Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat på börsnoterade bolag men det finns även andra företag som tillämpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det är de bolag som ägs av svenska staten. Ett av målen med IFRS är att skapa jämförbarhet och då bör inte ägarformen ha någon betydelse för redovisning och värdering. Denna studies syfte är därför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde vid tillämpningen av IAS 40. Studien är av fallstudiekaraktär och består av två grundpelare. Dels ingår kvalitativa data i form av intervjuer med företrädare för fastighetsbolagen, dels jämförs dessas räkenskaper med avseende på hur deras orealiserade värdeförändringar redovisas. Referensramen utgörs av teorier inom bland annat ägarstyrning, ägandeformer, fastighetsmarknad samt om redovisning/IAS. Resultaten av studien visar på att företagens representanter gärna talar om full transparens och jämförbarhet meda  vissa skillnader kan utrönas i hur de orealiserade värdeförändringarna ser ut i bolagen. Också de osäkerhetsfaktorer som kan påverka värderingens validitet analyseras och förklaras inom ramen för studien.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

<p>Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.</p><p>Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar</p><p>Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier.</p><p>Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering:</p><p>• Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram.</p><p>• Vilket syfte investeringen har.</p><p>• Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet.</p><p>• Kostnader för investeringen.</p><p>• Vilka intäkter investeringen förväntas generera.</p><p>• Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.</p>

Introduktion Det finns ett flertal studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i publika och privata bolag samt kommunen som förvaltningsorganisation. Vi har dock inte hittat några studier som undersöker variabler som påverkar revisionskostnaden i kommunala bolag, varför det finns ett behov av en sådan studie. Syfte Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar revisionskostnaderna i kommunala och privata bolag. Metod Som en följd av att uppsatsen utgår från en deduktiv ansats, har hypoteser utvecklats med hjälp av befintliga teorier samt tidigare gjord forskning. En tvärsnittsstudie har genomförts för att spegla förhållandet vid en viss tidpunkt. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Detta har kompletterats med kvalitativ data som har samlats in via intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett antal bakomliggande faktorer som förklarar revisionskostnaden. Sektorstillhörighet, storlek, komplexitet, val av revisionsbyrå och knowledge spillover har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. / Introduction There are several studies that examine variables that affect the audit fee in listed companies, private companies and municipalities. We have not found any studies examining the variables that affect the audit fee in municipal companies, justifying the need for such a study. Purpose The purpose of the study is to explain audit fees in municipal and private companies Method As a result of the study being based on a deductive approach, hypotheses have been derived using existing theories and previous research. A cross-sectional study has been performed to reflect the ratio at a given time. Quantitative data has been collected as secondary data. This has been complemented with qualitative data collected through interviews. Conclusion A relationship has been established between audit fees and a number of explanatory variables. Sector, size of the company, complexity, choice of audit firm and knowledge spillover affects the audit fee.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en inve-stering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering.

No description available.

Bakgrund: Mixen av kapitalstruktur är väsentlig för att bolag ska kunnabedriva sin verksamhet samt skapa lönsamhet. Där prioriteringsordning vidfinansiering av kapital påverkas av ägartyp. Familjeägda bolag är vanligtförekommande i Sverige och är intressanta att studera, eftersom de särskiljersig ifrån andra ägartyper gällande kapitalstruktur och lönsamhet sompåverkas av deras vilja att bibehålla kontrollen samt ett starkt individuelltöverlevnadssyfte. Familjeägda bolag har även möjlighet att startafamiljestiftelser och därmed studeras även stiftelseägandets påverkan påkapitalstrukturen. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa om det finns någon skillnad mellanfamiljeägda bolag och icke-familjeägda bolag avseende deras val avkapitalstruktur och dess påverkan på bolagets lönsamhet. Vidare att beläggaom det finns skillnader mellan familjeägda bolag med respektive utanstiftelseägande. Metod: Uppsatsen följer en kvantitativ forskningsstrategi i kombination meden deduktiv ansats. Urvalet består av 123 bolag på Small-, Mid- och LargeCap som studeras med ett femårsintervall mellan 2000–2018 i form avtvärsnittsdata och paneldata. Slutsats: Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det föreligger ett positivticke-signifikant samband mellan familjeägda bolag och skuldsättningsgrad.Vidare finns det ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad ochlönsamhet. Slutligen är familjeägda bolag mer lönsamma än icke-familjeägdabolag samt att det föreligger ett negativt icke-signifikant samband mellanstiftelseägande och skuldsättningsgrad.

What we have come to is that confidence, knowledge and quality is paramount but that other factors also matter. The other factors that were mentioned were, control legitimacy, time savings and experience. It is important for the owners that the financial information contains high quality, and it is a key factor that whoever controls the information have great knowledge about law and accounting; an auditor.

Kommunala bolag och kommunala koncerner har blivit allt mer vanligt förekommande i svenska kommuner. Det finns olika anledningar till varför kommuner väljer att bedriva sina verksamheter i aktiebolagsform, vilka bland annat är att det blir en tydligare struktur i organisationen samt att det ger skattemässiga fördelar att bilda koncerner av de kommunala bolagen. Att kunna dra fördel av de skattemässiga fördelarna förutsätter att de kommunala bolagen kan ge utdelningar samt koncernbidrag inom den kommunala koncernen, möjligheter som står föreskrivna i både aktiebolagslagen och inkomstskattelagen. Dessa fördelar väljer självfallet kommuner att utnyttja samt väljer kommunerna att även ha avkastningskrav på sina bolag. De kommunala bolagen måste således leva upp till kommunernas krav på avkastning. Självkostnadsprincipen står föreskriven i 8 kap. 3 c § kommunallagen och stipulerar att en kommun inte får ta ut högre avgifter för sina produkter och tjänster än vad det kostar att erbjuda desamma. Frågan uppkommer således om kommunernas avkastningskrav på sina bolag är förenliga med självkostnadsprincipen? Syftet med min uppsats har varit att undersöka självkostnadsprincipens syfte samt undersöka vilka kostnader som skall ingå i en självkostnadsberäkning, vilket skulle leda till svaret på uppsatsens främsta frågeställning och syfte; undersöka om kommunernas avkastningskrav på sina kommunala bolag är förenliga med självkostnadsprincipen. Jag har även valt att diskutera kring om självkostnadsprincipen helt bör tas bort från svensk kommunalrätt eller om principen bör utformas på ett annat sätt. Av min analys framkommer att syftet med att införa självkostnadsprincipen i lagtext, från att tidigare ha framkommit ur rättspraxis, var att skydda konsumenterna från monopol-prissättning. Lagstiftarens syfte med att införa principen i lag finner jag är aningen märklig eftersom alla de verksamheter som kommunerna företar sig är långt ifrån att enbart finnas på monopolära marknader, där enbart kommunerna finnas. Kommuner bedriver även verk-samheter på den öppna marknaden och på dessa marknader blir självkostnadsprincipen inte till hjälp för konsumenterna, utan blir istället en käpp i hjulet och skapar en snedvriden konkurrens. Jag finner, i min analys, att självkostnadsprincipen istället är till för att skydda kommuninvånare mot en dubbelbeskattning, eller förtäckt beskattning som det kallats i rättspraxis. I min analys kommer jag även fram till att de kostnader som får inkluderas i en självkostnadsberäkning är alla de direkta och indirekta kostnader som från en företags-ekonomisk synvinkel går att inkludera. Från förarbeten har det även framkommit att ränta på insatt kapital kan inkluderas i en självkostnadsberäkning, således är kommunernas avkastningskrav på de kommunala bolagen är tillåtna. Min slutsats är att avkastningskrav på kommunala bolag, tillsammans med utdelningskrav och utdelningar, är tillåtna utifrån förarbeten men borde inte vara tillåtna utifrån argumentationen om dubbelbeskattning. För en kommuninvånare spelar det ingen roll vad kommuner väljer att benämna den del som går in till kommunkassan genom utdelningar för, avkastning eller vinst. Det som borde spela roll är det faktum att avgiftskollektivet bekostar verksamheter som skattekollektivet tar del av, vilket är att benämna som dubbelbeskattning. Jag anser även att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen borde införas för de verksamheter som kommuner driver och för verksamheter som inte är kompetens-överskridande. Ett generellt undantag skulle leda till att kommuner konkurrerar på samma villkor som det privata näringslivet. Ett sådant undantag skulle även leda till att svensk rätt blir mer förenlig med EU-rätten. Avslutningsvis lämnar jag förslag på att de verksamheter som kommuner får bedriva utifrån sin kompetens skall skrivas in i lag, såsom lagstiftaren redan har gjort med vissa verksamheter genom speciallagstiftning. En lagstiftning som ger utrymme för subjektiva bedömningar skapar en rättsosäkerhet och mitt förslag skulle leda till att rättssäkerheten för kommuninvånare och det privata näringslivet ökar.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse och en klarare bild för hur de formella styrmedlen väljs och används inom kundägda företag. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fyra intervjuer har hållits på Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad samt Länsförsäkringar Blekinge. Vidare har även tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar tagits i beaktning. Vår studie har visat att kundägda bolag inte är vinstdrivande på samma sätt som andra bolagsformer. Det framkom också att om bolaget är regionalt eller lokalt känner kunderna en starkare tillhörighet till organisationen. Valet och användandet av formella styrmedel i kundägda bolag har visats sig bero på bolagsformen, marknadspositionen och att kundernas behov är det centrala.