Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.

Globaliseringen är något som påverkat världen på många sätt, bland annat genom en ökad levnadsstandard. Tyvärr har detta skett på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden. För att motverka att fortsatt utveckling sker på bekostnad av miljömässiga och sociala förhållanden har allt fler företag inkluderat hållbarhet i sin verksamhet. Samtidigt är en sådan implementering kostsam, vilket skapar ett problematiskt ställningstagande för företag i och med att ett företags huvudsyfte är lönsamhet och konkurrenskraft. Samtidigt finns det positiva följder av hållbarhet såsom en förbättrad relation, ökad tillit och förtroende mellan företaget och dess kunder. För att skapa incitament till att fler företag ska bli hållbara krävs en förståelse för hur företag kan vara både hållbara och konkurrenskraftiga, något som denna studie syftar till. Detta görs inom kontexten för palmolja. Studien är genomförd i formatet av en fallstudie där fyra världsledande multinationella palmoljeproducenter studerades. Datainsamlingen bestod av sex semistrukturerade intervjuer. För att analysera fallföretagens hållbarhet används modellen triple bottom line. Resultaten visar att det är av stor vikt att ta i beaktning alla delar av värdekedjan samt att fokusera på både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbarhet. Detta kan bland annat innebära avståndstagande mot skövling av regnskog samt att arbetsförhållandena på plantagen är acceptabla. För att uppnå detta krävs samarbete inom sektorn. Genom att agera hållbart är det möjligt att differentiera sig mot konkurrenter och på så sätt uppnå konkurrenskraft på sikt.

One of the most critical issues of our time is sustainability. Simultaneously, techno optimism is prevailing in public discourse suggesting that technology will create a sustainable future without requiring drastic changes. Despite the connection that is often drawn between technology and sustainability and the presence of technologies in organisations, research combining the two concepts remains limited and does not account for the interplay of social values and technological artefacts. To overcome this incomplete picture of technology, this thesis employs sociomateriality to investigate how sustainability and technology are understood in relation to each other by young sustainability practitioners in for-profit organisations. Following the social constructivist philosophy, nine semi-structured interviews were conducted which show that practitioners recognise the environmental and social limits to development and use the triple bottom line (TBL), consisting of economic, environmental and social dimensions to translate sustainability into organisations. However, TBL implementation varies between organisations showing the difficulty of unifying organisational sustainability in one concept. Furthermore, young sustainability practitioners understand technology as sociomaterial, describing the interplay between an artefact’s affordances and restraints, and the practitioner’s configuration work that co-create outcomes. Moreover, the interviewees are optimists not because they rely on technology, but they believe in human’s ability to change which differs from techno optimism. It can be concluded that practitioners are critical about relying on technology for sustainability and believe that sustainability is created through an interplay of humans with technology, transferring responsibility to humans. When it comes to creating a sustainable future, they first struggled to envision an alternative future beyond technological developments but started imagining when given space to reflect. One outcome of the research is that young sustainability practitioners must be given room to reflect on their understanding of sustainability, technology and their relationship as the first step to taking actions to create the future.

The steel industry is in a critical situation where the industry contributes to global warming through its emissions, resulting from the burning of fossil fuels. There are higher demands from various stakeholders and laws and regulations are becoming increasingly strict. The steel industry has been forced to change its processes and production in whole or in part to meet these demands. The production of steel must become more sustainable and therefore innovative solutions are required to promote sustainable steel production. The purpose of this study is to investigate how possible requirements for sustainability have affected the innovative work in the Swedish steel industry. The survey is based on the work of two Swedish steel companies. These are being compared regarding innovation and sustainability strategies to see if there are similarities and/or differences in their work. The purpose of the study is fulfilled through literature studies and interviews with two case companies in the Swedish steel industry. The collected empirical data in the study shows that both companies work actively with their innovation and sustainability work. Both companies have a vision to reduce their use of fossil sources and instead move towards a more fossil-free steel production. The case companies also have a strong focus on circularity and the use of scrap. What differentiates the two companies is their production techniques where they have applied different innovation strategies. Even their sustainability requirements differ in some ways due to the size of the company. Research on the connection between stakeholders' sustainability requirements and the innovation work in the Swedish steel industry was something that was missing. The study has therefore identified the research gap and tried to contribute information to this area. The study has contributed information about which stakeholders' sustainability requirements promote innovative solutions with the aim of reducing the steel industry's emissions. Further research can study whether the stakeholders can set higher demands and see what change this would have led to.

Humanity as for now is living in the future and sustainability issues are the daily challenges for the planet, and not a future problem any longer. The trend for sustainable development is pointing in the wrong direction and the pressure on natural resources is increasing. Research suggests stakeholders demand and reward responsibility from companies. The work for sustainable development requires extensive cooperation between companies, and people. Adopting a stakeholder perspective and meeting demands of various stakeholder groups means that companies today have even more relationships that they engage in than before. Companies rely on each other to be able to make an impact. An individual alone cannot make any changes but rather the society needs to act united to deal with these sustainable issues our world faces. Earlier studies emphasize that relationship marketing has the potential to assist sustainable efforts positively. Therefore, the purpose of this study is to understand the role of relationship marketing in the sustainable development context, focusing on customers’ and the network’s view on sustainability. The theoretical framework is based on relationship marketing, co-creation and the key mediating variables of relationship marketing model and was inspired by both the empirical data and previous research. Further, to explain sustainable development, concepts such as stakeholder perspective and triple bottom line were used. To achieve the study’s purpose, empirical data was collected through conducting an inductive qualitative case study using non-probability sampling in the outdoor furniture industry. Data collected consists of field observations and semi-structured interviews. Data was processed and analyzed through transcription and coding. Findings imply strong relationships and cooperation are essential for effective sustainable efforts. The concept of sustainable development is diffuse and difficult to grasp. It was also implied that there is a disconnect in shared core values regarding sustainability between the business network and the market in this case study. However, theory suggests the role of relationship marketing is to push the narrative of sustainability, even if demand is low. Practical implications and recommendations suggest adopting co-creation processes to increase mutual learning and understanding of complex concepts such as sustainable development.

Utvecklingen av Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en allt mer viktig del i företags strategier, med ett fokus som läggs mer och mer på miljömässigt och socialt ansvarstagande. Tidigare har detta främst implementerats inom stora företag, däremot har utvecklingen av CSR nu lett till att detta även är aktuellt inom Små och medelstora företag (SMEs). Däremot har SMEs kännetecknats av att lägga mindre fokus på implementeringen av CSR, detta på grund av att SMEs inte har samma förutsättningar när det kommer till att kunna använda resurser och lägga tid på att engagera sig inom CSR.    Tidigare forskning har visat att ett aktivt CSR-arbete kan medföra flertalet fördelar, exempelvis ett förbättrat företagsrykte, både ökad motivation och arbetsnöjdhet hos anställda, samt ökad kundlojalitet. Forskning visar även på att det är av stor vikt att företag värnar om sina intressenter och skapar goda relationer med dessa för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig och långsiktig position på marknaden. Det tidigare forskning däremot inte visar är hur SMEs arbete med CSR spelar roll i utvecklingen av ett företags intressentrelationer.    Det har gjort att följande forskningsfråga har tagits fram och besvarats:  “Hur arbetar Små och medelstora företag i Norrland med CSR och vilken roll spelar det i utvecklingen av intressentrelationer?”   För att besvara studiens syfte och problemformulering har en kvalitativ flerfallstudie av sex svenska SMEs verksamma i Norrland genomförts. Detta genom att data har samlats in med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer, i kombination material från företagens hemsidor. Intervjuerna hade som syfte att skapa en förståelse för hur dessa företag arbetar med CSR, samt vilken roll detta har spelat i utvecklingen av deras intressentrelationer. Utifrån insamlad har en tematisk analys utförts, vilket har format studiens fem teman, dessa är: miljöledning och strategier, policys och företagskultur, framtidsorientering, intressenters påverkan och kommunikationskanaler.    Studiens resultat visar på att SMEs CSR arbete ligger som en grund för relationerna med deras intressenter. Däremot skiljer sig detta åt beroende på vilken typ av relation som företaget och intressenten har. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi SMEs att aktivt engagera sig inom CSR, både vad gäller internt och externt, miljömässigt och hållbarhetsmässigt.

Background: The United Nations' sustainability development goals for 2030 and 2050 areincreasingly challenging for companies. Many firms struggle to integrate sustainability into theirbusiness models while balancing economic profit and effective management with environmental andsocial efforts. Modern digital technologies, especially AI, are proving valuable in this area, withnumerous researchers studying their impact on Sustainable Business Models. Despite this,researchers so far focused often on effect of the digital technologies in general or on quantitativeanalyses only on one specific sector or geographical area. For these reasons, a gap in the literaturewas identified in the lack of qualitative research on the impact of AI on companies’ SBMs, morespecifically in terms of value creation and without a focus on one specific market. Purpose: This research aims to explore how Artificial Intelligence technologies can impactcompanies’ Sustainable Business Model on the three different levels of the triple bottom line. Theresearch, more specifically, will only focus on the value creation aspect of the Sustainable BusinessModel. This choice was made to fill a gap identified in the existing literature and to contribute to theexisting knowledge on this important and fast-changing topic. The paper aims to provide valuableinsights to scholars, researchers, companies, and practitioners in general, allowing them for a deeperunderstanding of the link between AI and SBM’s value creation. Method: This research is structured as a qualitative study using grounded theory approach. To obtainthe findings presented in this paper, the authors used a multi-case study approach. The data collectionprocess started with a purposeful sampling that allowed to identify relevant companies for the study.The study data sample consists of six companies from different countries (Belgium, Italy, Sweden)and different sectors (energy, consulting, manufacturing, banking), and of three independentresearchers. In total, 12 semi-structured open-ended interviews were conducted and constituted theempirical data analysed in the research. Conclusion: Seven different categories of AI technologies influencing company’s SBMs weredetected, namely conversational and personal assistance AI, optimization and system managementAI, visual processing AI, data analytics AI, predictive analytics AI, automation and decision AI, andmarket and revenue optimization AI. These different technologies can positively influence the threeaspects of the triple bottom line in different ways. Valuable insights were obtained on how companiesare currently using this technology to reduce their environmental impact, to boost their economicperformance in nowadays’ rapidly evolving market, and to positively impact the employees and thecommunity they operate in.

Uppsatsens språk är svenska. Idag är det svenska samhället nästintill kontantlöst och utvecklingen hit har gått fort. Med anledning av digitaliseringen och statens potentiellt förändrade ställning på betalningsmarknaden har Riksbanken undersökt möjligheter samt påbörjat utvecklingen av en egen centralbanksutgiven digital valuta kallad e-krona. Syftet med studien är att undersöka om och hur ett införande av e-krona som betalmedel främjar hållbar finansiell utveckling baserat på vilka möjligheter samt risker som kan uppstå utifrån ett banksektorperspektiv. Studien är kvalitativ och består av finansiell teori tillsammans med nio semistrukturerade intervjuer som genomförts för att nå syftet. Dessa har gjorts med utvalda experter som är eller har varit verksamma inom affärsbanker, Riksbanken, Finansinspektionen och Fintech-bolag. Studien finner att e-kronan kan stärka den finansiella stabiliteten och bibehålla värdeförhållandet mellan pengar. Dessutom identifieras risker med e-kronan där höga kostnader ses som en väsentlig del tillsammans med spekulation och informationsasymmetri. Studien har också visat på resultat att e-kronan kan bidra med innovation och teknikutveckling vilket ses som betydande möjligheter. En central slutats är att e-kronan kan främja hållbar utveckling om utformningen tillåter den att beakta de fyra grundpelarna till hållbar finansiell utveckling, men att det beror på ur den kan komma att utformas. / This study is written in Swedish. Today, the Swedish society is nearly cashless and the progression towards this has been rapid. Due to digitization and the state's potentially changed position on the payment market, the Riksbanken has investigated possibilities and initiated the development of its own central bank-issued digital currency called e-krona. The aim of the study is to investigate whether and how the introduction of the e-krona as a means of payment, promotes sustainable financial development based on the opportunities and risks that may arise from the perspective of the banking sector. The study is qualitative and consists of financial theory together with nine semi-structured interviews that have been conducted to achieve its purpose. The interviewees consist of selected experts who are or have been active in commercial banks, the Riksbanken, the Finansinspektionen and Fintech organizations. The study finds that the e-krona can strengthen financial stability and maintain the value ratio between money. In addition, risks are identified with the e-krona where large costs are seen as an essential part together with speculation and information asymmetry. The study has also resulted in the e-krona being able to contribute with innovation and technology development, which are seen as significant opportunities. A central conclusion is that the e-krona can promote sustainable development if the design allows it to take into account the four pillars of sustainable financial development, but that this depends on how it will be designed.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.

In today’s society it is more common for industries to automate their businesses and more people are in need of electricity. Therefore, a stable and reliable supply of electricity is needed. When more people need electricity, it affects the liability of the powerlines which leads to more losses. Producers can be a part of the solution by producing closer to the consumers. When doing so they have the right to compensation from the electrical companies for the utility they bring. However, the compensation lacks clear guidelines of how it should be calculated. To develop a common ground for the electrical companies they can use when calculating the compensation is therefore needed. The purpose of this thesis is to contribute with an understanding of which factors that are necessary for the compensation and how they can help develop a business model for the compensation which supports both the environment and the energy policy to 100% renewable energy in electricity generation by 2040. The study originates from a qualitative method where systematic combining was used. A case study with semi-structured interviews and analysis of documents was conducted at E.ON Energy Networks. Since the compensation has not been studied as deeply before and many lack knowledge of what it means, this study created a foundation for the electricity companies to stand on when it comes to the compensation. The study resulted in several factors that consist of both tangible and intangible values. Through these factors, the foundation of a business model for the compensation could be created via a Business Model Canvas. The views of various stakeholders were considered in the development of the business model. The most important factors for the compensation were that it should be fair, transparent, clear and easy to understand. It also proved to be essential to involve a sustainable thinking, which led to two additional factors being constructed, one environmental factor and one factor for lack of capacity. / I dagens samhälle krävs en stabil och pålitlig elförsörjning då allt fler vill ha tillgång till el och industrier vill automatisera sina verksamheter. Detta påverkar elnätets belastning vilket leder till mer förluster i nätet. Producenter kan vara med och influera detta genom att producera energi närmare konsumenterna. För detta fås en ersättning från elnätsbolagen för den nyttan som producenterna bidrar med. Ersättningen saknar dock tydliga riktlinjer på hur den ska beräknas och betalas ut. Det finns därför ett behov av att utveckla en gemensam grund som elnätsbolagen kan använda sig av vid framtagning av ersättningen. Syftet med denna studie är att bidra till att ta fram vilka faktorer som är relevanta för ersättningen och hur dessa kan hjälpa till i utvecklandet av en affärsmodell för ersättningen som både gynnar en hållbar utveckling och energiomställningen. Studien utgår från en kvalitativ metod där undersökningsprocessen var systematic combining. En fallstudie genomfördes på E.ON Energidistribution genom semi-strukturerade intervjuer och analys av dokument. Eftersom ersättningen inte har studerats lika djupt tidigare och många saknar kunskap om vad den innebär, skapade denna studie en grund att stå på för elnätsbolagen när det gäller ersättningen. Studien resulterade i ett antal faktorer som består av både mjuka och hårda värden. Genom dessa faktorer kunde grunden till en affärsmodell för ersättningen skapas via en Business Model Canvas. Olika intressenters åsikter togs i beaktning vid utvecklingen av affärsmodellen. De viktigaste faktorerna för ersättningen var att den ska vara rättvis, transparent, tydlig och enkel att förstå. De visade sig även vara betydelsefullt att involvera ett hållbarhetstänk, vilket har lett till att två tillägg har konstruerats, ett miljötillägg och ett kapacitetsbristtillägg.