Spelling suggestions: "subject:"bohmian"" "subject:"lohman""
1 |
"I alla läger är jag en förrädare" : Om respektabilitetssträvan i Therese Bohmans roman Den andra kvinnanSvejd, Evelina January 2016 (has links)
No description available.
|
2 |
"Medan jag väntade på dig." : Hur den unga kvinnans utveckling gestaltas i tre svenska utvecklingsromaner. / "While I was waiting for you." : How the development of the young woman is shaped in three Swedish novelsHultberg, Stina January 2016 (has links)
Denna kandidatuppsats undersöker hur kvinnans utveckling och sökande efter identitet har gestaltats i tre svenska utvecklingsromaner. Romanerna är Hagar Olssons Chitambo (1933), Inger Alfvéns Dotter till en dotter (1976) samt Therese Bohmans Den andra kvinnan (2014). Uppsatsen fokuserar främst på två teman i undersökningen av de kvinnliga protagonisternas utveckling. Dessa teman är relationen till det motsatta könet samt kvinnans egen sexualitet.
|
3 |
Den moderna ensamhetens paradox : En litteraturvetenskaplig analys av modernitet och individualism i Therese Bohmans AftonlandBentelid, Dina January 2019 (has links)
Denna uppsats undersöker spänningen mellan frihet och trygghet respektive ensamhet och gemenskap som typiskt moderna erfarenheter i Therese Bohmans samtidsroman Aftonland (2016). Studien syftar till att relatera dessa teman till viss kritik av det moderna samhället genom sociologiska teorier om modernitet och individualism. Tillvägagångssättet för studien är en litteraturvetenskaplig analys med en hermeneutisk forskningsansats. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att spänningen mellan frihet och trygghet kan kopplas till ensamhet, såväl självvald som ofrivillig. Det moderna samhällets frihetsbetoning och individers identitetsskapande som skildras i Aftonland kan resultera i en upplevelse av otrygghet och oro som kan härledas tillbaka till sökandet efter balans mellan frihet och trygghet. I detta resultat kan också en kritisk diskussion om individualism och frihet som moderna erfarenheter anas.
|
4 |
"De får inga böcker skrivna om sig" : En komparativ analys av och didaktisk diskussion om arbetarlitteraturens teman i svensk samtidsprosaAndersson, Jonatan January 2017 (has links)
No description available.
|
5 |
Introduktionen som försvann - lanseringen av litauiska noveller till en svensk läsekrets. / The Introduction that Disappeared - Launching Lithuanian Short Stoires to a Swedish Readership.Johansson, Erling January 2012 (has links)
This work concerns the book "Litauiska noveller" [Lithuanian Short Stories], a collection of nine Lithuanian short stories translated into Swedish by noted Finnish diplomat Ragnar Öller (1893-1960) and tutor and journalist Nils Bohman (1902-1943). The authors of the nine short stories are Jonas Biliūnas, Vincas Krėvė-Mickevičius, Antanas Žukauskas-Vienuolis, Ignas Jurkunas-Scheynius, Jurgis Savickis, Petras Cvirka, and Petronėlė Orintaitė. The 242-page book published 1940 in Stockholm, was the first translation of literary texts from the Lithuanian appearing in the Swedish language. In spite of a professionally carried out translation, the book never gained the attention of Swedish literary circles, and has more or less been forgotten throughout the post war period and up to the present. The purpose of this paper is to investigate the history leading up to the publication of the book within the context of Swedish-Lithuanian relations, and analyse the possible reasons of why this work remained unnoticed for so many decades. Why was the book not reviewed in the Swedish daily press? Was the book ignored because of the choice of authors of the novels? Was the disregard due to the political situation? A discussion from a few selected points of view follows on some possible reasons of why the launch of "Litauiska noveller" failed in 1940. An appendix listing published works of Lithuanian authors in the Scandinavian languages (Swedish, Norwegian, Danish, and Icelandic) up to 1996 is attached.
|
6 |
Det borgerliga blocket : Dess tillkomst och orsakerWidell, Anthony January 2016 (has links)
I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976.
|
Page generated in 0.0243 seconds