Syftet med denna uppsats är att svara på frågan hur läsare och media reagerade på bloggen Black Ascot i egenskap av en litterär bluff, även kallad en litterär fabrikation. Målet är även att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar på att bli lurade. För att uppnå syftet undersöks läsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar även om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterära utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gällande framförallt autenticitet och moral uppstod såväl i media som bland läsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i båda undersökningsgrupperna tyder resultatet på att en majoritet av bloggläsarna uppskattade bloggen även som en litterär fabrikation. Enligt uppsatsen beror detta bland annat på bloggens tematik och dess intentionsambivalens.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Cirka 800 unga vuxna i Sverige drabbas varje år, skelettumörer, maligna lymfom och leukemi är de allra vanligaste cancerformerna hos ungdomar idag. För många unga vuxna med cancer är det till hjälp att få dela med sig sina upplevelser via bloggar för att lättare kunna hantera sin sjukdom. Att ta del av sjukdomsbloggar kan även hjälpa vården gällande förståelse och bemötande av unga vuxna med cancer. Syfte: Att utifrån bloggar beskriva individers upplevelse av att ha cancer som ung vuxen, samt att beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling har skett via Google och 9 bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Som ung vuxen med cancer uppstod det mycket känslor som de var tvungna att hantera. Informanterna beskrev dessa känslor som en berg och dalbana, ibland var det bra och ibland var det dåligt. Genom bloggandet fick informanterna ett stöd vilket hjälpte dem att hantera sin sjukdomsprocess. Denna studie visade att sjukdomen påverkade informanternas psykiska, sociala och existentiella välmående, upplevelsen mellan hälsa och ohälsa varierade. Informanterna berättade om stödet de fick genom sociala nätverket samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Unga vuxna med cancer (16-30 år) upplever sin sjukdom som en känslomässig berg och dalbana både på ett psykiskt, socialt och existentiellt plan. Individernas bloggar visade sig ha en stor betydelse under sjukdomsprocessen. För att unga vuxna med cancer ska kunna få bättre omvårdnad idag så är det av vikt att vårdpersonal får en holistisk bild av den drabbade för att den ska få uppleva hälsa och livskvalitet. / Background: Cancer is currently one of the most common diseases in Swedish society and is classified as a national disease. Approximately 800 young adults in Sweden are affected every year, bone tumors, malignant lymphoma and leukemia are the most common cancers in young people today. For many young adults with cancer, it is helpful to gain share their experiences through blogs to more easily manage their condition. Partaking of the disease blogs can also help healthcare current understanding and treatment of young adults with cancer. Aim: To describe individuals' blogs based on experience of having cancer as a young adult and to describe the significance of the blog for the individuals. Method: An empirical qualitative study with inductive approach. Data was collected through Google, and 9 blogs have been included in the study. Data were analyzed by qualitative content analysis. Main Results: As a young adult (16-30 years) with cancer arose a lot of feelings that they had to deal with. The informants described these feelings like a roller coaster, sometimes it was good and sometimes it was bad. Through blogging the informants felt support, which helped them to manage their disease process. This study showed that the disease affected the informants' psychological and existential well-being, the experience of health and illness varied. The informants told us about the support they felt they received through social network and how they experienced healthcare treatment. Conclusion: Young adults with cancer perceive their illness as an emotional roller coaster, from both a psychological, social and existential perspective. The individuals' blogs showed great importance in the disease process. For young adults with cancer to get a better care today, it is very important that the health professionals get a holistic view of the affected for them to experience health and quality of life.

No description available.

Bakgrund: I Sverige beräknas över 4000 personer vara drabbade av Narkolepsi. Narkolepsi är en neurologisk kronisk sjukdom som innebär att den drabbade har störd reglering av sömn och vakenhet. Kärnsymtomen är dagtrötthet och kataplexiattacker. Kvantitativa studier har visat att symtomen av narkolepsi påverkar uppfattningen av livskvalitet negativt. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelser av livskvalité efter att ha drabbats av narkolepsi. Metod: Kvalitativ metod där bloggtexter analyseras med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två domäner. Domänen ”Möjliggörande av god livskvalité” presenterar en kategori; Strategier för att uppnå god livskvalitet och betydelsen av stöd från omgivningen. Domänen ”Begränsningar av livskvalité” presenterar tre kategorier; Symtom som skapar socialt handikapp, Allmänhetens okunskap och upplevelser av blandade känslor samt Att tvingas planera och prioritera för att orka med vardagen Slutsats: Narkolepsi påverkar upplevelsen av livskvalité negativt. Symtom som okontrollerbar sömnighet dagtid och kataplexier kan orsaka skam och rädsla att vistas i sociala sammanhang. Strategier för att minska symtom, ökad förståelse för de drabbades upplevelser av sjukdomen och stöd från omgivningen kan bidra till att hjälpa de som drabbas till en ökad livskvalité.

Bakgrund: År 2016 diagnostiserades 28 179 kvinnor med en cancersjukdom i Sverige. Majoriteten blir friskförklarade med hjälp av behandling, men för vissa får sjukdomen en dödlig utgång. Att leva med obotlig cancer innebär en fysisk och psykisk belastning som påverkar välbefinnandet på ett negativt sätt. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till en ökad känsla av livskvalitet och välbefinnande, samt att minska lidandet. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa vuxna kvinnors upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Fribergs modell. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier; Sjukdoms- och livslidande, det här är inte jag, samt det är för er jag lever. Utifrån dessa kategorier skapades sju underkategorier. Slutsats: Att leva med en obotlig cancersjukdom innebar stora förändringar i kvinnornas liv. Känslor av rädsla och ovisshet relaterat till sjukdomsförloppet var något som ständigt fanns hos dem. De närståendes stöd motiverade kvinnorna till att orka kämpa för att fortsätta leva så länge som möjligt. Sjuksköterskor kan stödja denna patientgrupp genom att öka sin förståelse angående deras situation. / Background: In Sweden, 28 179 women were diagnosed with cancer in 2016. The majority of those who receive a cancer diagnosis are cured with treatment, but for some, the disease becomes terminal. Living with terminal cancer involves physical and mental stress that impacts a person’s well-being in a negative way. One of the responsibilities of nurses is to support their patient to increase their quality of life and well-being, as well as to reduce their suffering. Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of adult women living with terminal cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of the narratives was used according to Friberg's model. Results: An analysis of the data showed it could be divided into three categories; Illness and life suffering, this is not me, and finally It is for you that I keep on living. Based on these categories, seven subcategories were created. Conclusion: Living with terminal cancer caused major life changes for the women. Feelings of fear and uncertainty related to the course of the illness was constantly present with them. The support of relatives motivated women to fight to live for as long as possible. Nurses can support these group of patients by increasing their understanding of the circumstances these women go through.

Bakgrund: Depression drabbar 25 procent av kvinnorna i Sverige. Det kan behandlas på olika vis. Elektrokonvulsiv terapi är en behandlingsform som används när symtomen är svåra. Sjuksköterskans roll är att se patientens behov och utifrån dem ge god omvårdnad där patienten kan känna sig förstådd.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor med depressiva symtom upplevt behandling med elektrokonvulsiv terapi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar gjordes. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultat: Elektrokonvulsiv terapi beskrivs som en väg ut ur depressionen, det fanns ett hopp om att behandlingen skulle hjälpa. Olika farhågor infann sig inför behandlingen, liksom olika reaktioner efteråt där minnespåverkan var framträdande. Effekten av ECT kunde både ses vara positiv och utebliven. Resultatet bildade kategorierna ’Vilja må bättre’, ’Slitas mellan upplevelse av befrielse och obehag’ och ’Att påverkas av behandlingen’. Slutsats: Studien visar att behandlingen framkallar olika sorters känslor och upplevelser. Ett förbättrat omhändertagande kan utföras och lidande minskas när sjuksköterskor tar del av patientens upplevelser.

No description available.

Sammandrag Denna uppsats utgår från Elsie Andersson-Wijks (1997) frågeställning huruvida den ungdomsspråkliga diskurspartiklen ba idag även används av vuxna samt om den trängt i skriftspråket. Studien bygger på korpusar i form av bloggtexter från Språkbankens resurs Bloggmix från år 2014 och ämnar undersöka hur diskurspartikeln ba används i skriftspråk i bloggar samt om dessa bloggar kan avslöja något om vilken åldersgrupp som idag använder ordet ba i skrift. Totalt avser studien 240 stycken belägg av ba (230 ba och 10 Ba) fördelat på de fem informanter som använt ordet ba mest frekvent under aktuellt år. Till hjälp för att undersöka bas funktioner i skrift används Ulla-Britt Kotsinas (2004) termer fokuserare och avgränsare och viss jämförelse görs av tidigare forskning av talspråkiga ba. Det framgår i resultatet att ba till stor del används med liknade funktion i skrift som tal. Den fokuserande funktionen används främst för att framhäva handling i verbfraser, ibland förringande och har förlorat merparten av sin adverbiella betydelse. Den avgränsande funktionen är, med rollen som anförande vid direkt anföring, ledande och överlägsen den fokuserande. De yttranden ba anför är ej ordagrant citerade utan snarare refererade samt modifierade av olika grad. Det förekommer även att ba anför onomatopoetiska uttryck. Utöver nämnda två funktioner förekommer också belägg för ba i olika uttryck som ba’satt’nivet samt vid satsgräns (så ba) och turgräns (finalt ba). Angående vilken åldersgrupp som använder ba i korpusarna visar det sig att de fem bloggare med flest förekomst av ba under år 2014 åldersmässigt kan räknas som vuxna. Hur detta kan vara möjligt diskuteras utifrån Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring som består av sex steg. Enligt denna modell genomgår en språklig innovation som ba olika steg för att slutligen accepteras som standardspråk och därmed finna en väg in i skriftspråket. Ba som länge betraktats som ungdomsspråk kan sägas ha uppnått steg 4 med samma namn i modellen. Korpusarna från Bloggmix visar dock att ba förekommer i skriftspråk om än en i informell del av det vilket betyder att ba kan ha lämnat steg 4; ungdomsspråk och nu befinner sig högre upp på Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring, det vill säga närmre vad vi benämner som vuxen- samt standardspråk.

Utmattningssyndrom kan vara resultatet av att leva med en långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Diagnosen är ett snabbt växande problem, där kvinnor är den största patientgruppen. Personer som lever med diagnosen utmattningssyndrom lider av fysiska och psykiska symtom som kan ta år av rehabilitering för att bli av med.  Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med utmattningssyndrom.Metoden som har använts är en kvalitativ metod och har analyserats med Lundman och Graneheims (2011) kvalitativa innehållsanalys. I studien används tio självbiografiska bloggar som analyseras till ett resultat. Resultatet visar hur diagnosen utmattningssyndrom påverkar det dagliga livet. Insjuknandet innebär en ny upplevelse, fyllt av symtom och ovisshet till varför symtomen uppstår. Sjukdomen för med sig en rad olika tillstånd, däribland obotlig trötthet, sömnstörningar, yrsel, huvudvärk, ångest, mag- och tarmproblematik och minnes och kognitiva störningar. Från att jobba heltid till att bli sjuk och eventuellt sjukskriven leder till en förändrad livsvärld. Utmattningssyndrom leder ofta till långa sjukskrivningar. Personer som insjuknat behöver stöd och information från omgivningen för att möjligöra ett tillfrisknande.

Syftet med det här utvecklingsinriktade arbetet var att öka användningen av digitala verktyg i verksamheterna, erbjuda samlärande och multimodal undervisning samt införa en blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning. Utifrån modell av aktionsforskning genomfördes ett utvecklingsinriktat arbete på två olika fritidshem. Fritidshem 1 vände sig till årskurs tre till sex och fritidshem 2 vände sig till förskoleklass och årskurs ett och två.. Nulägesanalysen visade på att ett arbete med digitala verktyg var bristande och verksamheterna hade få resurser till ett sådant arbete. Med hjälp av en blogg på respektive fritidshem, där eleverna var skribenter, har de fått möjlighet att aktivt använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Som resultat av aktionen vill eleverna fortsätta med arbetssättet och pedagogerna har blivit inspirerade till ett fortsatt arbete. Utifrån observation och samtal med elever samt pedagoger har eleverna fått möjlighet till samlärande och multimodal undervisning med hjälp av blogg.