Syftet med denna studie är att analysera hur döden skildras i 2018 års illustrerade nyutgåva av Bröderna Lejonhjärta. Boken, skriven av Astrid Lindgren, utgavs först 1973, och är i denna nyutgåva illustrerad av Jesper Waldersten. Genom upprepad läsning och tematisk analys har tre områden valts ut för en mer ingående analys – närmare bestämt berättarteknik, bildspråk samt ett antal illustrationer. Illustrationerna har sedan analyserats med ikonografisk analys följt av en övergripande intermedial analys av text och bild för att utröna huruvida de samspelar med varandra. Gemensamt för alla tre analysområden är att de visar på en ständig framåtrörelse som bidrar till att döden skrivs fram allt tydligare ju längre in i berättelsen man kommer. Berättar-jaget går från att vara rädd för döden till att i princip omfamna den och bildspråket går från implicita, religiösa anspelningar om paradiset till explicita, upprepade dödsskildringar. Samtidigt rör sig illustrationerna från ljus och hopp till ett kargt, suggestivt mörker. Resultatet blir att döden skrivs fram med symboler, religiösa konnotationer, liknelser och metaforer som i sin tur förstärks ytterligare genom illustrationerna. Studien avslutas med en didaktisk reflektion som belyser de olika tolkningarna som kan göras av Bröderna Lejonhjärta. Här diskuteras även vikten av att arbeta med boken i undervisningen som ett sätt att möjliggöra för diskussioner av stora frågor om livet och döden – något som även återspeglas i Lgr22.

This essay aim to explore how human and nature is presented in Bröderna Lejonhjärta and Ronja Rövardotter, by Astrid Lindgren. It also tries to answer the question how the relationship between the two is shaped; can any hierarchic structures be exposed in the relationship, and how do these, in that case, appear? The essay also problematize words and concepts along the way, such as nature, anthropocentrism and ecocentrism. The method for this study is an ecocritical theoretical base, with thematic analyzes of the books, regarding plot, relationships between characters and their surroundings, and also linguistic narratological techniques, such as the use of metaphorical elements. The different thematic episodes are put in relation to theories about vital materialism, presented in Vibrant Matter – A Political Ecology of Things, by Jane Bennett. I also do a comparative analysis between the two books by Lindgren, with the purpose of highlighting important differences and similarities. The essay ends by discussing how the main characters can be seen as very caring in their relationship to their surroundings, and how one, by applying the theories presented by Bennett, can interpret this caring as a strive towards existing in harmony with, and equal to, nature; a sort of mode or view that Bennett describes as a horizontal position. During the discussion I describe how this strive and position is expressed, and how these are interacting with cyclical systems such as the changes of the seasons and shift between life and death. The books as literature for children, and the main characters as children, is discussed in relation to this, supported by the text “När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen” by Maria Jönsson, from the book Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet. / Denna uppsats behandlar och syftar till att undersöka hur människa och natur skrivs fram i Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, av Astrid Lindgren. Den försöker även att svara på hur relationen mellan dessa ser ut; huruvida man kan se hierarkiska strukturer i förhållandet, samt hur dessa i så fall ter sig. Uppsatsen gör det även till sin uppgift att längs vägen problematisera begrepp som bl.a. natur, antropocentrism, ekocentrism. Metoden för studien är en ekokritisk hållning, som går ut på olika tematiska nedslag i de båda verken, där handling, karaktärers förhållande till varandra och till sin omgivning, samt språkliga berättartekniska grepp så som användning av metaforiska inslag, lyfts och analyseras. De olika tematiska avsnitten prövas även mot Jane Bennetts vitala materialitetsteorier som presenteras i Vibrant Matter – A Political Ecology of Things. En komparativ analys görs mellan de båda verken av Lindgren, i syfte att synliggöra viktiga likheter och skillnader. Uppsatsen avslutar med att diskutera hur man kan se ett, hos huvudkaraktärerna, påtagligt vurmande för omgivningarna, samt hur man genom att applicera Bennetts teorier kan tolka detta vurmande som en slags strävan mot att existera likställt med naturen, ett slags läge som Bennett beskriver som det horisontella planet. Under diskussionen lyfter jag hur denna strävan och detta läge yttrar sig, samt hur dessa samspelar med cykliska system, så som årstidernas växlande, samt skiftet mellan liv och död. Verken som barnlitteratur och huvudkaraktärerna som barn lyfts och diskuteras i relation till detta med hjälp av Maria Jönssons ”När du är bättre än vi – Jantelagen, skammen och barnlitteraturen”, ur Du ska inte tro att du är något – Om Jantelagens aktualitet.

<p><strong>Síntesis</strong>:</p><p>El presente estudio trata de un análisis contrastivo de las traducciones al español de los libros <em>Madicken</em> publicada en 1960 y <em>Bröderna Lejonhjärta</em> publicada en 1973 de Astrid Lindgren. El análisis está basado en siete fenómenos lingüísticos que son: adaptación, adición, equivalencia de uso, errores lexicales, expresiones idiomáticas, omisiones y registro. Este análisis muestra que la hipótesis se cumple con respecto al libro <em>Bröderna Lejonhjärta</em>, pero no así con el libro <em>Madicken</em>. Es decir, que a pesar de existir diferencias semánticas y pragmáticas representadas por los siete fenómenos lingüísticos estudiados, la traducción del libro <em>Bröderna Lejonhjärta</em> transmite bien el sentido cultural e histórico de la obra; sin embargo, en la traducción al español del libro <em>Madicken</em> existen diferencias semánticas y pragmáticas, pero la traducción de este no logra transmitir el sentido histórico y cultural de la obra. La conclusión es que estos cambios han hecho que la traducción de <em>Madicken</em> no represente realmente la cultura y trasfondo histórico contenidos en la obra.</p><p><strong>Hipótesis</strong>:</p><p>Existen diferencias idiomáticas tanto semánticas como pragmáticas (la semántica es 'el estudio del significado de los signos lingüísticos y de sus combinaciones' y la pragmática es 'la disciplina que estudia el lenguaje en relación con los usuarios y las circunstancias de comunicación') entre los libros <em>Madicken</em> y <em>Bröderna Lejonhjärta</em>, de la autora sueca Astrid Lindgren, y sus respectivas traducciones al español: <em>Madita</em>, traducida por Herminia Dauer en 1983, y <em>Los hermanos Corazón de León</em>, traducida por Lucio Salas en 1986, ambas traducciones publicadas en España. A pesar de ello, los traductores logran su objetivo de transmitir al lector, principalmente a los niños, el ambiente cultural e histórico suecos de las novelas originales.</p>

In 1973 the famous Swedish children’s author Astrid Lindgren wrote the story about the brothers Lionheart. A story about the love between two brothers, bravery and death. Ever since, there have been a widely discussion whether the story is suitable for the young readers. Although the voices heard in the discussion mostly comes from grown-ups, but what does the children actually think? The aim of this study was to display the children’s interpretations in terms of the metaphors, the semiotics and the sequence of events the film Brothers Lionheart which was screened in the first time 1977. To answer the issues we watched the movie and implemented semi-structured interviews with seven 10-11 year old children. The children in this study gave us both different and interesting interpretations in terms of the metaphors and semiotics which could depend on different experiences in life and backgrounds. This study also shows that the children’s perception of the narrative structure in the movie varies which could mean that their story scheme sometimes is more or less developed in this age.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande: Biblisk symbolism förekom Skrivramarna var tydliga Berättelsens struktur vilar på en trygg grund I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Síntesis: El presente estudio trata de un análisis contrastivo de las traducciones al español de los libros Madicken publicada en 1960 y Bröderna Lejonhjärta publicada en 1973 de Astrid Lindgren. El análisis está basado en siete fenómenos lingüísticos que son: adaptación, adición, equivalencia de uso, errores lexicales, expresiones idiomáticas, omisiones y registro. Este análisis muestra que la hipótesis se cumple con respecto al libro Bröderna Lejonhjärta, pero no así con el libro Madicken. Es decir, que a pesar de existir diferencias semánticas y pragmáticas representadas por los siete fenómenos lingüísticos estudiados, la traducción del libro Bröderna Lejonhjärta transmite bien el sentido cultural e histórico de la obra; sin embargo, en la traducción al español del libro Madicken existen diferencias semánticas y pragmáticas, pero la traducción de este no logra transmitir el sentido histórico y cultural de la obra. La conclusión es que estos cambios han hecho que la traducción de Madicken no represente realmente la cultura y trasfondo histórico contenidos en la obra. Hipótesis: Existen diferencias idiomáticas tanto semánticas como pragmáticas (la semántica es 'el estudio del significado de los signos lingüísticos y de sus combinaciones' y la pragmática es 'la disciplina que estudia el lenguaje en relación con los usuarios y las circunstancias de comunicación') entre los libros Madicken y Bröderna Lejonhjärta, de la autora sueca Astrid Lindgren, y sus respectivas traducciones al español: Madita, traducida por Herminia Dauer en 1983, y Los hermanos Corazón de León, traducida por Lucio Salas en 1986, ambas traducciones publicadas en España. A pesar de ello, los traductores logran su objetivo de transmitir al lector, principalmente a los niños, el ambiente cultural e histórico suecos de las novelas originales.