Today’s control plan process is problematic according to the Swedish National Board of Housing. Unclear legislation has led to municipalities approving flawed control plans, since different actors have made different interpretations. Which highlights the lack of an established standard for the control plan process. Indicating a need for standardized control points guaranteeing a certain level of quality. BIMformation requested a standardized template for their digital tool ASK. Where the template would be a tool for effectivization of the control plan process. The template would also be available for other actors and not bound to ASK. This thesis investigates if it is possible to create an industry-wide standard, in the form of a template with control points for new construction of apartment buildings. To achieve this, control plans from previous apartment building projects have been collected from Swedish municipalities and control managers. Their contents were analyzed and the control points present in more than half were identified and compiled into a table. The result is table of 23 shared control points categorized after the Swedish Nation Board of Housing’s building regulations’ (BBR) chapters.  A survey was created to evaluate the result and answer the question of to what extent the compiled template could be implemented in practice. The results were diverging but indicated that the template did function as a minimum level standardization. With possibilities to add individual control points to make the control plan fit the project at hand. The control point template will then be an aid in creating control plans. The content should however be evaluated further to allow for identification of other potential issues. After which it could be used for an actual construction project. The template could be part of a more effective and qualitative control plan process that in the future could be used on a national level independent of differing directives from different municipalities. / Dagens kontrollplansprocess är problematisk enligt Boverket. Otydlig lagstiftning har lett till att kommuner godkänt bristfälliga kontrollplaner, då olika aktörer gjort egna tolkningar. Vilket belyser avsaknaden av en etablerad standard för kontrollplansarbetet. Det indikerar ett behov av standardiserade kontrollpunkter vilka garanterar en viss kvalitetsnivå. BIMformation efterfrågade en standardiserad mall för deras digitala verktyg ASK. Där mallen skulle utgöra ett verktyg för effektivisering av kontrollplansarbetet. Mallen skulle också vara tillgänglig för andra aktö-reroch inte bunden till ASK.  Detta examensarbete undersöker om det går att skapa en branschgemen-samstandard i form av en mall med kontrollpunkter för nyproduktion av flerbostadshus. För att åstadkomma detta, har kontrollplaner från ti-digareflerbostadshusprojekt samlats in från Sveriges kommuner och kontrollansvariga. Innehållet i kontrollplanerna analyserades och de kontrollpunkter som förekom på 50 procent eller mer identifierades och sammanställdes i en tabell. Resultatet visar en tabell (tabell 4.1) innehål-landes23 kontrollpunkter kategoriserade efter BBR:s kapitel. En enkätundersökning skapades för att utvärdera resultatet och svara på frågeställningen i vilken utsträckning den mall av kontrollpunkter som tagits fram kunde användas i praktiken. Resultatet var delat, men indi-keradeatt mallen fungerade som en fast grund med minimikrav. Det ska vara möjligt att lägga till individuella kontrollpunkter så kontrollplanen anpassas efter det aktuella projektet. Kontrollpunktsmallen blir då ett hjälpmedel som förenklar kontrollplansarbetet. Innehållet kan dock ut-värderasytterligare för att identifiera andra eventuella brister. Därefter hade det varit aktuellt att använda mallen i ett skarpt byggnadsprojekt. Mallen kan vara en väg till en mer effektiv och kvalitativ kontrollplans-processsom på sikt ska kunna användas på nationell nivå oberoende av olika direktiv från olika kommuner.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Alla nyproducerade studentbostäder handikappanpassas i Sverige. Regler för att bostäder ska handikappanpassas framgår i tre juridiska grundpelare nämligen PBL, PBF och BBR. Detta leder till en oproportionerlig användning av yta i respektive bostad. Därtill befinner sig Sveriges studenter i en prekär situation. Bostäderna som är tillgängliga för dem är svåra att få tag i, har höga hyror och är undermåligt planerade.Följaktligen synes det onödigt att ödsla resurser på att handikappanpassa samtliga studentbostäder när ytterst få har behov av det. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida det finns utrymme för en förändring av Boverkets byggregler angående handikappanpassning av studentbostäder. För att undersöka detta kommer följande frågeställningar att besvaras. Hur stort är behovet av att ändra Boverkets föreskrifter? Hur ser den svenska modellen ut och hur kan man förbättra den? Är detta förenligt med internationella bestämmelser? Hur hanteras handikappanpassning av studentbostäder i Norge? Vilka potentiella effekter kommer en föreskriftsändring att leda till? För att svara på dessa frågor har en ansats till rättsvetenskaplig metod använts för att sammanställa en bakgrund med fakta. Vidare har en kvalitativ metod använts för att bredda perspektiven i analysen. I huvudsak tar handikappanpassningen upp mycket yta i hygienrummen, då de ska dimensioneras för en rullstolsburen och dess medhjälpare. Antalet personer på eftergymnasial nivå som är i behov av detta står inte i rimlig proportion till att samtliga studentbostäder ska anpassas, då endast ett fåtal personer som studerar har en funktionsnedsättning. Förändring av regelverket gällande handikappanpassning är ett känsligt ämne. Detta beror på att Sverige tolkat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som att den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla. Norges tolkning av samma konvention är däremot att 20 procent handikappanpassas och resterande besöksanpassas. Implementeras denna modell i Sverige, är det troligare att följden blir förhöjd livskvalitet för hyresgästerna snarare än sänkta hyror och fler bostäder på marknaden. / All newly produced student housing in Sweden is designed to be accessible for individuals with disabilities, governed by three key pillars: PBL, PBF and BBR. This leads to a disproportionate use of space in each housing unit. Additionally, Swedish students are in a precarious situation. The student housing is difficult to obtain, has high rents, and is poorly planned. Consequently, it seems unnecessary to waste resources on making all student housing accessible when very few actually need it. The purpose of this thesis is to investigate whether there is room for change in the Building Regulations concerning accessibility adaptations for student housing. To explore this, the following questions will be answered: How great is the need to amend Boverket’s building regulations? What does the Swedish model look like and how can it be improved? Is this consistent with international regulations? How is accessibility for student housing managed in Norway? What potential effects will a change in regulations lead to?To answer these questions, a legal method has been used to compile a background with facts. Furthermore, a qualitative method has been used to broaden the perspectives of the analysis. Primarily, the accessibility adaptations take up significant space in the bathrooms, as they must be sized for a wheelchair user and their assistant. The number of individuals at the post- secondary level who need this is not proportionate to the requirement for all student housing to be accessible, partly because only a few individuals of study age have disabilities. Changing the regulations regarding accessibility adaptations is a sensitive issue. This is because Sweden interprets the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities to mean that the built environment should be accessible to all. Norway, on the other hand, interprets this to mean that 20 percent should be fully accessible while the rest should be visitable. If this model is implemented in Sweden, it is more likely that the result will be an increased quality of life for tenants rather than lower rents and more available housing on the market.

Syfte: Syftet med arbetet är att bidra till att fastighetsägare fortsatt ska kunna förvalta, driva och bruka gamla kulturhistoriskt viktiga hus även i framtiden. Metod: De metoder som valts för att uppnå målet är dokumentanalys, litteraturstudier och fallstudie. Resultat: Kulturhistoriskt viktiga byggnader behöver energieffektiviseras för att de ska kunna hållas i bruk och existera. Det går att genomföra energieffektiviserande åtgärder utan att skada byggnadens kulturvärde. Åtgärder som fönsterbyte, tilläggsisolering och byte av ventilationssystem bör väljas beroende på husets karaktär. Tilläggsisolering och fönsterbyte är effektiva åtgärder för att minska energiförbrukningen av gamla kulturhistoriskt viktiga byggnader, men riskerar ofta att förvanska byggnadens karaktär. Ventilationssystemsbyte kan innebära mindre ändringar av byggnaden men är en relativt dyr investering. Konsekvenser: Ändringar i en befintlig byggnad kommer dock alltid att påverka dess konstruktion, men det betyder inte att byggnadens kulturhistoriska värde förvanskas. Begränsningar: Beräkningar kommer endast att utföras för ett referensobjekt, stadsbibliotek i Tidaholm. Det beräknade resultatet kommer vara specifikt för denna byggnad, eftersom resultatet varierar med byggnaders olika egenskaper. Däremot kan lösningarna tillämpas på flera objekt. Det finns flera olika energieffektiviserande åtgärder men i denna rapport utreds tilläggsisolering, fönsterbyte och ventilationsbyte. Nyckelord: Energieffektivisering, kulturhistoriskt viktiga byggnader, värmeväxlare, Boverkets byggregler, ventilation. / Purpose: The purpose of the work is to help municipalities continue to manage, operate and use old historic houses in the future. Method: The methods chosen to achieve the objective is document analysis, literature studies and case study. Findings: Culture heritage buildings needs to get more energy efficient, so they can be kept in use and existence. It is possible to implement energy efficiency measures without damaging the building's cultural value. Measures like window replacement, insulation and replacement of ventilation systems should be selected depending on the character of the house. Insulation and window replacement are effective measures to reduce the energy consumption of old historically important buildings, but often risk distorting the character of the building. Ventilation system replacement can involve minor changes to the building but is a relatively expensive investment. Implications: Changes in an existing building will always affect its construction, but it does not mean that the building's heritage value is distorted. Limitations: Calculations will only be performed for a reference object, library in Tidaholm. The calculated result will be specific for this building, since the outcome varies with buildings and their different characteristics. However, the solutions can be applied to multiple objects. There are several energy efficiency measures, but this report will only involve insulation, window replacement and ventilation changes. Keywords: Energy efficiency, historically important buildings, heat exchanger, building regulations, ventilation.

En stor problematik för att kunna bygga fungerande bostäder och kontor i Stockholms Stad idag är bullers påverkan från stora trafikplatser i staden. För att bostäder och kontor som staden har behov av ska kunna uppnå de krav Boverkets byggregler ställer för buller idag, behöver ytor vid bullerutsatta platser redan vid planeringsskedet för fastigheter i innerstaden beaktas. Ett hinder för att minska bostads och kontorsbristen i Stockholm är de bullerkrav som Boverkets byggregler ställer på ytorna i innerstaden, i samband med trafikökningen som medför en ökad buller. För att kunna lösa problemet från de utmaningar som finns för bostadsbristen i Stockholm kan hotell byggas på ytor i staden som är belägen nära trafik. En önskad effekt av att bygga hotell i sådana ställen är att kunna skärma av överflödig ljud in mot bostadsområden då Boverket inte ställer krav för bullers påverkan för hotell på fasad, även om rekommendationer finns för att uppnå en bra akustisk komfort inomhus. Att hotell byggs på fastigheter nära trafikområden i Stockholms tätort kommer också gynna den sociala utvecklingen i staden då man öppnar möjligheter för flera olika folkgrupper att mötas och träffas i en och samma punkt. Stockholm är idag en stad som utvecklas inom turismen och allt fler besökare kommer till staden vilket ställer stora utmaningar för hotellverksamheten och den utbud Stockholm har för turisterna att kunna bo på. Att nyttja ytor i innerstaden och tätorten i Stockholm som utsätts för buller som tex. fastigheter nära trafikplatser är en förutsättning för hotellbyggnation, då akustisk komfort för tillfälligt boende inte är ett krav från den svenska förvaltningsmyndigheten för boende dvs. Boverket. Detta examensarbete redovisar en studie på gestaltning av ett hotell som ska projekteras på en ljudutsatt plats i Stockholms Stad. Den valda fastigheten är belägen på Årstafältet som ligger söder om Stockholm och utsätts idag för höga bullernivåer pga. Huddingevägen som är en högtrafikerad bilväg. Problematiken med platsen för att kunna bygga bostäder, skolor eller kontor är att den valda fastigheten utsätts för hög buller som inte klarar Boverkets krav för bullernivåer på fasad. Då Boverket inte har ljudkrav på fasad för hotell, skapar detta en möjlighet att kunna bygga ett hotell på Årstafältet. / One major problem today in Stockholm City is to be able to build functional housing and offices becuase of the impact from the noise large interchanges distribute in the City. In order to build housing and offices it is important to achieve the requirements that Boverkets Byggregler, which is the Swedish rules for constructions. The county in Stockholm has to plan and observe the noise exposed properties in the inner City. One obstacle to build more housing and offices which the city needs, is the rules and demands on the areas but also the growth of the traffic in Stockholm city. This problem results for increased noiselevels which also affects the acoustic comfort for housig and offices. To be able to solve the problem for the challenges that is caused by the lack of housing in Stockholm, hotels can be built on these areas that are located close to traffic in the city. In order to solve this problem a hotel that screen the exessive noise towards residental areas can be a solution, because Boverket does not require any guidelines and regulations for noise on hotel constructions. The fact that hotels can be built on properties that is close to the traffic can benefit the social development of the city. A hotel can open opportunities for different people and groups to meet in the same point which can be used to increase the city´s social development. The tourism in Stockholm City is developing a lot today and more visitors visits the city day by day. The increase of visitors creates challenges for the range of hotels in the city. Utilizing areas in the inner city of Stockholm and urban areas that are exposed to noise from traffic is an advantage to build a hotel since Boverket does not require any benchmarks for noise. To make use of these kinds of properties, can also increase the range of hotels for the visitors in the city. This project will present a hotel that is located in Årstafältet in the southern part of Stockholm City. Årstafältet is a place that is exposed to high noise because of the highway on Huddingevägen that passes through the place. The problem with the location is the traffic noise which has a negative effect on housing constructions in the area. The noise problem in the area gives the chosen property good conditions for building a hotel and allows the residents close to the hotel property, to be less affected by the noise level coming from the traffic jam.

In the construction sector today, there is a lot of discussion about material reuse tominimize the negative environmental impact. By reuse of precast concreteelements, significant amounts of CO2 emissions can be prevented. In order toreuse a concrete element for structural purposes in a building, the element need tobe assessed to ensure it can withstand the required loads. This report is based on a comparison of different building codes, it describes andcompares three selected building codes and their associated concrete standardsfrom different eras. The purpose of the report is to compare the results obtainedwhen designing predetermined concrete elements and components. The findingswill indicate whether it is possible to reuse concrete elements that were designedaccording to previous standards. The calculations will demonstrate bothsimilarities and, more importantly, differences in the design approaches of thebuilding codes and how they have evolved. An investigation concludes that by employing a chain of checks, it is possible todetermine if an existing component is reusable considering its load capacity. The differences in reinforcement content vary within approximately 0-25% infavor of the previous code, i.e. the older code requires more reinforcement.

The National Board of Housing, Building and Planning have been conducting housing needs assessments since 1995 (Boverket 2015). The latest assessment was conducted in 2015 and showed that 71,000 homes will need to be built annually by 2020. To be able to contribute to building more homes, Willhem AB is carrying out a project called ”Så bygger vi för alla”. As part of the work, this thesis will examine the building rules and how they can contribute to innovation. The purpose of this thesis is to investigate which rules, laws and norms we have to keep to in Sweden regarding housing construction. The aim of the work is to investigate whether the regulatory framework can create creativity amongst the players in the market. This thesis is limited to examining which laws, government policies and eventual municipal requirements that exist in Sweden. Therefore, industry rules, such as the AMA, and contracting regulations, such as AB and ABT, will not be taken into consideration. The survey is also limited to newly built multifamily houses only. Finally, the reference objects that are studied in the thesis will be in Sweden and be limited to being either construction-technical or plan-based innovative and have been recently executed. This thesis is based on the existing regulations and theories from previous studies. The data collected for this survey will be studied from a qualitative point of view. The survey aims to investigate a number of reference objects more thoroughly and conduct interviews with key people involved in the project, which means a qualitative approach is best suited. In 1987, Sweden received a new building legislation according to Örnhall (2017), which has resulted in a transition from specification requirements to functional requirements in order to increase the liberty in housing production. However, according to Örnhall (2017 the new legislation has contributed to a wider picture of the regulatory framework. The National Board of Housing, Building and Planning is the authority that has the overall responsibility for community planning, urban development, construction and housing (Nordstrand 2008). The most important laws and government policies that the social planning sector primarily have to obey are the Planning and Building Act (PBL), the Planning and Building Regulation (PBF) as well as and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (BBR) (Örnhall, Swedish Construction Service 2017a). The Planning and Building Act (SFS 2010:900), PBL, regulates the planning for land and water whilst the responsibility for maintaining the regulations lies with the municipalities. The purpose of PBL is to promote social development for long-term, equal, social and environmental sustainable development for today’s society and future generations (SFS 2010: 900). When creating new homes, special consideration should be given to long term use of the home (Boverket 2016). At the interview stage, six areas emerged that were considered to be particularly problematic or interesting for the development of innovative and cheap housing. These areas were; accessibility, municipal requirements, rules, advice and interpretations, energy, innovation and development, and the ability to build for everyone. I perceived the accessibility aspect as very complex. Several interviewees argue that the accessibility requirements entail an increased cost for new builds, in one case it was even expressed that today’s availability requirements means the housing becomes less accessible to a larger group. The rules for creating an inclusive society also emerged at the interview stage while another recurring opinion is the renewal of the legislation. Several interviewees stated that they consider the regulations to be outdated and need to be updated according to today’s society. Based on this, I found The National Board of Housing, Building and Planning requirements contradictory whilst providing support for innovation, many requirements inhibits the development of housing. Therefore, extensive research should be carried out on how people in Sweden want to live today; thereafter the regulations can be updated according to today’s needs. In one way or another, all reference objects have been at the forefront when it comes to housing development. A common factor for the various reference objects is that a major problem was identified in all projects, which led to a product or solution being developed. They show that there is not one solution to the problem, but that different solutions can be found to achieve the same goal: better housing for more people.

År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad. Vi undersökte om husen uppfyller de ställda värmeisoleringskraven enligt BBR(Boverkets Byggregler) 9 Kap. samt vilka krav som fanns med i respektive projekts kontrollplan. Endast ett av de fyra husen uppfyllde de ställda kraven. I kommunens kontrollplaner för de undersökta objekten ställs krav på värmeisoleringsberäkningar men några beräkningar på detta finns ej arkiverade hos kommunerna. / In 1987, a new law of building became effective, Plan- och bygglagen(PBL). The building committees' inspection of construction sites and documents decreased. The final quality of the buildings now depended in greater extent on the property developers and the contractors internal control. Due to different interests within the municipality and because of strong connections between property developers and contractors, it is not always a matter of course that e.g. the inspection of thermal insulation and energy housekeeping is executed in a satifactory fashion. With the above in mind we examined four multi-dwelling buildings, two in municipality of Värnamo and two in Kristianstad. We examined if the buildings comply with the thermal insulation requirement according to BBR (the swedish building code) and which requirements that were stated in the different projects documents of inspection.Only one out of the four buildings complies with the requirements according to BBR. In the municipality documents there are requirements of thermal insulation calculations but there are no documents that verifies that such calculations have been executed.

<p>År 1987 trädde en ny byggnadslag i kraft, Plan- och bygglagen(PBL). I och med den nya lagen minskade kommunens och byggnadsnämndens kontroll av projekteringshandlingar och besiktningar ute på arbetsplatsen. Efter lagändringen beror den slutgiltiga kvaliteten på en byggnad i större utsträckning på byggherrens och entreprenörernas egenkontroll. P.g.a. olika intressekonflikter inom kommunen, och att det kan förekomma starka kopplingar mellan byggherre och entreprenör, är det inte alltid självklart att kommunens tillsyn vid nybyggnation gällande till exempel egenskapskrav på energihushållning och värmeisolering utförs tillfredsställande.Med ovanstående i åtanke undersökte vi fyra flerbostadshus, två i Värnamo kommun samt två i Kristianstad. Vi undersökte om husen uppfyller de ställda värmeisoleringskraven enligt BBR(Boverkets Byggregler) 9 Kap. samt vilka krav som fanns med i respektive projekts kontrollplan. Endast ett av de fyra husen uppfyllde de ställda kraven. I kommunens kontrollplaner för de undersökta objekten ställs krav på värmeisoleringsberäkningar men några beräkningar på detta finns ej arkiverade hos kommunerna.</p> / <p>In 1987, a new law of building became effective, Plan- och bygglagen(PBL). The building committees' inspection of construction sites and documents decreased. The final quality of the buildings now depended in greater extent on the property developers and the contractors internal control. Due to different interests within the municipality and because of strong connections between property developers and contractors, it is not always a matter of course that e.g. the inspection of thermal insulation and energy housekeeping is executed in a satifactory fashion. With the above in mind we examined four multi-dwelling buildings, two in municipality of Värnamo and two in Kristianstad. We examined if the buildings comply with the thermal insulation requirement according to BBR (the swedish building code) and which requirements that were stated in the different projects documents of inspection.Only one out of the four buildings complies with the requirements according to BBR. In the municipality documents there are requirements of thermal insulation calculations but there are no documents that verifies that such calculations have been executed.</p>

Den 2 juli 2014 blev det enligt lag tillåtet för en- och tvåbostadshusägare att uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad på max 25 kvadratmeter på den egna fastigheten. Rapporten undersöker vilket genomslag lagändringen har haft i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Undersökningen visar att lagändringen ännu inte har haft något stort genomslag. I rapporten undersöks även en utvald del av marknadsaktörers utbud av attefallshus avsett som komplementbostadshus.  Ett attefallshus utformas med miljövänligt hållbara material och inspireras av Vitruvius tre principer för god arkitektur. Huset konstrueras med avsikt att uppfylla kraven som ställs i PBL, PBF, BBR och EKS. Målet med de framtagna bygghandlingarna är att få startbesked från byggnadsnämnden i Växjö.