No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den näst vanligaste cancerformen i världen, minst var tredje person kommer någon gång under sin livstid att drabbas. Att få bröstcancer påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående. Personen står inför olika behandlingar som följd av sjukdomen, vilket medför kroppslig och känslomässig påverkan Att som sjuksköterska kunna bemöta och stödja personen är av allra störst vikt för att personen ska kunna återgå till den normala vardagen. Syfte: Att beskriva hanteringen av att leva med bröstcancer utifrån copingstrategier. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tretton kvalitativa artiklar har inkluderats i resultatet. Fribergs trestegsmodell har används för att granska, bearbeta och analysera artiklarna. Resultat: Huvudkategorierna är problemfokuserad coping och emotionell coping. Underkategorierna som bildades var information/kunskap, användning av religiös tro, socialt stöd, aktiviteter, förnekelse/bortträngning och användning av positivt tänkande. Slutsats: Copingstrategier som personerna använde sig av var att söka information på olika sätt. Användning av trosuppfattning var förekommande. Stöd från bland annat närstående och vänner var av betydelse. Får att komma på andra tankar än sjukdomen, höll personerna sig upptagna genom olika aktiviteter. Andra typer av copingstrategier var att distansera sig från miljöer som påminde dem om cancer och att upprätthålla en positiv livssyn genom att ta vara på det som var av betydelse. / Titel: A persons way to manage how to live with breast cancer. Background: Breastcancer is the second most common type of cancer in the world, every third person will be afflicted during their lifetime. To develop cancer does not only affect the afflicted person, but also those who are related.  The person is standing in front of many different treatments as a consequence of the disease, which brings physical and emotional impact. The ability as a nurse to be able to meet and support the person is of the greatest importance so that the person is able to return to the everyday life. Purpose: Describe how to cope when living with breastcancer by using different coping strategies. Method: A literature review has been done where thirten qualitative  articles  have been included in the result. Fribergs threestepmodel has been used to review, process and analyse the articles. Result: The main catergories of coping strategies are problemfocused coping and emotional coping. The subcategories that were formed were; information/knowledge, using religious faith, social support, activities, denial/displacement and the use of positive thinking. Conclusion: People looked up information on how to cope with this disease. The use of different beliefs was a common practice. Support from relatives and friends was important. The ability to think about other things than the disease, kept people busy using different activities. Other types of coping strategies were to distance themselves from environments that reminded them about the cancer and to maintain a positive view on life, by taking care of things that are important.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Vid diagnos och behandling är det vanligt med psykiska reaktioner och biverkningar. Bland annat förekommer ångest, oro, infektionskänslighet och trötthet. Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter som exempelvis ökad muskelstyrka och kondition, minskad depression och ångest och förbättrat immunförsvar. Detta gör det intressant att undersöka om detta samband även förekommer hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur hälsan påverkas av den fysiska aktivitetsnivån hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Arbetet är en litteraturstudie. Artiklar söktes i databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle undersöka effekter av fysisk aktivitet avseende hälsan hos bröstcancerpatienter som behandlas med cytostatika. Resultat: Bröstcancerpatienter som utförde fysisk aktivitet under sin cytostatikabehandling, förbättrade, bibehöll eller minskade nedsättning av status på flertalet av de hälsoområden som undersöktes. På vissa hälsoområden sågs ingen skillnad mellan tränings- eller kontrollgrupp eller så var skillnaden inte signifikant. Fysisk aktivitet sågs inte i någon studie försämra hälsan hos patienterna. I något fall sågs att en mindre träningsdos var bättre än en högre. Fysisk aktivitet gav inga biverkningar. Slutsats: En ökad aktivitetsnivå för denna patientgrupp ger positiva hälsoeffekter, därmed bör fysisk aktivitet rekommenderas.

Bakgrund: Bröstcancer är den cancerform i Sverige som drabbar flest kvinnor. Dödligheten minskar men tidigare forskning visar att diagnosen leder till ett lidande med oro och ångest, vilket leder till ett behov av stöd. Därför är det av vikt att sjuksköterskan kan vägleda och stötta sina patienter för att främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på självbiografier. Urvalet var ändamålsenligt och en manifest innehållsanalys gjordes på materialet.  Resultat: I resultatet framkom det att leva med bröstcancer var en känslomässig berg- och dalbana. Behandlingarna påverkade kvinnorna fysiskt och psykiskt vilket medförde lidande. Stöd från familj, närstående och vårdpersonal var av stor vikt för att kunna klara av livssituationen. En bröstcancerdiagnos ledde till nya aspekter på livet och kvinnorna tog nu inget för givet.  Slutsats: Kvinnorna hade svårt att hitta sig själv och ansåg att stödet var viktigt. Stöd och kommunikation från vårdpersonal bör dock förbättras då den ansågs bristfällig. Sjuksköterskan har en central roll att främja hälsa hos patienten och studien anses därmed relevant så sjuksköterskor kan ta del av kvinnors behov vid bröstcancer för att kunna bidra till en god vård.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Vid behandling av bröstcancer är de mest förekommande biverkningarna håravfall, vaginal torrhet, smärta vid samlag, fertilitet och mastektomi. Dessa biverkningar kan påverka kvinnans sexuella hälsa och livskvalité. Forskning visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa. Sjuksköterskornämner att de önskar mer kunskap och utbildning om sexuell hälsa.  Syfte: Syftet var att belysa kommunikation och behovet av information om sexuell hälsa hos kvinnor, relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. Sammansatt av nio resultatartiklar bestående av fyra med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och två med mixad metod. Dessa analyserades enligt Fribergs fem-stegs analysmodell.  Resultat: Resultatet presenteras genom ett huvudtema: Bristande kunskap om att bröstcancer påverkar den sexuella hälsanoch tre underteman: Bemötandet tystar frågorna, avsaknad av information samt Mångfald av informationskällor.Resultatet visade att kvinnorna önskade mer information om sexuell hälsa under och efter behandling av bröstcancer. Kvinnorna nämnde bristfälligt stöd från sjukvårdspersonalen om information relaterat till gynekologiska besvär och sexuell ohälsa.  Diskussion: Metoden och tillvägagångssättet för litteraturöversikten diskuteras i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet mot Joyce Travelbees teori om omvårdnadsrelationer, tidigare forskning samt mot bakgrunden. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women in Sweden. In the treatment of breast cancer, the most common side effects are hair loss, vaginal dryness, pain during intercourse, fertility and mastectomy. These side effects can threaten the woman's sexual health and quality of life. Nurses mention that they want more knowledge and education on sexual health. Aim: The purpose was to highlight women's need for information on sexual health, related to the treatment of breast cancer. Method: A literature review composed of nine result articles consisting of four with qualitative methods, three with quantitative methods and two with mixed methods. These were analyzed according to Friberg´s fem-stegs analysmodell Results: The result is presented through a main theme:Lack of knowledge about breast cancer that affects the sexual healthand two sub-themes: The response silences the issues, lack of information and diversity of information sources. The result shows that women want more information about sexual health during and after treatment of breast cancer. The women mention the lack of support from healthcare professionals about information related to gynecological issues and sexual health.   Discussion: The method and approach of the literature review is discussed in the method discussion. The result discussion discusses the result against Joyce Travelbee's theory of nursing relations, previous research and against the background.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor. Varje år diagnostiseras 9000 kvinnor i Sverige. Kvinnor i åldrarna 40-74 år erbjuds gratis mammografi och det är även där bröstcancern främst upptäcks. I samband med diagnosen och behandlingen sker flera förändringar både fysiskt och psykiskt hos kvinnorna såsom trötthet, smärta och ärr från det bortopererade bröstet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att ha bröstcancer. Metod: en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där data hämtats utifrån fem självbiografier skrivna av kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Vid analys av datan användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Diagnostiseringen av bröstcancer innebär ett stort lidande och flera känslomässiga reaktioner. Kvinnorna genomgick flera behandling vilket gav både fysiska och psykiska förändringar som upplevdes påfrestande. Genom behandlingens gång påverkades kvinnornas livsvärld. I innehållsanalysen framkom tre kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var: Sjukdomens påverkan, Förlorad identitet och Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Kvinnorna genomgick starka känslor efter bland annat att ha förlorat ett bröst och håret. Biverkningarna var även något som påverkade kvinnorna negativt. För att uppfylla behovet av stöd hos kvinnorna behövs en ökad förståelse av deras upplevelser från sjukvårdspersonalen. En viktig del är att personalen har ett följsamt vårdande för att förstå kvinnornas livsvärld, vilket genererar till ett gott vårdande

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Diagnos och behandling av bröstcancer förändrar stora delar av kvinnans liv, vilket kan vara ett hot mot sexualitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, av tretton kvalitativa artiklar vilka söktes i CINAHL och Medline. Artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Första huvudtemat var en fysiskt förändrad kropp med subtemana kroppen och sexualitet samt sexuell aktivitet. Det andra huvudtemat var känslomässiga hot mot sexualitet med subtemana att vara främmande för sin kropp, att förlora en del av kroppen samt rädsla och oro. Det tredje huvudtemat var att avvika från kvinnonormen med subtemana att vara kvinnan i förhållandet samt kultur och tabu. Slutsatser: Kvinnorna upplevde både positiva och negativa förändringar fysiskt, psykiskt och socialt i samband med bröstcancerdiagnos och behandling, vilket påverkade sexualiteten. Utmärkande fynd var bröstkirurgins påverkan på kroppsbild och självkänsla, vilket påverkade sexualiteten. Biverkningarna ledde till minskad frekvens av sexuell aktivitet. Forskning kring kvinnors informationsbehov samt vårdpersonalens tillvägagångssätt för dialog av tabubelagda ämnen krävs för att stötta kvinnors upplevda problem med sexualitet efter bröstcancerdiagnos. Framtida forskning bör även tänka utanför den heterosexuella normen. / Title: Women’s experience of their sexuality living with breast cancer – a literature review. Introduction: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. Diagnosis and breast cancer treatment alters women’s lives, which could be a threat to her sexuality. Aim: To describe women’s experience of their sexuality after being affected by breast cancer. Methods: Literature review with an inductive approach. Thirteen qualitative articles were found in databases CINAHL and Medline. Friberg’s five step model was used to analyse. Results: The first main theme was a physically altered body with the subthemes body and sexuality and body and sexual activity. The other main theme was emotional threats to sexuality with the subthemes a foreign body, losing a part of the body and fear and anxiety. The third main theme was to deviate from the female norm with the subthemes being women in a relationship and culture and taboo. Conclusions: Women experienced positive and negative changes physically, mentally and socially as a result of breast cancer diagnosis and treatment, which effected their sexuality. Distinctive findings were breast surgery’s influence on women’s body image and self-esteem, which effected sexuality. The side effects from treatment affected the body and led to a decrease in frequency of sexual activities. Research of women's information needs and nurse’s approach to dialogue of taboo subjects is required to support women's perceived problems with sexuality within breast cancer diagnosis. Future research should also think outside the heterosexual norm.

Bröstcancer står för cirka 30 % av alla cancerfall hos kvinnor i Sverige. Mammografiscreening kan minska mortaliteten i bröstcancer med upp till 25 % men kräver en hög deltagarfrekvens, vilken i Sverige ligger på cirka 80 %. Syftet med denna studie är att kartlägga faktorer som påverkar kvinnors deltagande i mammografiscreening. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där originalartiklar från 2013 och framåt söktes fram i databaserna CINAHL och MEDLINE. Kvantitativa artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och 19 artiklar med hög kvalitet valdes ut. Totalt identifierades 77 faktorer vilka delades in i tre olika nivåer tagna från Health Promotion Model. På individuell nivå hittades 47 faktorer, på kognitiv och perceptuell nivå fanns 27 faktorer och tre faktorer som konkurrerande behov. De faktorer som förekom i flest artiklar var av demografisk natur, exempelvis inkomst, utbildningsnivå, ålder och civilstånd. Inkomst var den mest rapporterade faktorn där alla artiklar kommit till samma slutsats, nämligen positiv påverkan. Det stora antalet faktorer samt skillnader i påverkan tyder på att deltagande i mammografiscreening är ett komplext fenomen.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen. Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter och upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. I litteraturstudien har forskning använts där kvinnorna är i åldern 18-50 år och drabbats av bröstcancer. Examensarbetet är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008, s. 174) modell. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Likheter och skillnader har sedan sammanställts och bildat ett nytt resultat. Kvinnornas upplevelser vid bröstcancer kunde sammanfattas i följande kategorier med tillhörande underkategorier: Hjälp och stöd, Hjälpparadoxen, Påverkan på familj och barn, Vårdpersonal och information; Kvinnlighet, sexualitet och moderskap, Fertilitet och graviditet, Kroppsuppfattning och sexualitet; Att konfronteras med tankar om döden; Känslor och uppfattningar, Diagnosbeskedet, Emotionell berg- och dalbana, Känsla av isolering, Positiva erfarenheter. I diskussionen behandlas både resultat och metod på ett kritiskt sätt. Resultatdiskussionen belyser kvinnornas svårigheter att ta emot hjälp, att prata om sjukdomen med sina barn men även problemet att acceptera sin kropp. Vidare diskuteras reflektioner kring döden samt varierade känslor av både positiv och negativ karaktär. I metoddiskussionen förs resonemang kring analysens kvalitet och resultatets överförbarhet till den kliniska verksamheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning