<p>Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen.</p><p>För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det.</p><p>I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare.</p><p>Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.</p>

<p>De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.</p>

<p>I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.</p><p>Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.</p><p>Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet. Vidare har dessa behandlats av författaren som har bearbetat dem både kvalitativt och analytiskt. Metoden till denna studie är explorativ och syftar till att inhämta en mängd kunskap som omsluter ett utvalt problemområde, samt att det redan finns vissa förkunskaper rörande det valda ämnet. Empirin innefattar även förkunskaper av författaren och bidrar med detta till nya insikter rörande det framkomna resultatet.</p><p>I resultatet redogörs för en knitalongs uppkomst och tillvägagångssätt. Även syjuntan och syföreningens verksamhet belyses ur ett likartat perspektiv. Flera exempel ges på de båda olika sätten att handarbeta inom gruppen. Särskilt utrymme får kommunikationen kring hantverket, i vilken form det sker och vad det genererar.</p><p>I diskussionen framkommer den tydliga insikten om stickningens komplexitet. Vidare blottläggs även samband samt olikheter med syjuntans tradition. Det framkommer även en stark relation till datorer som belyses ur flera perspektiv.</p><p>Studien är ett litet insnitt i ett pågående fenomen och bör läsas som en inspiration för ämnet i sig men också ligga till grund för fortsatt forskning.</p>

<p>Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ”kändis”blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.</p><p>Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. </p><p>Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen. </p><p>Nyckelord: Blogg, Offentligt/Privat, Diskursanalys, Carl Bildt, Katrin Schulman</p>

<p><p>Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.</p><p>För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.</p><p>Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan. Huruvida bloggen kommer att utvecklas hänger på hur den används av producent och läsare. Bloggformatet kommer, av resultatet i den här studien att döma, inte att ersätta de traditionella uttrycksformerna för media. Bloggen som fenomen ifrågasätter journalistiken som profession, men exakt hur den journalistiska yrkesrollen kommer att förändras är svårt att uttala sig om. Beroende på hur bloggens möjligheter tas till vara, kan den fungera som ett både bra och dåligt komplement till den traditionella journalistiken.</p></p>

No description available.

<p>For the last ten years Internet has become more popular and is now used by most Swedes every day.  Internet has made it possible for many people to access a great deal of information about news all day long. Internet has also made it possible for people to create their own news and comment on happenings as they are taking place. One way to do this is to start your own blog, which is a kind of diary where you can publish your own thoughts about politics and news.</p><p>In Sweden the media is often referred to as the third governmental power since the media is examining the government and people in power positions and bringing the people as consumers of news closer to the government. There is a theory called agenda setting that says that the media is an actor that shapes the political issues discussed by the people and politicians.</p><p>In this essay I have used the agenda setting theory and linked it together with the Medias references to blogs in their news. This I have done to see if the media might be influenced by blogs. I have chosen to conduct my study at two different times, spring 2006 and spring 2010 since this is dates pre-existing an election and the political discussion is more active in media.  The purpose of this essay is to examine if there are any references to blogs in four of Sweden’s biggest newspapers. The empirical material has been divided into four categories which are political elite, the establishment, the newspapers own journalists and others. This I have done to see if there are any specific changes over time regarding the different categories.</p><p>The questions I have answered in this essay are:</p><p>Are there any references to blogs in the four newspapers?</p><p>If yes, witch categories of blogs are the references too?</p><p>If yes, how often are there references over a two-month period?</p><p>How does the change regarding references to blogs look over time?</p><p>After conducting this study I saw that there has been an increase in Media’s references to blogs over time. In 2006 there were 22 references and in 2010 there were 93 references. This result points to the fact that media have come closer to the blogs and is using them more frequently when the construct their news.</p>

<p>Denna kandidatuppsats handlar om modebloggar och deras påverkan på konsumenters agerande. I dagens konsumtionssamhälle står mode högt i kurs och bloggläsare tar dagligen in information om nya produkter och varumärken genom word of mouth. En undersökning som Mahir PR har gjort visar att 58 procent av bloggläsarna faktiskt har köpt en identisk vara som de tidigare sett i en modeblogg. Vårt syfte är således att från Mahir PRs undersökning vidare beskriva på vilket sätt modebloggar påverkar konsumenters agerande. Vi har använt oss av teori kring word of mouth, samt Solomons kommunikationsmodell där massmedias information filtreras av olika opinionsledare eller grindvakter innan de når mottagarna/konsumenterna. Vi skriver även om referensgruppers påverkan, och informationskällans trovärdighet. Till vår empiri valde vi att genomföra tio intervjuer med modeintresserade bloggläsare som faktiskt valt att konsumera efter att ha läst en modeblogg.</p><p>Resultatet visar på att det är personen bakom modebloggen som påverkar läsarna mer än själva bloggen. Vi kommer även fram till att många läsare påverkas undermedvetet utav modebloggar. Dock tar få till sig modebloggerskornas åsikter direkt utan att rådgöra med sina vänner först. Detta för att de ska känna sig bekväma i sociala situationer med de nya trenderna.</p><p>Nyckelord</p><p>: Opinionsledare, word of mouth, referensgrupper, modeblogg, blogg</p>

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål. Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion. Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet. Vidare har dessa behandlats av författaren som har bearbetat dem både kvalitativt och analytiskt. Metoden till denna studie är explorativ och syftar till att inhämta en mängd kunskap som omsluter ett utvalt problemområde, samt att det redan finns vissa förkunskaper rörande det valda ämnet. Empirin innefattar även förkunskaper av författaren och bidrar med detta till nya insikter rörande det framkomna resultatet. I resultatet redogörs för en knitalongs uppkomst och tillvägagångssätt. Även syjuntan och syföreningens verksamhet belyses ur ett likartat perspektiv. Flera exempel ges på de båda olika sätten att handarbeta inom gruppen. Särskilt utrymme får kommunikationen kring hantverket, i vilken form det sker och vad det genererar. I diskussionen framkommer den tydliga insikten om stickningens komplexitet. Vidare blottläggs även samband samt olikheter med syjuntans tradition. Det framkommer även en stark relation till datorer som belyses ur flera perspektiv. Studien är ett litet insnitt i ett pågående fenomen och bör läsas som en inspiration för ämnet i sig men också ligga till grund för fortsatt forskning.

No description available.