Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen. En begränsning till försörjningsföretag görs även. Genomförande: Uppsatsen bygger till största delen på intervjuer, med framför allt banker och företagsägare till 10/24-bolag, angående åsikter och önskemål rörande företagens årsredovisningar. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att årsredovisningar i 10/24-bolag skall utökas och då med framför allt mer"mjuk"information; främst i förvaltningsberättelsen och i noterna. Genom denna utökning tillgodoses intressenternas informationsbehov utan att medföra en större merkostnad för företagen.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation. Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell. Avgränsningar: Uppsatsen har begränsats till att gälla humankapital i marknadsnoterade IT-bolag. Vidare riktar sig vår studie enbart på hur företagen redovisar sitt humankapital externt. Hur företagen behandlar sitt humankapital internt tas inte upp i uppsatsen. Genomförande: I uppsatsen kartläggs hur IT-bolag redovisar sitt humankapital som tilläggsinformation i årsredovisningen. Dessutom genomförs intervjuer med personer ur de olika grupper som vi identifierat uifrån gruppernas förmodade relation till begreppet humankapital. Grupperna är; företag, kapitalmarknad och revisorer. Resultat: Företagen antas redovisa sitt humankapital för att marknadsföra sig. Kapitalmarknaden tillmäterinte tilläggsinformationen någon större vikt vid värdering av företag. En eventuell aktivering på balansräkningen ses som ogenomförbar av revisorn.

Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.

Bakgrund: Den mest använda värderingsmodellen för noterade bolag är diskonterat kassaflödes analys. Denna modell kräver dock att ett avkatnings krav beräknas, vilket oftast beräknas med CAPM. En av variablerna i CAPM är beta, vilket är ett matt på risk. Betavärdet beräknas oftast genom att jämföra en enskilds akties volalitet med ett index. Detta kräver dock att bolaget är noterat på en aktie markand. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder det finns för att värdera onoterade bolag och att avgöra vilken modell som ger det mest realistiska värdet samt är minst subjektivt. Genomförande: Jag har läst böcker tidskrifter och artiklar om detta ämne. Jag har också genomför djupintervjuer med personer som jobbar med värdering samt gjort ett test av de olika modellerna. Resultat: Kassaflödes analysen är den bäst modellen för att värdera onoterade bolag, dock måst ett tillägg för storleks premie, illikviditet och osystematisk risk göras i avkastningskravet. / Background: The most frequently used valuation method for traded firms is the Discounted Cash Flow Analysis. The required rate of return used to discount the cash flows for traded firms is calculated by the CAPM. One of the variables in the CAPM is beta, which is a measure of risk. Normally the beta is calculated by comparing the volatility of a stock compared to an index over a period of time, however this requires that the company is traded on the stock market. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which methods there are to value non traded firms, and also determine which method that gives the most reasonable value and is the least affected by the appraiser’s own judgment. Realization: I have read books, journals and articles about this subject. I have also made in depth interviews with professionals and made a test of four different valuation methods. Results: The Discounted Cash Flow Analysis is still the gives the most objective and reasonable valuation. However a number of adjustments have to be made due to the unique characteristics of non traded firms.

I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i. Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top. Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna. Vad gäller SPE-bolaget så motverkar inte det möjligheten för negativ regelkonkurrens mellan medlemsstaterna ur ett arbetstagarskyddsperspektiv utan snarare öppnar upp för mer negativ regelkonkurrens. En möjlighet till god regelkonkurrens bland medlemsstaterna utan att konsekvenserna av att ett race to the bottom skulle uppstå är att den europeiske lagstiftaren utfärdar en gemensam arbetstagarskyddslagstiftning vilket alla medlemsstater måste följa. En sådan lagstiftning skulle reglera alla väsentliga arbetsrättsområden som skulle kunna förbises om en negativ regelkonkurrens skulle utvecklas mellan medlemsstaterna. Därefter skulle det råda en fri regelkonkurrens. En sådan lösning skulle ta de bra delarna ur regelkonkurrens samtidigt som de negativa delarna förhindrades.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning. Studien utgår från intervjuer med projektkonsulter från IT-bolaget EKAN Albatross AS. Syftet är att fånga hur de upplever kritiska faktorer i projektimplementering. Totalt har 8 stycken intervjuer genomförts med 5 respondenter involverade. De arbetar som projektkonsulter på Albatross kontor i Oslo och Stockholm. Två olika intervjumetoder har används, den första mer allmänt orienterade för att fånga hur konsulterna ser på sin projektverksamhet. Den andra intervju metoden är mer strukturerad frågor ställda utifrån PIP-faktorerna. Konsulterna arbetar med att utveckla och implementera affärsdatasystem till kund. Projekt implementerings profilen fångar väl konsulternas upplevelser, men tar inte upp den politiska dimensionen som kan förekomma i genomförandet av projekt.

Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer. Vi har intervjuat skatteverket, ekobrottsmyndigheten, ett kreditupplysningsföretag och en revisor för att svara på syftet. Vi har i vår undersökning kommit fram till att intressenterna tycker att trovärdigheten i företagens finansiella information försämras om man tar bort revisionsplikten. Intressenterna pekar på att revision som bra för företagen själva med att snabbt upptäcka fel och brister i deras redovisningar. Våra intressenter är även överens om att man bör utveckla alternativ till den lagstadgade revisionen för att säkerställa att den finansiella informationen är korrekt. Ingen av våra respondenter tog upp några av de alternativ andra länder har använt. Kreditgivare kan komma att lösa detta på andra sätt, t ex avtalsliknande former eller att de begär revision av räkenskaperna för att låna ut pengar. Det är då svårare för EBM och SKV.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vad det kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige. I Dir. 2007:132 Ett enklare aktiebolag ges utredaren i uppgift att utreda om det i Sverige finns behov av en företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre företag. Den som idag vill driva verksamhet utan personligt betalningsansvar är hänvisad att starta ett aktiebolag. Reglerna för aktiebolag är omfattande och kan ses som krångliga och saknar ofta betydelse om aktiebolaget endast har en aktieägare. Utredaren ska även undersöka om det går att förenkla de redan befintliga reglerna i ABL och ABF. I utredningen om ett sänkt aktiekapital gavs två alternativ av utredaren. Det alternativ som förordades var att gränsen för minsta tillåtna aktiekapital sänks till 50 000 SEK för privata aktiebolag. I det alternativa förslaget ges möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet, eventuellt i kombination med en sänkning av minsta tillåtna aktiekapital till 50 000 SEK. Efter det att utredningen blev klar har Justitiedepartementet lagt fram ytterligare ett förslag som innebär en sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK. Anledningen till förslaget var att det kommit ett förslag om ett SPE-bolag, som föreslogs ha ett minsta aktiekapital på 1 EUR. SPE-bolaget föreslås vara en företagsform som kan bildas i medlemsstaterna utan krav på gränsöverskridande verksamhet. Syftet med SPE-bolaget är att minska de administrativa - och ekonomiska hinder som kan uppstå vid gränsöverskridande verksamhet på grund av att reglerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna. De slutsatser som presenteras är att en ny företagsform troligen skulle kunna anpassas bättre än den nuvarande lagstiftningen till de små företagens önskemål och behov. Däremot har frågan om en speciell företagsform diskuterats tidigare, utan något genomslag och SPE-bolaget kan tillkomma som ytterligare ett alternativ för den som vill bedriva näringsverksamhet utan personligt betalningsansvar. Därför ligger det närmare till hands att förenkla de associationsrättsliga reglerna för de mindre företagen. Vad gäller en sänkning av aktiekapitalet till 50 000 SEK förutspås det inte få några större konsekvenser för företagets borgenärer då de i större utsträckning tar hänsyn till andra faktorer såsom återbetalningsförmågan. Däremot skulle aktiebolagsformen bli mer tillgänglig för de företag som inte har så stort kapitalbehov. Successiv inbetalning gör aktiebolagsformen än mer tillgänglig, men försvårar regelverket och medför ökade administrativa kostnader. En sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK skulle troligen medföra att personliga säkerheter krävs vid kreditgivning, vilket skulle urholka principen om det begränsade personliga ansvaret. Aktiekapitalets funktion som seriositetsspärr skulle dessutom försvinna helt.

Bakgrund: De onoterade företagen står för en betydande och ökande del av svenskt näringsliv. De små onoterade företagens utmärkande drag, vilka inte behandlas i traditionella värderingsmetoder (till exempel CAPM), kan få stor inverkan på det framräknade företagsvärdet varför det är viktigt att hitta modeller som på ett rättvisande sätt kan avspegla även de onoterade företagens unika egenskaper och risker. Brister i nuvarande modeller har lett till försök att utveckla nya modeller som bättre kan fånga de onoterade företagens riskexponering i kapitalkostnaden. En sådan modell är AHP-modellen (Analytical Hierarchy Process) som har arbetats fram och publicerats av Cotner & Fletcher i American Business Review år 2000. Syfte: Studien beskriver, testar och analyserar AHP-modellen samt andra alternativa modeller som används inom företagsvärderingsområdet för att skatta kapitalkostnaden för eget kapital i onoterade bolag. Två centrala frågor genomsyrar uppsatsen: 1) I vilka fall kan AHP-modellen eller andra alternativa modeller användas till grund för en extern värdering av onoterade företag? 2) Kan AHP-modellen utvecklas för att bli mer praktiskt tillämbar och vilka förändringar behöver göras i sådana fall? Genomförande: Studien skattar fram kapitalkostnader för eget kapital på två fallföretag med hjälp av de vanligaste modellerna inom värderingsområdet. Resultaten jämförs och analyseras sedan utifrån ett användbarhetsperspektiv. Slutsats: Endast få externa intressenter bör och kan använda sig av AHP-modellen som värderingsinstrument. Modellen präglas av hög komplexitet och subjektivitet, risk för mulitkolineäritet, matematisk inkonsekvens samt till viss mån felaktiga och ofullständiga riskfaktorer. En odiversifierad investerare kan i vissa fall använda modellen, förutsatt att ovan uppräknade fallgropar kan undvikas. För att undvika dessa har vi i uppsatsen föreslagit tre större och tre mindre förändringar av modellen. För övriga investerare rekommenderas metoderna bottom up i kombination med BCG-metoden. / Background: The unlisted companies compose a substantial and an increasingly important part of Swedish business. The small unlisted companies’ distinctive characteristics, which are not accounted for in traditional valuation methods (for example CAPM), could have great implications on the estimated company value. That is why it is so important to find and develop models and methods, which properly and correctly reflect the special characteristics of unlisted companies. The limitations and shortcomings in existing models have resulted in attempts to develop new models that better mirror the risk in unlisted companies. One such model is the AHP-model (Analytical Hierarchy Process), which in 2000 was developed and published by Cotner & Fletcher in American Business Review. Purpose: The study describes, tests and analyses the AHP-model as well as other alternative models used in company valuation in order to estimate the cost of equity in unlisted companies. Two central problems permeate the study: 1) In what cases could the AHP-model or other alternative models be used by an external investor to estimate the company value of an unlisted firm? 2) Could the AHP-model be developed further in order to become more practical and functional and what changes are needed in that case? Realization: The study estimates cost of equity for two case companies using the major models in the valuation area. The results are then compared and analysed from a user friendly perspective. Findings: Our conclusion is that only a very limited number of external investors should and can use the AHP-model as a valuation tool. The model is characterized by a high degree of complexity and subjectivity, risk for multicolinearity, mathematical inconsistency as well as incorrect and incomplete risk factors. An undiversified investor could, in some limited cases, use the model, assumed that the above mentioned pitfalls are avoided. In order to avoid those we have proposed three major and three minor changes in the model. For remaining investors we recommend the bottom up method in combination with the BCG-method.

Background: The first quarter of 2006, acquisitions at a value of 2 600 billion SEK were announced. If this trend holds for the entire year, 2006 will go to history as the most active year of acquisitions ever. The fundamentals of an acqui-sition is to generate added value through different forms of synerigies that are potentially created from the combined companies or to pay a lower price than the company is actually worth. Company valuation has because of this increased in importance to determine what the correct price of a company is. The valuation of a company performed by a business broker is not always consistent with the price a company pays for another due to different strategic circumstances that affect the purchase price. Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the valuation process in connection with acquisitions of unlisted companies. The study also aims to clearify the circumstances causing the purchase price to differ from the cashflow or book valuation. Method: To meet the purpose of this thesis, a qualitative approach based on three acquisition processes in the Jönköping region has been chosen. The collection of empirical data has been made through personal interviews with Svensk Företagsförmedling (SFF) in Jönköping with complementing telephone interviews. Conclusion: Based on the cashflow or book valuation, which is the foundation upon which the selected companies are priced, we can draw the conclusion that in every unique case the broker must be presented with several strategical variations the different acquistions presents. These strategic presumptions considered, a company should be valuated to its highest defendable value. The study also demonstrates that a company’s fundamental value alone only constitutes a guideline in coming negotiaions. The strategic categories goodwill, potential synergies and form of payment makes up the the negotiable part of the purchase price. / Bakgrund: Första kvartalet 2006 offentliggjordes företagsförvärv till ett värde av 2 600 miljarder kronor och om trenden med företagsförvärv fortsätter året ut, kommer 2006 gå till historien som det mest aktiva inom företagsförsäljningar någonsin. Det fundamentala i ett företagsförvärv är att generera mervärde genom olika former av synergier som potentiellt skapas mellan de sammanslagna bolagen eller att betala ett lägre pris än vad bolaget egentligen är värt. Företagsvärdering har därför fått ökad betydelse för att avgöra vad som är rätt pris för ett bolag i samband med ett företagsförvärv. Värderingen av ett företag stämmer inte alltid överens med det pris ett företag betalar i samband med ett förvärv på grund av olika strategiska förhållanden som påverkar köpeskillingen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera värderingsprocessen i samband med förvärv av onoterade bolag. Studien har även för avsikt att klargöra de förhållanden som gör att köpeskillingen skiljer sig från den räkenskapliga värderingen. Metod: För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi tillämpat en kvalitativ ansats baserad på tre förvärvsprocesser i Jönköpingsregionen. Insamlandet av empiriskt material har skett genom personliga intervjuer med Svensk Företagsförmedling (SFF) i Jönköping samt kompletterande intervjuer via telefon. Slutsats: Utifrån de räkenskapliga värderingsmetoderna som ligger till fundamental grund för en prissättning av de valda bolagen, kan slutsatsen dras om att i varje unikt fall måste värderaren uppmärksammas om de variationer de strategiska förhållanden varje enskilt förvärv utgör. Med hänsyn tagen till de strategiska förutsättningarna skall ett företag värderas till det högsta motiverade värdet. Studien påvisar att ett företags fundamentala värde enbart utgör ett riktmärke i en förhandlingssituation. De strategiska områdena goodwill, potentiella synergier och betalningssätt är exempel på förhål-landen som utgör den förhandlingsbara delen av köpeskillingen.