenheter och kommunicera på ett informellt vis. Dock visade resultatet att Bloggar och Wikis används i en begränsad utsträckning där visioner om dess användande är större än det praktiska. Verktygen sågs som en samarbetsyta men det var flertalet faktorer som påverkade användandet av verktygen såsom; styrning och kontroll, Strategier, Kulturella aspekter och Arbetsrutiner. Det visade sig finnas en klyfta mellan generationer och hur de såg på informationshantering och att sättet för hur information kommuniceras är en kvarleva från äldre generationers tänkande i kombination med bristande engagemang till att generera nya tankar och idéer.

No description available.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ”på sekunder” och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation. Jag har analyserat ämnet med hjälp av Johan Asplunds teori som utgår från att människan är sällskaplig och hon söker respons för att bekräfta sin identitet som på detta sätt kan få henne att må bra. Detta är medfött behov som driver människan att söka sig efter respons. I min studie analyseras bloggande som ett sätt att få respons som kan få kvinnor i Sverige att må bra. Jag har använt mig utav semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Efter analysen med hjälp av teori samt tidigare forskning, kommer jag fram ett resultat om bloggande i sig kan vara ett sätt att få respons som medför större gemenskap med vår omgivning och må bra. I studien analyseras både de positiva och negativa aspekter inom bloggandet.

På svenska webbplatser har Web 2.0 ökat explosionsartat de senaste åren, fler och fler mediesajter anpassar sig efter begreppet. Grundidén med Web 2.0 är att involvera användarna och få dem att bidra med information. Denna uppsats kommer visa hur mediesajter kan använda sig utav Web 2.0 för att få in läsarnas information kring en nyhetsartikel via bloggning. Därefter blir innebörden med uppsatsen att presentera en undersökning som bygger på användartester och intervjuer för att ta reda på om nyhetsartiklar får mer eller mindre trovärdigheten via en dialogisk kommunikation. Undersökningen kommer även presentera för‐ och nackdelar med att förmedla nyheter via Web 2.0 med hjälp av bloggar. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ ansats där empirisk data från sex Stycken intervjupersoner har jämförts med den teoretiska referensramen. Slutsatserna visar att våra intervjupersoner anser att bloggning är ett bra komplement för att förmedla och för att öka trovärdigheten kring en nyhet. De faktorer som är avgörande är hur bloggar presentera information och om den är personlig skriven. Mängden text på bloggen var även avgörande och om bloggen skapade nya funderingar kring nyheten. Ett slutgiltigt svar på vår problemformulering blir att bloggning kan inverkar på en nyhetsartikels trovärdighet, men det är flera olika faktorer som ligger till grund för påverkan.

No description available.

No description available.