The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis. In the present value method, we have calculated all future cashflows to year zero for a fair and comparable pricing to occur. Annuity method allocates theentire investment cost in equal annual annuities. In the sensitivity analysis, we test differentoutcomes in profitability as a result of change in the future price of electricity and districtheating. The electricity price changes we have used in the sensitivity analysis are a priceincrease of 1%, 2% and 3%. The same goes for the price of district heating. We have assumeda calculation time of 20 years and 50 years, where 20 years is the average time a person livesin the same house in Sweden and 50 years is estimated to be the approximate economiclifetime for a house.The results of the study indicate that passive house is the most economically viable option at acalculation time of 50 years. But at a calculation time of 20 years the reference house from2003 is the most profitable option. A principal-agent relation was also located whereFinansinspektionen and Boverket makes it more difficult for an individual to buy a house. / Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.

Konstruktionsdokumentation är ett dokument som har i uppgift att övergripligt beskriva byggnadsverkets statiska verkningssätt. Lagkravet på att upprätta en konstruktionsdokumentation kom tillsammans med införandet av EKS 10 och ska senast vara framtagen till slutsamrådet. Syftet till arbetet var att undersöka hur en konstruktionsdokumentation utförs i praktiken, för att se om det arbetsgång och innehåll varierade mellan olika aktörer. Studien genomfördes med hjälp utav tre olika metoder, en litteraturanalys, en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt två intervjuer. Litteraturanalysen genomfördes för att ge en bild av regelverket och förklara de ingående delarna i en konstruktionsdokumentation. Enkäterna skickades ut till konstruktörer, byggnadsinspektörer, kontrollansvariga, förvaltare och byggherrar. En svarsfrekvens på 31% uppnåddes på enkätundersökningen vilket var för lågt för att ge ett representativt resultat. Konstruktörerna var den mest dominerande svarsgruppen och de övriga yrkesrollerna innehöll för få respondenter och deras svar fungerade endast som individens individuella åsikter. Merdelen av respondenter hade varit yrkesverksamma i mer än fyra år och blev medvetna om kravet på konstruktionsdokumentation vid införandet av EKS 10. Att konstruktionsdokumentationen ska tas fram inför det tekniska samrådet var det mest frekventa svaret och de flesta ansåg att omfattningen av dokumentet var ”Ganska tydligt”. Det var vanligast att använda en mall som underlag för dokumentationen och kommunen ansågs som den vanligaste mottagaren av dokumentation, men den som drog störst nytta av dokumentationen var förvaltaren enligt svaren. Synpunkter var inte vanligt på konstruktionsdokumentationen från mottagarna och de flesta ansåg att ett datorprogram inte var nödvändigt för att underlätta framtagningen av dokumentationen. En konstruktör och en kontrollansvarig intervjuades för att få mer detaljerade svar angående deras arbetsprocess och åsikter om konstruktionsdokumentation. Båda två ansåg att det är en värd merkostnad för projektet att samla allting som har med byggnadsverkets statiska verkningssätt på en plats. Dock skiljer det sig i hur det samlas mellan de två aktörerna. Konstruktören ansåg att deras utökade K0:a agerade konstruktionsdokumentation där det samlades med övriga bygghandlingar, vilket accepterades av många mottagare medan kontrollansvariga ansåg att det skulle samlas i ett separat dokument. / Structural design documentation is a document which use is to briefly describe the structural integrity of a construction. The documentation was implemented together with EKS 10 and should be developed before the final consultation. The purpose of this thesis was to investigate how a structural design documentation was executed in praxis, regarding working procedures and content between different operators. The study was done using three different methods, including a literature analysis, a survey and two interviews. The survey received a response rate of 31% which was too low to draw any fundamental conclusions. Respondents of the survey included construction engineers, building inspectors, property managers and building clients. Constructions engineers were the biggest response group, 12 out of 19 respondents. Most of the respondents had been working for more than 4 years in their current field and became aware of the documentation together with the implementation of EKS 10. The highest number of respondents believed that the structural design documentation should be developed before the technical consultation and most respondents also thought that the content regarding the documentation was fairly comprehensible. Using a template was common during the development of the document according to the respondents and the most frequent receiver of the document was the municipality. To further gather information on the subject, a construction engineer and a building inspector were interviewed. Both agreed that the structural design documentation was a worth addition to the project. However, they used different templates and amassed the documentations in dissimilar locations.

Klimatåtgärder är idag ett högaktuellt ämne. Att minska koldioxidutsläppen genom att ställa om till ett mer cirkulärt samhälle med ökat återbruk, bättre utnyttjande av resurser samt minimera gifter är några viktiga aspekter som det läggs stort fokus på. Klimatförändringens konsekvenser är en annan faktor att beakta i dagens byggande av bostäder, då vi behöver rusta oss för mer extremväder. Utifrån dessa aspekter avser denna studie utreda timmerhus med rena timmerstockar både på in- och utsida i väggkonstruktionen. Timmerhustraditionen är en gammal och välbeprövad teknik. Att husen kan stå välbevarade i flera hundra år finns det många exempel på. Gedigna, naturliga material som ger en sund, behaglig, giftfri inomhusmiljö utan farligt avfall är andra fördelar. Men med dagens energihushållningskrav på nybyggnationer får timmerhustillverkarna svårigheter att klara nivån i den konsoliderade versionen från Boverket, - BBR 29. Att kraven på energihushållning ständigt sänks hotar den gamla timmerhustraditionen, vilket gör att timmerhus som permanentbostäder i vissa utformningar inte kan levereras i dess rena form och därmed äventyras helhetsnyttan med husen. Syftet med denna studie är att utreda hur timmerhusföretagen gör och vilka anpassningar som krävs för att klara Boverkets nuvarande krav, samt utreda hur timmerhusen står sig ur ett cirkulärt perspektiv. Genom detta arbete är målsättningen att belysa helhetsnyttan med timmerhusen ur det större perspektivet, men att kravställningen gör det svårt att leverera de rena stommar som är det ultimata ur ett cirkulärt perspektiv. För att få de svar som behövs sammanställs ett resultat som baseras på litteraturstudier, ett studiebesök på ett timmerföretag, semistrukturerade intervjuer med timmerhustillverkare och ett möte med en beräkningskonsult som gjort flertalet beräkningar åt svenska timmerhusföreningen .Det sammanställda resultatet visar att det finns tekniker för att bygga med rena stommar i vissa enklare utföranden som klarar nuvarande kraven, men vill kunden ha ett mer exklusivt utförande behövs det oftast anpassningar i form av exempelvis tilläggsisolering eller andra lösningar för att klara de kravnivån. Detta arbete visar att timmerhusen står sig otroligt väl ur ett helhetsperspektiv där miljö, hälsa och hållbarhet står i centrum, - men indikerar att Boverkets krav inte är helt i linje med de cirkulära målen som återfinns inom Agenda 2030 och de svenska klimatmålen, då det sätts samma kravnivå gällande alla nyproduktioner, oavsett konstruktion eller utförande. / Climate action is a highly topical topic today. Reducing carbon dioxide emissions by changing to a more circular society with increased recycling, better utilization of resources and minimizing toxins are some important aspects on which great focus is placed. The consequences of climate change are another factor to consider in today's construction of homes, as we need to prepare for more extreme weather. Based on these aspects, this study aims to investigate log houses with clean logsboth on the inside and outside of the wall construction.The log house tradition is an old and well-proven technique. There are many examples of the houses being well-preserved for several hundred years. Sturdy, natural materials that provide a healthy, pleasant, non-toxic indoor environment without hazardous waste are other benefits. But with today's energy management requirements for new constructions, loghouse manufacturers have difficulty meeting the level in the consolidated version from the Housing Authority, - BBR 29. The fact that the requirements for energy management are constantly being lowered threatens the old log house tradition, which means that log houses as permanent residences in certain designs cannot be delivered in their pure form, thus jeopardizing the overall benefit of the houses. The purpose of this study is to investigate how the log house companies are doing and what adaptations are required to meet the Housing Authority's current requirements, as well as to investigate how the log houses are doing from a circular perspective. Through this work, the goal is to highlight the overall benefit of the log houses from the larger perspective, but that the requirements make it difficult to deliver the clean frames that are the ultimate from a circular perspective. In order to get the answers needed, a result is compiled based on literature studies, a study visit to a timber company, semi-structured interviews with timber house manufacturers and a meeting with a calculation consultant who made the majority of calculations for the Swedish Timber House Association. The compiled results show that there are techniques for building with clean frames in some simpler designs that meet the current requirements, but if the customer wants a more exclusive design, adaptations are usually needed in the form of additional insulation or other solutions to meet the level of requirements. This study shows that the log houses do incredibly well from an overall perspective where the environment, health and sustainability are at the center, - but indicates that the Housing Authority's requirements are not completely in line with the circular goals found within Agenda 2030 and the Swedish climate goals, as the same level of requirements is set for all new productions, regardless of design or execution.

Bostadsbristen är en högaktuell fråga i Stockholm där det råder stor efterfrågan på bostäder. De obebyggda tomterna i Stockholm city är parker, grönstråk och torg vilket redan fyller en viktig funktion och bör inte bebyggas. Det finns flera lösningar på hur bostadsarea kan tillföras för att mätta samhällets behov.  Att bygga på befintliga byggnader är ett av flera alternativ som finns i dagsläget och bidrar till en lösning som tillför bostadsarea på exploaterad mark. Examensarbetet kommer att behandla en påbyggnad av bostäder på parkeringshus samt undersöka hur påbyggnaden påverkar omgivningen. Kärnan i examensarbetet är resultatet av en undersökning kring brand, akustik, solljus, konstruktion, installation och omgivningspåverkan för att sedan ge ett förslag på ett gestaltningsarbete. Med dessa undersökningar har en slutsats dragits att det är möjligt med en påbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta kommer att leda till hög produktionskostnad men också ge en lönsamhet. / The housing shortage is a highly topical issue in Stockholm with a large demand for housing. The undeveloped plots in Stockholm city is parks, green streets and squares which already plays an important role and should not be developed. There are several solutions to how residential area can be added to saturate the needs of society. Building on existing buildings is one of several options available in the current situation and contribute to a solution that adds residential area to developed land. This thesis will address the extension of housing on a car park.   The core of the thesis is the result of an investigation of fire, acoustics, sunlight, construction, installation and ambient influences to then provide a proposal on the architectural design. With these studies, a conclusion drawn that it is possible with an extension of homes on the car park. This will lead to high production cost but also giving viability.

The background to the study is the construction industry's global environmental impact. In this study, it is investigated whether CLT (cross laminated timber) and sheep wool insulation is a building technology alternative in an exterior wall based on today’s building standards. To find out if CLT and sheep wool insulation are an alternative for an external wall construction, a literature study and hand calculations were carried out. The literature study summarizes regulations from Boverket BFS 2020:4 regarding moisture, fire, energy and sound requirements. In order to assess how an external wall made of CLT and sheep wool insulation works, three different external wall constructions were developed. Hand calculations were used to determine the heat transfer coefficient and relative vapor of the wall proposals. The results from the calculations show that all wall proposals work with regard to moisture and thermal comfort. Both sheep wool and CLT have a high specific heat capacity, but the volumetric heat capacity and the location of the material determines whether it affects the indoor environment. The study shows that the fire properties of sheep wool mean that the placement of the sheep wool insulation is decisive for whether the wall will be fireproof or not. Calculations of penetration depth in case of fire for CLT show that CLT is a suitable material from a fire point of view. The design flexibility of CLT means that the construction can be adapted so that the sound insulation requirements are met for buildings with special requirements. 54% of the sheep wool produced in Sweden is discarded, according to calculations, the discarded sheep wool can insulate external walls for approx. 11% of the detached houses produced annually. A study was conducted on whether wool can cause allergies, the information does not indicate that sheep wool insulation can cause allergies. The study concludes that combining sheep wool insulation with CLT is possible however the use of CLT is more justified in a multi-storey house than a single-family house. / Bakgrunden till studien är byggbranschens globala miljöpåverkan. I den här studien utreds det om KL-trä (korslimmat trä) och fårullsisolering är ett byggnadstekniskt alternativ i en yttervägg utifrån dagens byggnadsstandard. För att ta reda på om KL-trä och fårullsisolering är ett alternativ för en ytterväggskonstruktion genomfördes en litteraturstudie och handberäkningar. Litteraturstudien sammanfattar föreskrifter från Boverkets byggregler BFS 2020:4 gällande fukt-, brand-, energi- och ljudkrav. För att bedöma hur en yttervägg uppbyggd av KL-trä och fårullsisolering fungerar togs tre olika ytterväggskonstruktioner fram. Med handberäkningar bestämdes väggförslagens värmegenomgångskoefficient och relativa ånghalt. Resultatet från beräkningarna visar att samtliga väggförslag fungerar med avseende på fukt och termisk komfort. Både fårull och KL-trä har hög specifik värmekapacitet men materialets volymetriska värmekapacitet och placering avgör om den påverkar inomhusmiljön. Studien visar att fårullens brandegenskaper gör att placeringen av fårullsisoleringen är avgörande för om väggen blir brandsäker eller inte. Beräkningar av inträngningsdjup vid brand för KL-trä visar att KL-trä är ett lämpligt material ur brandsynpunkt. Designflexibliteten hos KL-trä gör att konstruktionen kan anpassas så att ljudisoleringskraven uppnås för byggnader med särskilda krav. 54% av den i Sverige producerade fårullen kasseras, enligt beräkningar kan den kasserade fårullen isolera ytterväggar i ca. 11% av småhusen som produceras årligen. Det gjordes en undersökning om ull kan framkalla allergi, informationen tyder inte på att fårullsisolering kan orsaka allergi.  Studien kommer fram till att kombinera fårullsisolering med KL-trä är möjligt och att användande av KL-trä är mer motiverat i ett flervåningshus än ett småhus.

The first of July 2017, Boverket implemented new rules on how to calculate a buildings energy use. This was the first of two steps where Boverket implemented use with a factor depending on the type of energy used in the building and also a factor depending on the location of the building in Sweden. This removed the four zones that were previously used and gave all of Sweden the same energy requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year. In the second step, a referral was sent with suggestions of the new stricter requirement to 2020. In the second change, the factors for energy use with electricity and district heating changed from 1,6 to 1,85 for electricity and respectively 1,0 to 0,95 for district heating. In the thesis, an apartment building in Västerås has been investigated. The primary energy has been evaluated in three different cases with different heating. District heating and geothermal heat pump has been calculated separately but also in combination with each other and with solutions as, from supply air ventilation with heat recovery (FTX) and solar panels. The purpose of the thesis is to see how future energy solutions are affected by the changes in Boverket and how to achieve the upcoming energy use regulations that are put on an apartment block. With calculations of the numbers that were implemented in 2017, the primary energy was calculated to 89,3 kWh/m2 Atemp, year for heat pump with district heating, 95,5 kWh/m2 Atemp, year for district heating and 119,4 kWh/ m2Atemp, year for the geothermal heat pump. When the primary energy was calculated with the suggested changes from the referral the value with geothermal heat pump with district heating changed to 92,9 kWh/m2 Atemp, year, with only district heating this changed to 93,6 kWh/m2 Atemp, year and with only a geothermal heat pump it changed to 138 kWh/m2 Atemp, year. This meant that none of the cases met the current 2017 requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year and none met the requirement of the 2020 referrals of 78 kWh/m2 Atemp, year. The change that gave the most significant change in primary energy was to install FTX in the building. Results with FTX presents the primary energy for heat pump with district heating decreased from 92,9 kWh/m2 Atemp, year to 75,8 kWh/m2 Atemp, year, and in combination with district heating from 93,6 kWh/m2 Atemp, year to 76,3 kWh/m2 Atemp, year and heat pump decreased from 138 kWh/m2 Atemp, year to 106,5 kWh/m2 Atemp, year. This change made all the cases except the geothermal heat pump reach the 2020 requirement of 78 kWh/m2 Atemp, year. The conclusion of this work is that the possibilities to achieve the requirements are good and that the most challenging case to reach them is with the geothermal heat pump. But it comes with a higher price where investments are getting bigger and higher demands will be made on distributors and the execution. Therefore, it is crucial to find the best solution from both an energy perspective but also an economic perspective.

No description available.

An important part for projects, organizations etc. is to have a good system of how to manage information so that it´s constantly updated, accurate and available for all affected operators. Current degree project is performed on behalf of the IT-company Eurostep AB who has developed a software named Share-A-space for information management and they are now interested to see if there are any demands for Share-A-space in the field of urban development. During the degree project, a model was built using Share-A-space and the model is called CIM (City Information Model). The objective with the degree project was to investigate how information is managed today at the Administration of Urban Development, Stadsbyggnadsförvaltningen, at Eskilstuna municipality and if CIM would facilitate their work. A deeper investigation was made to locate where processes can be more efficient and how functions that CIM contains would be helpful. The degree project contains a literature study, a case study and a result where the literature study contains an environment monitoring, today’s visions of a future coherent digital work approach within municipalities and procedures for urban development. The case study contains information how Eskilstuna municipality is managing information, it also contains a description of how the model was built. The result contain information of how the model operates and the responds from interviews performed after a presentation of the model at the municipality. This degree project concludes that CIM in some ways definitely could be a valid alternative in the municipal work. The municipality didn’t see any benefits by having access to all technical information regarding all specific objects in the city. Processes would on the other hand, become more efficient and CIM would be a helpful tool in planning processes and contribute to make the municipal work more transparent. There were functions in CIM, especially the function to “travel in time”, that was considered extra useful for the employees at the municipality when planning the city but also for private residence to receive a greater understanding of future plans. To implement CIM would, on the other hand, be a resource demanding process which the municipality can´t perform at the moment without receiving financial support.

Denna rapport beskriver vattenskador i kök. Statistik har tagits fram som visar orsaker och fördelningar av vattenskador i kök. Intervjuer har hållits med köksleverantörer och ett platsbesök på ett pågående husbygge har genomförts. Studien har undersökt hur köksleverantörer följer branschregler och även hur branschregler följs ute på byggplats samt hela processen från leverantör till slutkund har studerats och förslag till åtgärder har redovisats. Målet med studien är att öka medvetenhet kring problem med vattenskador i kök och syftet är att ta fram underlag för vattensäkra kök. Vid uppkomst av vattenskada kan flera problem uppstå. Mögel och bakterier kan börja växa vilket påverkar människans hälsa, samt att dyra kostnader kan uppstå vid renovering och sanering. Dagens kök kräver fler vattenanslutna apparater och trots detta krävs inga höjda krav på vattensäkerhet. Lösningar som finns idag på hur man skyddar köket har studerats och de olika lösningarna har utvärderats och även alternativa lösningar tagits upp.

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.