Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet påvisade att kvinnor med bröstcancer hanterade sin livssituation genom ett flertal betydelsefulla copingstrategier vilka var acceptans, optimism, humor, stöd, bortträngning, successiv bearbetning, aktivitet, kämparanda och andlighet. Det framkom att coping i stor utsträckning bidrog till att högre livskvalitet uppnåddes, livssituationen blev mer hanterbar samt att stress och oro reducerades. Sjuksköterskan ska främja livskvalitet hos patienter och bör därför inneha kunskaper om coping. Mer kvalitativ forskning inom området är önskvärt för att mer djupgående se vad coping har för effekter. / Breast cancer is the most common form of cancer among women worldwide. The disease leads to changes in their life as stress and anxiety becomes a part of everyday life. Coping provides an increased mental, physical and social ability to cope and live with a disease. Which coping strategy being used is individual and evolves over time, depending on past experiences and clinical picture. The purpose of this study was to elucidate how women with breast cancer manage their life trough coping in order to achieve better quality of life. The study was carried out as a literature study, 14 scientific articles were reviewed. The result demonstrate that women with breast cancer manage their life through a number of important coping strategies which were acceptance, optimism, humor, support, distraction, step by step, activity, fighting spirit and spirituality. It was shown that coping highly contributed to higher quality of life, everyday life was easier to handle and stress and anxiety was reduced. The nurse is obligated to work for quality of life in patients and should therefore possess knowledge about coping. More research in the area is desirable to get a more in depth view of the effects of coping.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades. Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen. Med hjälp av stöd från familj, stödgrupper och sjukvårdspersonal underlättades beslutstaganden under sjukdomstiden. Stöd och information var grundläggande behov men även deras egna copingresurser behövdes. Genom att sjuksköterskorna hade god kontakt kände kvinnorna en trygghet och kontroll över situationen. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig roll i att genom information och stöd ge viss kontroll över situationen. Familjen är en viktig resurs för kvinnor med bröstcancer. Utgångspunkten för sjukvården är att hjälpa kvinnan att må så bra som möjligt.

Bakgrund: Att få ett bröstcancerbesked kan komma som ett slag om kvinnan är förberedd eller inte. I Sverige drabbas cirka 6500 kvinnor varje år av bröstcancer. Bröstcancerprognosen har på senare år förbättrats, men trots detta innebär det ändå för många ett hot om död. Syfte: Syftet med studien var att ur ett patientperspektiv beskriva de känslomässiga reaktionerna och upplevelserna hos kvinnor diagnostiserade med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar söktes genom olika databaser. Dessa granskades enligt en modifierad granskningsmall och totalt ingick 14 artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i två huvudteman, diagnosbeskedet och tankar om behandling. Dessa hade tillsammans åtta underkategorier; chocken vid diagnosbeskedet, känsla av oro, tankar om döden, ifrågasättande av bröstcancerdiagnosen, vara stark, överlämna sig själv, stress över behandlingsbeslut och skydda andra från bröstcancerdiagnosen. Slutsats: Diagnosbeskedet upplevdes som ett trauma som satte djupa spår i kvinnorna. Sjuksköterskor behöver mer utbildning om hur de ska bemöta patienter i kris för att kunna stödja dem, samt för att de själva ska känna sig trygga i mötet med dessa patienter.

När en mamma får diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd när mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som använts är en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under två teman: Känslomässiga behov och informativa behov. Det är viktigt att vuxna är ärliga mot barn i en svår situation som en mammas bröstcancer diagnos innebär. Att undanhålla sanningen, även om det är för att skydda barnet, kan ge motsatt effekt. När ett barn inte får information om situationen kan det leda till att barnet riskerar att bygga upp en fantasivärld som ofta är värre än verkligheten. Det kan vara fantasier om förälderns död med konsekvenser som kan leda till att barnen senare i livet har en ökad risk att drabbas av psykiska besvär. Det är av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar barnen i denna omvälvande situation. Ytterligare forskning om barns behov av stöd behövs för att fördjupa sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Redan i grundutbildningen till sjuksköterska bör studenten få kunskap och förberedas på hur barn som närstående ska bemötas i vården, för att på ett empatiskt sätt främja en optimal omvårdnad. / When a mother is diagnosed with breast cancer, not only the mother is affected but the whole family. The aim of the study was to increase the understanding of children's needs for support when the mother had the diagnose breast cancer. The method was a literature review containing a total of 14 scientific articles of both qualitative and quantitative method. The result ended up into two themes: Emotional needs and informational needs. It is important that adults are honest with children in a difficult situation as a mothers breast cancer diagnosis is. To withhold the truth, even if it is to protect the child, may have a devastating effect. When a child does not receive information about the situation, they may make a world of fantasy which is worse than the reality. It may be the fantasies about their parent's death which may have consequences later in life with increased risk of psychological problems. Therefore it is important that health care professionals pay attention to children in this turbulent situation. More research about children's need for support is required to strengthen the nurses care work and to provide more knowledge about how children are supposed to be treated in relation to health care, and to promote an optimal empathic nursing care.

Problem: Antalet kvinnor som drabbas av bröstcancer ökar för varje år. Många av kvinnorna har familj och befinner sig mitt i livet. Familjen är oftast de som står kvinnan närmast och går därför också igenom en svår tid. Stort fokus läggs på patienten och ofta glöms familjen bort.                                                                                                         Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer.                                                                                      Metod: Studien är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades.                                                                                               Resultat och konklusion: Resultatet visar att familjen upplevde chock, rädsla, oro och ilska över cancerdiagnosen. Familjen kände också en stor förändring i vardagslivet och i familjerelationerna. Familjen tyckte att de blev åsidosatta och förbisedda av sjukvården och önskade mer information och stöd.                                                                                                Implikation: Det finns idag kunskapsbrist om familjens upplevelser av att ha en familjemedlem med bröstcancer, därför behövs mer forskning inom ämnet. Genom att sjuksköterskan får kunskap om familjens upplevelser omkring sjukdomsförloppet kan hon anpassa stödet och informationen efter deras behov. Även utbildningen bör fokusera mer på patientens familj för att öka medvetenheten hos blivande sjuksköterskor.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet visades att många kvinnor upplevdeförändring av sin kropp. Genom förlust av bröstet förlorade de kvinnlighet,sexualitet och identitet. De upplevde sina kroppar som stympade vilket leddetill sorg. Relationen till partnern påverkades både positivt och negativtberoende om kvinnorna ansåg sig vara sexuellt accepterade eller inte. Ärretsymboliserade både förlust, rädsla för ny cancer och seger över att ha blivitbotad. Slutsats: Det är viktigt attsjuksköterskan har det hälsofrämjande tänkesättet i mötet med kvinnor som hargenomgått mastektomi, för att hjälpa dem att bearbeta sina upplevelser ochuppmuntra dem att uppnå en hög känsla av sammanhang. / Background: Breast cancer is themost common cancer among women in Sweden. Thetreatment of breastcancer may lead to women being forcedto surgery remove her breast. Women’s breasthas always been a symbol of the very feminine. Aim: The aim was to highlight theaffected women's experiences after a mastectomy. Method: The study was a literature review based on qualitative, scientificarticles. Results: The results showed thatmany women experiencechanges in their body.Through the loss ofthe breast, they lost femininity, sexuality and identity.They experienced theirbodies’ mutilated, causing grief. Their relationshipfor their partner was affected, positively or negatively depending on if thewomen considered themselves to besexually accepted or not. The scarsymbolizes both the loss, fear of new cancer and victory to having beencured. Conclusion: It is important that thenurse has the healthpromotion forethought when meeting with women who have undergone a mastectomy.To help themovercome their experiencesand encourage themto achieve a highfeeling of life connection.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes vilka bemästringsstrategier som förekom hos kvinnor med diagnostiserad bröstcancer, samt vilken bemästringsstrategi som var den vanligaste hos dessa kvinnor. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Publishing söktes fulltextartiklar som innehöll uppgifter om bröstcancerdrabbade kvinnors bemästringsstrategier under sjukdomstiden. Av 43 lästa arbeten medtogs slutligen både kvantitativa (n = 14) och kvalitativa (n = 11) artiklar i studien och dessa undergick kvalitetsgranskning utifrån särskilda granskningsmallar. Artiklarna hade god kvalitet. På basen av de 25 vetenskapliga artiklarna befanns kvinnor med diagnostiserad bröstcancer använde sig av olika bemästringsstrategier där stöd och kampanda var de vanligast förekommande. Dessa två bemästringsstrategier skiljde sig inte från varandra i användningsfrekvens. Den bemästringsstrategi som användes i minst utsträckning visade sig vara normalisering. Resultatet diskuterades i termer av Antonovskys (1991) KASAM- teori eller känsla av sammanhang. Arbetet underlättar vårdpersonalens förståelse för den bröstcancerdrabbades behov av känsla av sammanhang under sjukdomstiden. Vidare förstås den drabbades respons på cancern, så att personalen inte tvingar på patienten egna reaktioner och personliga bemästringsstrategier.

No description available.

Bröstcancer är ett av de största hälsoproblemen för kvinnor i Sverige. Syftet med studien var att belysa patienters uppfattning av vårdpersonalens bemötande i samband med vård av patienter med bröstcancer. Studien baseras på en litteraturstudie och utgår från en kvalitativ analys. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretiken Joyse Trabelbee som belyser en mellanmänsklig relation mellan patient och sjuksköterska. I resultatet framkom de sex kategorier: respekt, ignorerande känslor, information, tidsbrist, kontinuitet och väntetid. Resultatet visade att kvinnor med bröstcancer uppfattade bemötandet med vårdpersonalen som både positivt och negativt. Det största behovet som kvinnorna i studien beskrev var betydelsen av information. Något som också uppfattades positivt var när sjuksköterska visade förståelse, intresse och respekt för kvinnan som människa. Slutsatsen visar att en god kommunikation och respekt för varandras integritet är en bra förutsättning för att uppnå en hög kvalitet på vården.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor både i Sverige och internationellt. Kirurgi är en vanlig behandlingsmetod som innebär att man avlägsnar del av bröstet eller hela bröstet, så kallad mastektomi. Mastektomerade kvinnor rapporterar att de upplever ett sämre välbefinnande. Författarna vill uppmärksamma mastektomerade kvinnors upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar som var relevanta för syftet. Artiklarnas resultat granskades och likheter samt skillnader kunde urskiljas. Dessa analyserades och sammanställdes i teman. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och fem underteman. De fyra huvudtemana är: En förändrad kropp, Ett förändrat jag, Intima relationen med partnern och Acceptera den nya kroppen. Kvinnorna upplevde inte bara att kroppen förändrats men även de själva som personer. Kroppen upplevdes stympad och asymmetrisk. De var obekväma inför sin partner vilket medförde en negativ påverkan på sexlivet. De upplevde att människor tittade på dem vilket gjorde att de drog sig undan från det sociala livet. Vissa kvinnor upplevde skuldkänslor över att de inte var tacksamma över att ha överlevt utan istället fokuserade på hur fula de kände sig. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteori som teoretisk utgångspunkt då syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade. Kroppen är livsvärldens mittpunkt och med vilken vi upplever allt med. När kroppen förändras så påverkas vår livsvärld. De anhöriga ingår i vår livsvärld och stödet från dem var viktigt för att hjälpa kvinnorna att acceptera sin förändrade livsvärld. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer for women both in Sweden and international. The most common treatment is surgery and in many cases it implies mastectomy which means that the whole breast/breasts is being removed. The mastectomized women experience a deteriorated well-being. The authors wanted to emphasize the experiences of mastectomized women. Aim: The aim was to describe women’s experiences of being mastectomized. Method: A literature review based on ten qualitative articles which were relevant for the aim. The result of the articles were viewed and similarities and differences could be distinguished. These were analyzed and compiled into themes. Results: The result is presented in four main themes and five sub themes. The four main themes are: A changed body, A changed self, Intimate relationship with the partner and Accepting the new body. The women did not only experience that the body had changed but also that they changed as a person. The body felt mutilated and asymmetrical. They felt uncomfortable with their partner which induced a negative impact on the sex life. They felt that people looked at them which made them withdraw from the social life. Some women experienced feelings of guilt because they were not thankful over the fact that they survived but instead focused on how ugly they felt. Discussion: Life-world theory was used as a theoretical framework in the discussion of the result because the aim was to describe women´s experiences of being mastectomized. The body is the center of the life-world and with which we experience everything. Our life-world is affected when the body changes. The relatives is a part of our life-world and the support from them is important in helping the women accept their changed life-world.