Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor.   Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband.   Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier. / Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag. Avsikten är även att utifrån de tre icke-reglerade bolagen synliggöra situationer där riktlinjerna indirekt skulle kunna påverka. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ tvärsnittsstudie av de fyra bolagen. En litteraturstudie av företagens hållbarhetsredovisningar och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Vattenfall har genom en tvingande isomorfi blivit direkt reglerade då de valt att samtycka till Regeringens riktlinjer. Uppsatsens insamlade empiri indikerar att det finns två eventuella situationer där Regeringens riktlinjer indirekt skulle kunna påverka de icke-reglerade bolagens hållbarhetsredovisningar; (1) genom en ökad mediebelysning av publicering av Regeringens riktlinjer och (2) genom benchmarking gentemot andra företag. / Background: In Sweden the state-owned companies are as of January 1st 2008 directly bounded to establish a sustainability report. There is no equivalent legislation available for the non-regulated companies, they may however voluntarily choose to present sustainability information. Institutional theory argues that organizations within an institution resemble each other as a result of the society’s social pressure. The Government’s guidelines regarding a mandatory sustainability report for state-owned companies could result in an indirect regulation of the non-regulated companies. The companies featured in this study is the state-owned company Vattenfall AB and the three non-regulated companies E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB and Mälarenergi AB. Purpose: The aim of this paper is to examine whether there is a possibility that the four chosen companies can have been affected by the Government’s guidelines. The purpose is also to highlight possible situations where the guidelines indirect could affect the non-regulated companies.Method: This essay is a qualitative cross-sectional study of the four companies. A literature review of the companies’ sustainability reports and qualitative semi-structured interviews has been conducted. Results: Vattenfall has through a coercive isomorphism become directly regulated, because they have chosen to acquiescence to the Governments guidelines. The study’s empirical data indicates two possible situations where the guidelines could indirect affect the non-regulated companies; (1) through increased media attention of the publication of the Guidelines and (2) through impact through benchmarking.

Syftet med vår uppsats är att kartlägga betydelsen av revisionspliktens avskaffande för små bolag utifrån tre intressentgruppers perspektiv. Vi vill bidra till en ökad helhetsförståelse för det samspel som råder mellan bankerna, små bolag och revisionsbyråer i en Boråskontext då vi anser att kvalitativ forskning kring detta samspel idag saknas. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tre avgränsande forskningsfrågor.Uppsatsen är kvalitativ med en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Empirinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med små bolag, banker och revisionsbyråer. Det empiriska materialet har satts i relation till de potentiella konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande som regeringen angivit. Med hjälp av den vetenskapliga litteraturen har de skillnader och likheter som kunnat observeras problematiserats. Agentteorin, signalteorin och intressentteorin har använts som förklaringar till det problematiseringen resulterade i.Revisionspliktens avskaffande för små bolag har fått de små bolagen att göra mer medvetna val i deras tillvägagångssätt för att uppnå kvalitet på de finansiella rapporterna. Den frivilliga revisionen har fått de små bolagen att bli mer medvetna om vad revision faktiskt innebär samt börjat utforska olika möjligheter till att modifiera eller ersätta den. Det ändrade förhållandet till revisorn samt de små bolagens förmåga att uppnå kvalitet på deras finansiella rapporter har haft en varierande inverkan på hur bankerna ser på de små bolagens finansiella rapporter. Två av bankerna i uppsatsen har valt att lägga mindre fokus på de finansiella rapporterna medan den tredje banken har infört ett revisionskrav. Det kan konstateras att de små bolagen efter revisionspliktens avskaffande förväntar sig rådgivning i större utsträckning från deras revisorer vilket revisionsbyråerna har anpassat sig efter genom att tillämpa olika strategier. / This essay analyzes the significance of the repeal of mandatory audits from three perspectives. We hope to improve understanding of the relationships among banks, small companies and auditing firms in Borås, Sweden. We believe that there is a lack of research of this issue to address the purpose of the thesis. Three questions were formulated.The thesis was conducted by using a qualitative research method with an abductive approach and a hermeneutic perspective for interpretation. The empirical data collection was made through semi-structured interviews with small companies, banks and auditing firms. The empirical data is compared with the potential consequences of the repeal of the mandatory audit stated by the government. By using scientific literature the differences and similarities were identified and analyzed. Agency theory, signaling theory and the stakeholder theory were used as explanations for the similarities and differences that were revealed.The repeal of the mandatory audit has led to small companies making more conscious decisions regarding achieving financial statements with high quality. The repeal made small companies more aware of what an audit actually means and made them think about its’ actual use. This has also led them to explore options such as doing without audits or changing the auditors work assignment. The changing relationship between the auditors and the small companies as well as the small companies methods of achieving financial statements with high quality has had a varying effect on the banks. Two of the banks in our thesis have chosen to focus on the loan’s purpose as well as the person seeking to borrow money while the third bank has introduced an audit requirement. One of the conclusions in our thesis is that small companies after the repeal of the audit to a greater extent expect counseling from their auditors. The auditing firms presented three different strategies for how they were adapting to this new demand. The language in the thesis is in Swedish

Digitaliseringen av samhället skapar ständigt nya förutsättningar för förändring. Fenomenet ställerkrav på bolag att förändras och följa med i utvecklingen, vilket skapar nya utmaningar för traditionellabolag. Förändringsinitiativ som motiveras genom att säga att man “behöver bli mer digitala”förutsätter att det finns en grundläggande förståelse för digitalisering som fenomen. Dennafenomenografiska studie behandlar hur medarbetare i ett traditionellt bolag tolkar och uppleverförändringen. Studien lyfter hur förgivettagande av att det finns en konsensus kring digitalisering kanpåverka en digital förflyttning i ett traditionellt bolag. Genom interaktiva intervjuer kartladesmedarbetarnas digitala arbetsmiljö samt upplevelser av den digitala resan. Visualisering av detta harkunnat visa olika sätt att lyfta in digitalisering som fenomen som tolkningsram för förändringar, ochvisa på hur olika förståelse för fenomenet kan visa sig i ett traditionellt tänk på produkt och affär.Risken i detta fallet ligger i hur den digitala resan kan motiveras som relevant. De riskerar att tolkaförändringen som att det handlar om “IT-avdelningen” när digitala initiativ motiveras. Slutsatsenbelyser behovet av en diskussion om det förgivettagna, som förankras i Latours resonemang om matterof concern, samt lyfter visualiseringens roll i att synliggöra detta. / The digitalization of society is constantly creating new conditions for change. The phenomenon placesdemands on companies to change and keep up with the continuous developments, which creates newchallenges for traditional companies. Initiatives for change that are motivated by saying that one“needs to become more digital” presuppose that there is a basic understanding of digitalization as aphenomenon within the organization.This phenomenographic study deals with how employees in a traditional company interpret andexperience the change. The study highlights how the presumption that there is a consensus aboutdigitalization can affect a digital journey in a traditional company. Through interactive interviews, theemployees' digital work environment and experiences of the digital journey were mapped. Visualizationof this shows different ways of elevating digitalization as an interpretive framework for change.Furthermore, the study shows how different understandings of the phenomenon can manifest themselvesin a traditional way of thinking about product and business. The risk in this case lies in how the digitaljourney can be justified as relevant to this group of employees. They risk interpreting the change asmeaning that it is concerning the "IT department" whenever digital initiatives are motivated. Theconclusion highlights the need for a discussion about the presupposed, which is anchored in Latour'sreasoning on matters of concern, and highlights the role of visualization in making this visible

Trots att 97 procent av alla bolag i Sverige är av mindre storlek riktar sig den vetenskapliga litteraturen avseende internstyning huvudsakligen mot stora bolag. Mindre bolag har däremot en annan uppsättning utmaningar och använder i förhållande till det stora bolaget andra styrverktyg. Likaså används också olika styrverktyg i olika branscher. Företags internstyrning har i många studier grundats på användningen av individuella styrverktyg, dock är användningen av ett styrverktyg inte separerat från påverkan av andra styrverktyg och därför måste verktygens helhet beaktas. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa en djupare förståelse för hur mindre konsultbolag arbetar med internstyrning. Detta görs genom att först identifiera de olika styrverktygen för att sedan analysera samverkan och motverkan mellan styrverktygen. Studiens teoretiska referensram definierar internstyrning som ett styrpaket med fem olika kontrollsystem (styrverktyg). Typologin menar att samverkan mellan de olika kontrollsystemen är det som leder till en helhetsbild av företagets internstyrning. Empirin har samlats in genom intervjuer i tre mindre konsultföretag. Detta kompletteras med observationer och analyseras sedan i förhållande till studiens teori och problematisering. Studiens resultat visar hur det kulturella styrverktyget är det som främst används i de mindre konsultbolagen, både medvetet och omedvetet. Dessutom har kulturen en påverkan på utformningen av de andrastyrverktygen. Studien beskriver också hur utformningen av planering tenderar att vara beroende av möjligheten till uppföljning. Baserat på empirin och tidigare litteratur sammanfattar studien hur styrningens utformning och organisationsstruktur också har en påverkan på behovet av andra styrverktyg. Avslutningsvis finner studien att informella stadganden i stor del ersätter formella policys i de mindre konsultbyråerna.

Inledning. Stora klimatförändringar och ekonomiska kriser har allt tydligare börjat peka mot att det behövs ett nytt hållbart tankesätt i hur vi lever, driver företag och vad vi lämnar efter oss till nästa generation. I Sverige har framförallt miljödebatten tillsammans med ett förändrat samhällsklimat skiftat synen på långsiktighet, till att idag utgöra en viktig del i de flesta företags långsiktiga strategier. Emellertid har tidigare forskning visat att utan en statlig hänsyn kommer de mer avancerade utmaningar som företagen ställs inför att förbli underutvecklade. Den svenska staten som är en betydlig företagsägare har sökt hålla sig i framkant genom att tidigt främja sådant arbete inom sina företag. 2008 infördes en obligatorisk redovisning av hållbarhetsansvar förstatliga bolag enligt en internationell standard, -GRI. Ett av syftena med detta var även att främja transparens i de statliga bolagens arbete med hållbarhet samt en transparent redovisning av detta arbete. Enligt den tidigare forskningen är transparens ett vitalt villkor för hållbarhetsarbete och utgör ett krav för de statliga bolagen. Syfte. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse kravet på transparens har för utvecklingen av hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen samt hur väl bolagens och statens uppfattning av begreppet transparens stämmer överens. Metod. Det är en kvalitativ flerfallstudie som baserar sig på sex djupa intervjuer, varav fem av dem avser de statliga bolagen och en intervju med näringsdepartement. Även en genomgång avde års-och hållbarhetsredovisningar som är tillgängliga på bolagens hemsidor har gjorts för att se hur redovisning av hållbarhetsansvaret har förändrats under åren. Slutsatser. Transparens är en av grundpelarna i allt hållbarhetsarbete. Transparens innebär att vara öppna och ärliga, redovisa sina resultat oavsett utfall, samt våga tala om sina risker och hur dessa hanteras. Uppfattningen som den svenska staten och de statliga bolagen har angående transparens och dess betydelse för hållbarhetsarbete stämmer till en hög grad överens och skiljer sig mest i den rollen som GRI:sriktlinjer spelar för transparens kvalité. Genom ett krav på extern granskning och en obligatorisk redovisning enligt GRI, ägardialoger samt statens egna hållbarhetsanalyser, säkerställer den svenska staten en god och jämn nivå på transparent hållbarhetsarbete hos de statliga bolagen. Tack vare GRI:s G4 fokus på väsentlighet och dialog med intressenter, säkerställer en robust transparens förtroendet för företagen och utgör ramen för en bra hållbarhetsredovisning. Det finns dock en del svårigheter med transparens och GRI, förknippade till delvis bristfälliga indikatorer samt avsaknaden av utarbetad praxis och rutiner för hållbarhetsredovisning enligt GRI. / Background. Big climate change and economical crises have ever more clearly showed the need for a new sustainable way of thinking, on how we live our lives, run our companies and what we leave for the next generation. In Sweden the environmental debate has combined with a changed social atmosphere shifted public opinion in sustainability, to what is today an integral part inthe long term strategy of most companies. However, earlier research has shown that without government consideration, the more advanced challenges will remain unanswered. The Swedish government is a major shareholder and owner of several companies and has sought to remain in the advantaged by favoring that kind of work within there companies. In 2008 a law was passed which made obligatory thesustainability reporting inaccordanceto a international framework, -GRI. One of the primary purposes of this was toenforce transparency in the sustainability work of government owned companies and a transparent accountingof that work. According to theearlier research, transparency is a vital part of sustainability work and constitutes an absolute condition on the government owned companies. Purpose. The purpose of this thesis is to research what meaning the term transparency has for the development the sustainability work in governmentally owned companies as well as how well the interpretation of the term transparency correlate with that of the government. Methodology. This is a qualitative case study, based on six in depth interviews, five of whichare regarding government owned companies and one is with the ministry of enterprise and innovation. A study of the financial statements and sustainability reporting available on the company webpages has been made to determine how this sustainability reporting has changed over time. Conclusions. Transparency constitutes part of the foundation in all sustainability work.Transparency means to be open and honest, to report your results no matter the outcome, and to dare talk about risks and how they are managed. The perception that the Swedish government and state owned companies have regarding transparency and its importance for the sustainability work is in the same line and differ mostly in what role the GRI plays for transparency. Through the condition of external audit, a mandatory reporting in accordance to GRI, owners dialogue, and the governments own sustainability-analysis, ensures a high sustained level of transparent sustainability-work of the governmentally owned companies. Because of the focus of GRI:s G4 on the essential elements and dialogue with stakeholders, transparency create trust in the governmentally owned companies, and constitutes the framework for a good level of sustainability-reporting. There are however a few difficulties with transparency and GRI, associated with flawed indicators or the lack of a working precedence and any set of routine for sustainable reporting according to GRI.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

No description available.

Partneravtal är ett växande fenomen i världen, inte enbart i kommersiella sammanhang. Det är en term som har funnits i många år för skilda ändamål och i denna uppsats riktas blicken till partneravtal inom affärsvärlden, som en möjlig associationsform. Partnerskap inleds som en samarbetsform mellan två eller flera företag för att tillsammans uppnå ett gemensamt mål. Det konkreta syftet specificeras i ett partneravtal och utifrån avtalet sker utbyten, såsom kunskap och resurser, mellan parterna i en slags samverkan. I förhållande till andra ”etablerade” samarbetsformer är den främsta skillnaden vid ett partneravtal att sådan avtalsform inte avser att gemensamt bilda ett nytt bolag.    Problem uppstår dock på grund av att det saknas en juridisk definition av partneravtal. Avsaknaden medför att partneravtal ingås med anledning av olika syften, i varierande former och särskilda krav. Saknaden av juridisk definition medför att partneravtal i dagsläget endast utgör ett avtal utan särskild tillhörighet till en associationsform. Utifrån uppsatsens analys har det dock framkommit att enkla bolag är en associationsform som torde motsvara partneravtalets innebörd, främst avseende de bolagsrekvisit som förutsätts i ett enkelt bolag. Sådana rekvisit kan ses i jämförande utsträckning för partneravtal. Eftersom partneravtal inte torde utgöra en egen associationsform enligt lag, kan i praktiken ett samarbete genom partnerskap leda till att ett enkelt bolag bildas. Likt tanken om att enkla bolag är en ”fri” associationsform, är partnerskapet likaså med anledning av att sådan ”bolagsform” saknar lagreglering och därmed förutbestämda krav. Enkla bolag är dock en lagreglerad associationsform men utgör ett bolagsavtal med viss frihet, eftersom lagbestämmelserna inte är lika omfattande som reglerna för andra associationsformer. Det medför att valfrihet föreligger för enkla bolag, för bildandet och genomförandet, av såsom passivt deltagande och ingen registreringsskyldighet. Med andra ord finns inte ett behov av att partneravtalet ska utgöra en egen associationsform, partneravtalet kan istället definieras som ett bolagsavtal för enkla bolag.    En jämförelse mellan partneravtal och enkla bolag är förhållandevis inte enkel. Saknaden av definition för partneravtal, i samband med att det är svårt att finna tillämplig innebörd och bolagsrekvisit för enkla bolag, talar för att en tydligare lagstiftning vore önskvärt. Ett förtydligande av enkla bolagets innebörd och bolagsrekvisit skulle minimera tolkningsmöjligheterna och därmed utforma en allmän accepterad definition. Enkla bolag anses utgöra en sorts slask-bolagsform, ändock är enkla bolag en populär associationsform, därför torde det finnas behov av ytterligare utredning av sådant bolagsavtal. En utredning som kanske skulle kunna upptäcka fler samarbetsformer som faller inom associationsformen, enkla bolag.

Rapport syftar till att undersöka hur Instagram kan användas i marknadsföringssyfte för startup-bolag. Rapporten är en aktionsforskning eftersom den skrivs i samarbete med författarnas eget företag, Made in Majorna. Som startup-bolag har vi en begränsad budget till marknadsföring och vår största marknadsföringskanal är Instagram. Problemet som uppstått är att antalet nya följare och likes har stagnerat och vi vill undersöka ifall det finns en strategi som genererar ett större engagemang. En marknadsföringsmodell för Instagram har byggts upp utifrån den teoretiska referensramen och denna modell testas under två testperioder. Resultatet visar på att en hög aktivitet med varierat innehåll ökar intresset för företaget i form av nya följare och fler likes per dag. Bildtyp är viktigare än tidpunkten när det gäller upplägg av bilder för att skapa engagemang hos våra följare. Resultatet kan konstatera att Instagram i första hand leder till spridning och utökad kännedom av varumärket och inte till direkta köp. Utökad kännedom av varumärket ger ett ökat intresse och leder troligtvis till köp på längre sikt. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap