Denna studie grundar sig i en tanke om att lyfta kunskap om sår i undervisningen och låta barnen bilda sig ny kunskap genom att dela erfarenheter och samtala med varandra. Syftet med studien är att ta fram, och låta förskollärare utpröva ett undervisningsmaterial i form av en bok, som möter äldre förskolebarns erfarenhet och intresse för sår. Två frågeställningar följer med längs denna process. Den ena riktar sig till hur förskollärarna upplever förskolebarns respons på boken vid en undervisningssituation och den andra till på vilket sätt förskollärare upplever bokens relevans för att möta förskolebarns erfarenhet och intresse om sår. Data har samlats in genom intervjuer med två förskollärare, där de har fått besvara olika frågor som kan kopplas till undervisningssituationen. Utifrån denna data har man använt sig av tematisk innehållsanalys för att bilda sig en uppfattning och få studiens frågeställningar besvarade. Resultat och sammanfattning av studien visade på att utifrån intervjusvar samt analysarbete var barnens upplevelse med boken en gynnsam process, där erfarenhetsutbyte och gemensamma samtal bidrog till ny kunskap och förståelse. / This study is based on the idea of raising the knowledge of wounds in teaching and allowing children to form new knowledge by sharing experiences and conversations with each other. The purpose of the study is to develop, and let preschool teachers test a teaching material in form of a book, which meets older preschoolers experience and interest in wounds. Two issues follow along this process. One focuses on how preschool teachers experience preschool children´s response to the book in a teaching situation and the other on how preschool teachers experience the book´s relevance to meeting preschool children´s experience and interest in wounds. Data have been collected through interviews with two preschool teachers, where they have answered various questions that can be linked to the teaching situation. Based on this data, thematic content analysis has been used to form an opinion and get the study´s questions answered. The results and summary of the study showed that based on interview answers and analysis work, the children´s experience with the book was a favorable process, where exchange of experiences and joint conversations contributed to new knowledge and understanding.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekommer har potential att bidra till utökat läsintresse. / To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book clubs as a way of working involve both the teacher, the students, and the guardians.  Furthermore, the social context favours the students' linguistic understanding, and the conversations that occur have the potential to contribute to increased interest in reading.

This is a quantitative study with qualitative elements which investigates if, and in that case how, preschool teachers in a Swedish medium-sized municipality are working with, and thinking about media talks - book talks when it comes to other media types than physical books.  The method consists of a quantitative strategy based on a semi-structured survey, sent out to the preschool teachers of the municipality.  The result shows that the preschool teachers in general have a positive attitude towards media talks and that the majority already uses it. One thing that the preschool teachers consistently emphasized was the importance of conversation and interaction, which form the basis of both media talks and in the socio-cultural perspective. / Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag som undersöker om, och i så fall hur, pedagoger i en medelstor svensk kommun arbetar med, och tänker kring mediesamtal - boksamtal när det handlar om andra medier än fysiska böcker.  Metoden består av en kvantitativ strategi som baseras på semistrukturerade enkäter som skickats ut till kommunens pedagoger.  Resultatet påvisar att pedagogerna överlag är positiva till mediesamtal och att merparten ser att de redan använder sig av det. Något pedagogerna genomgående lyfte var samtalets och samspelets viktiga funktion, vilket är grunden i både mediesamtal och i det sociokulturella perspektivet.