<p>Bakgrund: I takt med att fler företag blir allt mer kunskapsintensiva ökar konkurrensen om kompetent personal. En konsekvens av detta är att lönesättningen har blivit ett konkurrensmedel, varvid olika typer av optionsprogram uppstått. Redovisningen inom området har dock inte utvecklats i samma takt, varför en rekommendation på området behövs för att redovisningen skall upprätthålla sin trovärdighet. Optionsprogrammen kan betraktas som ett substitut för lön. Utifrån detta torde därför dessa tas upp som en kostnad i årsredovisningen för att ge en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda huruvida redovisningen av optionsprogram behöver regleras och hur en sådan reglering i så fall bör vara utformad. Vidare ämnar vi kartlägga vad IASB:s förslag till rekommendation, Accounting for Share-Based Payment, kan kommaatt innebära för bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. </p><p>Genomförande: Vår undersökning utgörs av två olika delar. För det första består den av en teoretisk del där vi utifrån allmänt accepterade redovisningsteorier, principer och begrepp härleder den, enligt vår åsikt, mest korrekta och rättvisande lösningen. För det andra avser vi att undersöka hur svenska börsnoterade bolag ställer sig till en rekommendation liknande IASB:s Accounting for Share-Based Payment, det vill säga hur de ser på en eventuell kostnadsföring av optioners förmånsvärden. Vår empiriska undersökning genomfördes med hjälp av en e-postenkät som distribuerades ut till 55 IT-bolag noterade på OM Stockholm Fondbörs. </p><p>Resultat: I vår undersökning har vi, utifrån ett teoretiskt perspektiv, kunnat konstatera att optionsprogrammens förmånsvärden är att betrakta som en kostnad. Merparten av de svenska börsbolagen är dock av uppfattningen att upplysningar om de utställda optionsprogrammen i notform är fullt tillräckligt för att ge en rättvisande bild, vilket framgått av vår empiriska undersökning. Till följd av detta anser vi att en rekommendation på området krävs för att uppnå adekvat och tillräcklig information i redovisningen. Vidare har vi kommit fram till att kostnaderna för programmen bör värderas vid den tidpunkt när värdet överförs från företaget till den anställde, då det är vid denna tidpunkt förmånsvärdet uppstår.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet. Genom studien kan det urskiljas att ytlighet har blivit allt viktigare där Vattenfalls miljömässiga ansvar under tiden som affärsverk endast uppkommit som en bieffekt av statens krav på Vattenfall. Som bolag är det dock viktigt för Vattenfall att påvisa sitt miljömässiga ansvarstagande utåt sett för att behålla sin position på den europeiska energimarknaden.

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolag Samtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater. Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU. Majoriteten av dessa bolag finns etablerade i Tjeckien och Tyskland. Det finns många drivande faktorer som har orsakat den ojämna fördelningen av bolagens etablering. Dessa faktorer påverkas inte minst av medlemsstaternas ekonomier. Den europeiska statusen, implementeringen av arbetstagarinflytande och skatterättsliga bestämmelser är bara ett par av de befintliga faktorerna som är avgörande för SE-bolag vid val av stat för etablering. Dessutom har det under de senaste åren utvecklats en ny trend inom SE-bolagen, nämligen SE-dotterbolag, även kallad SE-skalbolag, som är inaktiva men redo för försäljning till potentiella köpare. Anledningen till denna trend har delvis blivit utredd i uppsatsen och resultatet blir att det enligt doktrin finns två anledningar till utvecklingen, nämligen bestämmelserna om arbetstagarinflytandet men också det långa registreringsförfarandet för ett SE-bolag. Uppsatsen kommer att behandla SE-bolagen syfte, etablering och utveckling, en avslutande diskussion kommer att föras kring SE-bolagens framtid.

No description available.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv. Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt. Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image. Narrativen utvärderas slutligen efter hur funktioner, ethos och argument kan skapa trovärdighet hos mottagarna i förhållande till kontexten. Resultat: Bolagens berättelser har effekten att framkalla känslor som spänning, samvaro och trygghet. För att stärka argumenten för sin verksamhet lånar bolagen auktoritet från andra trovärdiga instanser. Genom att framhäva sina ansvarsroller i berättandet, kan de upplevas ha en moralisk karaktär, välvilja och klokhet. Dessa tre dimensioner skapar enligt Jens Kjeldsen trovärdighet hos ethos och en positiv image hos publikens uppfattningar. I artefakterna finns också element som inte är konsekventa med trovärdigheten och ansvaret som deras ethos bär. Det framgår bland annat i sättet att framhålla monopolen som unika, med en defensiv hållning till andra aktörers vilja att ta sig in på marknaden. Narrativen har dessutom en tendens att framföra argument eller slutsatser som saknar vissa belägg och kan därför tolkas som att de har ett starkt påverkanssyfte. Dessa aspekter gör att de mister en del av sin trovärdighet och ärlighet, eller autenticitet. Diskussionen tar även upp fragment ur forskning om PR och CSR, hur trovärdighet kan uppnås hos organisationer i det kommunikativa arbetet.

Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats.  Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för. / Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.

Bakgrund och Problemdiskussion: En viss oklarhet cirkulerar bland forskare gällande om det är ökade risker som ligger bakom ett större fokus på Risk Management eller om det grundar sig i en ökad försiktighet. Vissa resonemang förs även kring om ambitionen med Risk Management är att uppnå intern förbättring eller om det handlar om att arbeta med det för att det utgör en trend bland företag. Samtidigt menar flertalet forskare att kunskap kring risker är av stor vikt för alla företag. Börsnoterade bolag kan tänkas uppleva ett större externt tryck än andra bolag eftersom de vanligtvis har ett större antal intressenter att ta hänsyn till. På så sätt kan de tänkas uppleva större krav på att hantera sina risker på ett visst sätt. Utifrån ovanstående resonemang kunde en otydlighet identifieras och därmed skapades ett ifrågasättande kring hur och varför börsnoterade bolag arbetar med Risk Management. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en analys kring hur Risk Management- processen ser ut i svenska börsnoterade bolag, vilka drivkrafter som ligger bakom arbetet med Risk Management och på så sätt förklara varför arbetssättet ser ut på ett visst sätt. Ambitionen är vidare att uppnå förståelse kring om, och isåfall på vilket sätt, relationen mellan bolagen och dess intressenter påverkar arbetet med Risk Management. Intentionen är då att generera en ökad medvetenhet men även ett ifrågasättande kring Risk Management och dess tillämpning. Tillvägagångssätt: Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie där den empiriska informationen samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Ett mönster har identifierats i att hur Risk Management-processen ser ut i bolagen i viss mån beror på vad det är för typ av risk, var i bolaget den uppstår samt vems ansvar den faller under. Även riskens väsentlighet och finansiella påverkan avgör hur arbetsprocessen ser ut. De drivkrafter som kunnat urskiljas bakom arbetet med Risk Management är främst externa tryck från intressenter som måste uppnås för att bibehålla konkurrenskraft. Ägarna utgör en drivkraft till hur bolagen förhåller sig till risk genom att mer eller mindre direkt vara delaktiga i strategiska beslut. De intressenter som mer direkt påverkar hur Risk Management-processen ser ut är företagets kunder, främst gällande operativa risker. Resterande intressenter driver även bolagen i dess riskarbete men ställer främst krav på att risker ska hanteras men däremot inte lika specificerade krav på hur detta ska göras. / Background and Problem discussion: Some uncertainty circulates among researchers regarding if increased risks are the underlying cause for a greater focus on Risk Management or if it is based in an increasing caution among companies. There are also discussions about if the ambition with Risk Management is to achieve internal improvements or if it is about following a trend. Simultaneously some researchers mean that knowledge about risk is of great importance for all companies. Listed companies can experience a greater external pressure than other companies. This, because they in most cases need to take into account a larger number of stakeholders. Therefore, it can be assumed that they are exposed to greater requirements when it comes to their risk approach. Based on the reasoning above, an ambiguity and therefore a questioning regarding how and why listed companies work with Risk Management could be identified. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an analysis regarding how the Risk Management process looks in swedish listed companies, driving forces behind the practice of Risk Management and in that way explain why their working methods are in a certain way. The ambition is further to reach an understanding regarding if, and if so in what way, the relationship between the companies and their stakeholders affect their Risk Management. The intention is then to generate an increased understanding but also a questioning regarding the practice of Risk Management. Research method: The research method consists of a qualitative interview study where the empirical data was collected using semi-structured interviews. Conclusion: A pattern has been identified regarding that the Risk Management-process is shaped in a certain way depending on what type of risk that is handled, where in the company it emerge and whose responsibility it is to handle the risk. Also the financial impact the risk has determine how the process looks. The distinguished driving forces behind how the Risk Management-process looks is mainly external pressure from stakeholders that has to be achieved for the company to stay competitive. The shareholders affect thecompanies’ approach to risk since they, direct or indirect, has a possibility to be involved in strategic decisions. The company’s customers are the shareholders that actually has adirect influence in how the Risk Management-process looks, especially regarding operational risks. The remaining stakeholders also drives the companies in their work with risk, although they mainly demands that the risks should be handled and has not equally specific demands for how it should be done, as the customers.

Idag anses startupföretag vara en viktig del av samhället, både för den ekonomiska tillväxten och ekonomiskt välstånd. Främst bidrar de med innovation, nya arbetstillfällen och välstånd. Dock är det endast hälften som lyckas skapa avkastning på investerat kapital. Att anskaffa riskkapital anses vara ett av de största problemen för en startup och är avgörande för dess tillväxt. Det finns ett antal kriterier som venture capital-bolag, VC-bolag, värderar högst vid ett investeringsbeslut hos en startup, de faktorerna har studerats tidigare av många teoretiker. Frågan är dock om teorierna stämmer överens med dagens samhälle med tanke på att läget ser annorlunda ut. Samtidigt är det intressant att veta om startupförtag fokuserar på det VC-bolagen värderar högst vid investeringsbeslutet. Studiens syfte är att se vilka faktorer som främst bidrar till att dagens startupföretag får riskkapital. Vidare undersöks vad startupföretag tror är de mest relevanta faktorerna i VC-bolagens investeringsbeslut. Slutligen visar undersökningen om teorier som finns inom området är applicerbara på svenska venture capital-bolags investeringsbeslut idag. Studien utgår från en kvantitativ ansats med ett deduktivt förhållningssätt och ett positivistiskt perspektiv. All empirisk data är insamlad genom en surveyundersökning med ett urval på 125 företag och vald forskningsdesign är tvärsnitt. Vidare analyseras det insamlade materialet med valda teorier, för att därefter besvara forskningsfrågorna i slutsatsen. Studien ger en detaljerad bild över de kriterier som används vid ett VC-bolags investeringsbeslut i en startup. De viktigaste faktorerna är marknadens behov av produkten, tillväxtpotential inom marknaden och marknadens storlek. Studien har även kommit fram till att startupföretag har en god uppfattning om vad VC-bolag värderar högst vid ett investeringsbeslut. Utöver det här är den har studien kommit fram till att entreprenörens egenskaper har mindre betydelse vid ett investeringsbeslut än vad tidigare teorier betonar. Studien bidrar befintlig teori med nya synsätt av vad dagens svenska VC-bolag värderar högst vid ett investeringsbeslut hos en startup. / Today startups are considered to be an important part of the society, regarding both the economic growth and economic affluence. Foremost they contribute to innovation, job creation and prosperity. Out of ten startups it is only five who succeed in yielding return on invested capital. To procure venture capital is considered to be one of the biggest problems for a startup but also essential for their growth. There are a number of criteria that venture capital firms evaluate before investing in a startup, these criteria have been studied by many theorists. The question is if the theories are relevant to society today, considering it is forever changing. At the same time, it is interesting to research if startups have the same idea regarding the relevance of the criteria that venture capital firms evaluate when making an investment decision. The aim of this study is to evaluate which criteria are contributing to a startup company receiving venture capital. Also what startups think are the most relevant criteria in a venture capital firm’s investment decision are investigated. Finally, the study examines if the existing theories on the subject are still applicable on Swedish venture capital firms’ investment decision. The study is based on a quantitative method with a deductive approach and a positivistic perspective. All empirical data is gathered through a survey with a selection of 125 companies and the research design is cross-sectional. The empirical data is analyzed with the explained theories in order to answer research questions in the conclusion section. The research provides a detailed overview of the criteria that venture capital firms use when making an investments decision for startups. The most important criteria are market need for the product, growth potential of the market and size of the market. The study shows that startups has a good perception of what venture capital firms are valuing the most in an investment decision. In addition to this, the research discovered that entrepreneurial characteristics has less value in an investment decision than previous theories stresses. In conclusion, the study provides a developed view to already existing theories about the criteria used by Swedish venture capital firms when making a decision to invest in a startup today.

Gränsdragningsfrågan mellan aktieägartillskott, näringsbidrag och driftbidrag har före­kommit i domstolar i nästan 60 år. Trots antalet avgöranden är skiljelinjerna mellan dem inte klarlagda. Kommuner tillskjuter medel till sina bolag men tycks famla i blindo kring vilka skatterättsliga effekter detta kan medföra. Mer specifikt om dessa tillskott är skattepliktiga eller inte. I svallvågorna av rådande pandemi för­väntas behovet av ekonomiskt stöd till kommunala bolag att öka. Gränsdragningen kommer av denna orsak att återigen att aktualiseras i domstolar. Ett aktieägartillskott syftar till att öka ett bolags tillgångar utan att öka dess skulder och är inte skattepliktigt. En förutsättning för att ett tillskott ska anses utgöra ett aktieägar­tillskott är att det lämnas av aktieägaren i egenskap av just aktieägare. Ett driftbidrag ges i syfte att täcka underskott eller som ersättning för en prestation och är skattepliktigt. När det sker för att täcka underskott är detta för att kommunen har ett ekonomiskt ansvar för verksamheten. När det sker som ersättning är syftet att kompensera för prestationen. Ett näringsbidrag syftar till att stödja ett bolags verk­samhet och kan vara skattepliktigt beroende dess användning. En förutsättning för att reglerna om näringsbidrag ska vara tillämpliga är i sin tur att bidraget ges av annan anledning än att staten eller kommunen äger bolaget eller har ekonomiskt ansvar för dess verksamhet. När en kommun ger tillskott till ett hel- eller delägt bolag kan detta falla inom tillämpningsområdet för samtliga beteckningar. Gränsdragnings­problematiken kan liknas vid tre överlappande cirklar. På samma sätt så överlappar beteckningarnas tillämpningsområde varandra varvid skiljelinjerna är mycket svåra att avgöra.Gränsdragningen kan komma att ytterligare kompliceras av rådande pandemi. Exempelvis kan tillskott komma att betraktas som aktieägartillskott då det ges på grund av ökade kostnader orsakade av pandemin. Till följd av rådande omständigheter så kan det förväntas att frågan återigen blir högaktuell. I avsaknad av både lagstiftning och ett tydligt prejudikat från HFD så förblir gränsdragningsfrågan dock utan ett definitivt svar.