<p>Inom gemenskapen pågår idag ett harmoniseringsarbete beträffande både de nationella bolagsstiftningarna, men även vad gäller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, där ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrättsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundläggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal år varit uppe för diskussion då det är oklart hur långtgående denna frihet skyddas av fördraget.</p><p>Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen på inkorporations- eller sätesprincipen. Det är skillnaden vid dessa principers tillämpning som har givet upphov till problematiken på området. Problemen rör huruvida ett bolag ska få separera sitt registrerade- och faktiska säte med bibehållande av rättslig status. Vid sidan av detta problem har även en annan problematik uppkommit som rör <em>forum shopping</em>. Vilken innebär att regelkonkurrens har skapats mellan medlemsstaternas lagstiftningar, som en följd av att det råder valfrihet för bolag att inkorporera sig under den medlemsstats nationella lagstiftning vilken de finner förmånligast.</p><p>Det liggande förslaget om SPE-bolagsförordning rör införandet av överstatlig bolagsform som kommer, vid ett eventuellt införande, verka som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Bolaget har formen av ett aktiebolag och riktar sig mot de små och medelstora bolagen, det vill säga SMEs. Bolagsformen har till syfte att verka för att SMEs ska bli mer aktiva på den inre marknaden och därför är en viktig del i förslaget reglerna som berör bolagets etableringsmöjligheter.</p><p>Förslaget om SPE-bolag bereder bestämmelser som gäller dess bildande, men även vad gäller bolagets verksamhet. För att göra denna bolagsform mer attraktiv har bl.a. kapitalkravet endast satts till 1€. Då förslaget inte omfattar alla relevanta rättsliga områden kommer dessa även fortsättningsvis regleras av den nationella lagstiftning där bolagets säte är beläget, däribland skattelagstiftning. Förslaget bereder även bolaget med förflyttningsrätt inom gemenskapen, hur långtgående denna skyddas av den förslagna förordningen förefaller vara tvetydigt ur dess ordalydelse. Det finns dock starka indikationer på att denna förflyttningsrätt måste anses gå i linje med inkorporationsprincipen.</p><p>Huruvida ett eventuellt införande av SPE-bolagsförordningen skulle kunna lösa den problematik som finns på etableringsfrihetens område är diskuterbart. Den problematik som föreligger vid tillämpningen av inkorporations- och sätesprincipen kommer på ett rent teoretiskt plan kunna lösas genom ett sådant införande. Vad gäller problematiken med <em>forum shopping</em> kommer denna i viss mån endast kunna komma att begränsas genom ett sådant införande.</p><p>Förordningen är således endast en teoretisk lösning, men den är även alternativ till sin utformning, vilket innebär att den endast presenterar sig som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Jag tror inte att förordningen vid ett införande, på ett praktiskt plan, skulle kunna få tillräcklig genomslagskraft för att lösa problematiken på etableringsfrihetens område. Det krävs andra åtgärder av mer direkt natur för att lösa dessa.</p>

No description available.

<p>För att harmonisera handeln, skapa en långsiktig utveckling samt öka sysselsättningen för små och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angående en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlätta för gränsöverskridande verksamhet.</p><p>Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (även kallat SE-bolag), som till skillnad från SPE-bolaget i första hand är utformat för publika bolag. Fyra år efter förordningens ikraftträdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förväntas erhålla bland små och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrån två olika perspektiv, dels dess effekt på näringslivet och dels dess rättspolitiska påverkan.</p><p>Den grundläggande förutsättningen för att förordningen skall få genomslag är att det föreligger ett behov av förändring av bolagsrätten för små och medelstora företag. Om ifrågavarande företag inte har ett behov, vilket enligt författarna är en stor anledning till europabolagets fiasko, kommer även denna förordning att gå en misslyckad framtid till mötes.</p><p>Författarnas åsikt är att svenska små och medelstora företag har ett behov av förändring. Behovet identifieras vara ett lämpligare och mer anpassat regelverk för aktuella företag i Sverige. ABL är inte anpassat för mindre företag och tillämpningen resulterar i hinder och administrativa kostnader av olika slag. Nationella utredningar om att regelverket måste förenklas är bra men föreslagna metoder löser inte problemen. Lagstiftaren har stirrat sig blind på trenderna i Europa istället för att i första hand koncentrera sig på vad företagssfären i Sverige är i behov av.</p><p>Enligt författarna möter föreslagen förordning det identifierade behovet av förändring, i alla fall teoretiskt sett. Med referens till tidigare erfarenheter av överstatliga initiativ skiljer sig dock teorin många gånger från praktiken. Dock har författarna kommit fram till att förordningen kan bli ett konkurrenskraftigt alternativ till andra bolagsformer i Sverige. Därutöver förväntas även en viss rättspolitisk påverkan på ABL.</p>

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder. Undersökningen gav signifikant stöd för att företagets ålder påverkar efterfrågan på revision, begränsat stöd för att företagets storlek och risk påverkar efterfrågan på revision och inget stöd för att företagets skuldsättningsgrad påverkar efterfrågan på revision.

Inom gemenskapen pågår idag ett harmoniseringsarbete beträffande både de nationella bolagsstiftningarna, men även vad gäller utvecklingen av överstatliga bolagsformer, där ibland det liggande förslaget om SPE-bolag. I det gemenskapsrättsliga fördraget regleras genom art. 49 samt 54 EUF den grundläggande etableringsfriheten. Denna har under ett flertal år varit uppe för diskussion då det är oklart hur långtgående denna frihet skyddas av fördraget. Inom gemenskapen bygger medlemsstaterna idag sina bolagsstiftningar antingen på inkorporations- eller sätesprincipen. Det är skillnaden vid dessa principers tillämpning som har givet upphov till problematiken på området. Problemen rör huruvida ett bolag ska få separera sitt registrerade- och faktiska säte med bibehållande av rättslig status. Vid sidan av detta problem har även en annan problematik uppkommit som rör forum shopping. Vilken innebär att regelkonkurrens har skapats mellan medlemsstaternas lagstiftningar, som en följd av att det råder valfrihet för bolag att inkorporera sig under den medlemsstats nationella lagstiftning vilken de finner förmånligast. Det liggande förslaget om SPE-bolagsförordning rör införandet av överstatlig bolagsform som kommer, vid ett eventuellt införande, verka som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Bolaget har formen av ett aktiebolag och riktar sig mot de små och medelstora bolagen, det vill säga SMEs. Bolagsformen har till syfte att verka för att SMEs ska bli mer aktiva på den inre marknaden och därför är en viktig del i förslaget reglerna som berör bolagets etableringsmöjligheter. Förslaget om SPE-bolag bereder bestämmelser som gäller dess bildande, men även vad gäller bolagets verksamhet. För att göra denna bolagsform mer attraktiv har bl.a. kapitalkravet endast satts till 1€. Då förslaget inte omfattar alla relevanta rättsliga områden kommer dessa även fortsättningsvis regleras av den nationella lagstiftning där bolagets säte är beläget, däribland skattelagstiftning. Förslaget bereder även bolaget med förflyttningsrätt inom gemenskapen, hur långtgående denna skyddas av den förslagna förordningen förefaller vara tvetydigt ur dess ordalydelse. Det finns dock starka indikationer på att denna förflyttningsrätt måste anses gå i linje med inkorporationsprincipen. Huruvida ett eventuellt införande av SPE-bolagsförordningen skulle kunna lösa den problematik som finns på etableringsfrihetens område är diskuterbart. Den problematik som föreligger vid tillämpningen av inkorporations- och sätesprincipen kommer på ett rent teoretiskt plan kunna lösas genom ett sådant införande. Vad gäller problematiken med forum shopping kommer denna i viss mån endast kunna komma att begränsas genom ett sådant införande. Förordningen är således endast en teoretisk lösning, men den är även alternativ till sin utformning, vilket innebär att den endast presenterar sig som ett alternativ till de inhemska bolagsformerna. Jag tror inte att förordningen vid ett införande, på ett praktiskt plan, skulle kunna få tillräcklig genomslagskraft för att lösa problematiken på etableringsfrihetens område. Det krävs andra åtgärder av mer direkt natur för att lösa dessa.

No description available.

Bakgrund: Miljöredovisningen är ett sätt för företagen att beskriva sitt miljöarbete. Den har fått allt större betydelse för företagen i takt med att miljöfrågorna blivit allt viktigare hos intressenter och allmänheten. Det gäller för företagen att visa att man tar ett miljö- och samhällsansvar för att skapa trovärdighet och förtroende i samhället.   Syfte:                                  Att ge läsaren en bild över hur och varför miljöredovisningen ser ut som den gör och vad företagen, som associeras med betydande miljöpåverkan, väljer att fokusera på i sina miljöredovisningar.  Metod:                               En kvalitativ studie som grundar sig i legitimitetsteorin och institutionell teori har utförts. Vi har undersökt litteratur, vetenskapliga artiklar, miljöredovisningar samt fört intervjuer med personer som har behörig kompetens.  Slutsats:                             Studien visar på hur viktig miljöredovisningen är för företagen som associeras med betydande miljöpåverkan. Företagen belyser det viktiga i att kunna vara transparent och visa intressenter och allmänheten att man tar miljöfrågor på största allvar. Studien visar även på hur yttre faktorer påverkar utformningen av miljöredovisningen så som förväntningar och institutionella tryck. Studien visar även på vad företagen fokuserar på i sina miljöredovisningar så som; energieffektivisering, minskning av utsläpp, miljökostnader, miljöinvesteringar, upprättandet av miljömål, miljöstrategier och miljöaktiviteter. / Background:                    The environmental reports are a way for companies to describe their environmental efforts. The environmental reports have become increasingly important for the companies, as the environmental issues have become a priority issue to the general population. Companies now have to show that they can take an environmental and social responsibility in order to build credibility and trust of the society.  Purpose:                            In order to give the reader a picture of how and why environmental reports looks like they do and what companies associated with a negative impact on the environment, chooses to focus on in their environmental reports.  Method:                             A qualitative study based on the legitimacy theory and the institutional theory is conducted in this thesis. A review and examination of literature, scientific articles, environmental reports and engaging interviews with people who have qualified skills in the subject was made.  Conclusion:                       This study demonstrates the importance of the environmental reports for the companies associated with significant environmental impacts. It highlights the importance of being transparent and demonstrates to stakeholders and the public the importance of taking environmental issues seriously. The study also shows how external factors like expectations and institutional pressures affects the general design of the environmental reports. The study also shows what companies are focusing on in their environmental reports such as; energy efficiency, emission reduction, environmental costs and the establishment of environmental goals and strategies.

Syftet med vår studie är att undersöka festivalarrangörers arbetsmöjligheter när festivallandskapet förändras. För att göra det har vi identifierat ett antal faktorer som har medverkat till förändringen för att sedan urskilja vilka effekter dessa faktorer kan ha för festivalarrangörers arbetsmöjligheter idag och i framtiden. Som metod har en induktiv ansats valts för möjligheten att först samla in empiri om fenomenet och sedan tolka det och formulera det i teorier. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi valts för att upptäcka istället för att bevisa fenomenet och därav används kvalitativa intervjuer för att kunna göra tolkningen så djup som möjligt. Respondenterna jobbar på ett eller annat sätt med antingen ideella festivaler eller med etablerade bolag. Studien visar att de faktorer som medverkat till förändringen i driftsform både begränsar och möjliggör arbetsmöjligheter för framtida festivalarrangörer. Studien bidrar till en djupare förståelse för vad en arrangör måste jobba med för att etablera en fungerande organisation och festival och för att kunna överleva i festivallandskapet. De viktigaste slutsatserna som vi drar är nätverkets betydelse som är en tillgång för arrangören. Även ekonomin spelar en stor roll för etablerandet av en festival eftersom den sätter förutsättningarna för hur pass dyra akter som arrangören har råd att boka vilket också påverkar besökarantalet. Beroende på vad som ska arrangeras, en festival i bolagsform eller en ideell sådan så passar sig de större till bolagen och de nischade åt mindre ideella arrangemang.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.

Comparative study for the inception of curb-side collection: A bachelor thesis commissioned by Vakin AB.   Linda Fahlander   Abstract   The purpose of this study was to investigate other municipalities' methods of inception of the curb-side collection with a four-compartment system. The Swedish government has sent a referral to see more of the curb-side collection of packaging and newspapers. The curb-side collection with a four-compartment system has proven to be the system with the greatest environmental benefits. This was a comparative study between 36 municipalities. The municipalities answered questions by the way of email regarding their attendance of the four-compartment system, financial instruments, communication to / from customers, the customers’ ability to recycle material in each municipality and problems that arose during the inception. The result from the comparative study showed that 33% of the variation was due to the quantity of recycling stations. Most municipalities had customers who had a generally positive attitude towards the curb-side collection. What the customers were most disturbed by was that the vessels are too big and that there is no room for them on their property. We are affected by the society around us and especially by our own municipality as well as the people we trust when it comes to our choices about waste management. The conclusion was that the basis for a higher attendance of the four-compartment system for VAKIN consist of several factors. According to this study, the waste tax and the quantity of recycling stations are decisive factors.   Key words: Four-compartment system, Curb-side collection, Municipal recycling, Waste tax