Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer.De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation. Det är därför viktigt att se hur dessa kvinnor upplever tiden efter en bröstrekonstruktion för att kunna se vad kvinnorna är missnöjda med för att på så sätt förbättra deras upplevelser. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått en bröstrekonstruktion efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Academic Search Premier och PsycInfo. Nio kvalitativa artiklar valdes för att beskriva kvinnors upplevelser efter en bröstrekonstruktion. I analysen av artiklarna har Granskär & Höglund-Nielsens (2008) modell för innehållsanalys använts som bas för detta arbete. Resultatet presenteras i form av fyra teman: Livet får en bättre kvalité, Hur det ser ut spelar roll, Stöd från familj och vänner är viktigt, Informationen påverkade hur det gick. I resultatet framkom det att de flesta kvinnorna var nöjda med bröstrekonstruktionen och det kosmetiska resultatet. Detta bidrog till att kvinnorna fick bättre livskvalitet och därmed bättre kroppsuppfattning. En stor anledning till missnöje var brist på information. För att kvinnorna skall kunna ta ett bra och rätt beslut är det viktigt att kvinnorna har fått all information som behövs inför en operation. Det är viktigt att veta vad ingreppet kommer att innebära och dess konsekvenser eftersom det kan påverka kvinnans förväntningar av bröstrekonstruktionen. Vad än dessa kvinnor väljer att göra är det vårt jobb som sjuksköterskor att stödja deras beslut och se till att de är välinformerade om operationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och många av de drabbade kvinnorna får genomgå en mastektomi, vilket kan leda till en förändrad kroppsuppfattning, påverkad sexualitet och kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning i samband med en mastektomi. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt (Friberg 2012, ss. 133-134). Tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har använts i resultatet. Resultatet har två huvudkategorier, “Kroppsuppfattning”, “Kvinnans behov av stöd” och fyra subkategorier, “upplevelse av förändrad kropp”, “upplevelse av sexualitet”, “upplevelse av kvinnlighet” och “bröstrekonstruktionens betydelse”. Litteraturöversiktens resultat visar att kroppsuppfattning har stor betydelse för kvinnor som genomgått en mastektomi och den kan förändras i negativ riktning på grund av operationen. Kvinnorna hade svårt att tycka om sin kropp och visa sig inför andra. Kroppsuppfattningen hade olika betydelse för kvinnorna trots att den kunde vara förändrad. Många kvinnor kände sig mindre feminina med ett eller två förlorade bröst och en bröstrekonstruktion kunde då vara till hjälp för att återfå det som upplevs förlorat. Största fokus för kvinnorna var att överleva cancern men följderna av mastektomin var påtagliga. Vården har stor betydelse för att kvinnor ska få de bästa förutsättningarna till en rättvis och god vård under sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll som stöd för kvinnorna för att skapa trygghet och delaktighet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och motsvarar cirka 30 procent av all cancer som drabbar denna grupp. Den vanligaste behandlingen för bröstcancer utan spridning är mastektomi, vilket innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. I samband med mastektomi kan en bröstrekonstruktion genomföras, vilket innebär att ett nytt kirurgiskt bröst konstrueras antingen med hjälp av implantat eller kroppsegen vävnad. Detta ingrepp väljer kvinnor själva om de vill genomföra eller inte. Bröstrekonstruktionen kan även genomföras några månader eller år efter en mastektomi. Om sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld och helhetssyn där kropp, själ och ande kopplas samman kan sjuksköterskan förstå hur patienten ser på sin hälsa och sitt välbefinnande och därefter utforma vårdandet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka kvinnors upplevelser av ett kirurgiskt rekonstruerat bröst efter att de genomgått en bröstrekonstruktion vid bröstcancer. En litteraturstudie genomfördes där nio kvalitativa och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ artikel inkluderades. Artiklarna analyserades enligt Fribergs 5-stegs modell där två teman med subteman framkom: “ett konstruerat bröst och dess påverkan på kvinnan” och “ett sätt att gå vidare efter bröstcancer”. I resultatdiskussionen diskuteras vikten av att tillgodose patienternas informationsbehov och sjuksköterskans roll i informationsöverföringen. Eftersom en bröstrekonstruktion är viktigt för kvinnors känsla av sammanhang är det av stor vikt att kvinnorna får ta ett informerat beslut om att genomföra en operation eller inte. Vidare jämförs bröstrekonstruktion och amputation som båda påverkar en individs kroppsbild och självkänsla och hur sjuksköterskans reflektion skulle kunna användas som ett verktyg i vårdandet. / Breast cancer is the most common form of cancer in women and accounts for about 30 percent of all cancers that affect women. The most common treatment for breast cancer without spread is mastectomy, which means that part of the breast or the entire breast is operated on. In connection with mastectomy, a breast reconstruction can be performed, which means that a new surgical breast is constructed either with the help of implants or body tissue. This procedure is chosen by women themselves whether they want to carry it out or not. Breast reconstruction can also be performed a few months or years after a mastectomy has been performed. If the nurse cares with the help of the patient's world of life where a holistic view connects body, soul and spirit, the nurse can understand how the patient views his health and well-being and then design the care. The purpose of the literature study is to investigate women's experience of a surgically reconstructed breast after undergoing a breast reconstruction in breast cancer. A literature study was conducted where nine qualitative and a combination of qualitative and quantitative article were included. The articles were analyzed according to Friberg's 5-step model where two themes with subthemes emerged: "a constructed breast and its impact on women" and "a way to proceed after breast cancer". In the results discussion, the importance of meeting patients' information needs and the nurse's role in information transfer is discussed. Since a breast reconstruction is important for women's sense of context, it is important that women can make an informed decision about whether to perform an operation. Furthermore, a parable of breast reconstruction and amputation is seen, which affects an individual's body image and self-esteem and how the nurse's reflection could be used as a deeper understanding in care.

Rekonstruktion av brösten kan göras till följd av bröstcancer som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Det är vårdens ansvar att ge adekvat information för att kvinnan ska kunna fatta rätt beslut. Rekonstruktionen kan genomföras med implantat eller kroppsegen vävnad, antingen i samband med eller efter mastektomi. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion efter mastektomi till följd av bröstcancer. Studien utfördes genom en kvalitativ litteraturstudie, varav tretton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att maskera tecken på sjukdom, Att återfå kvinnligheten, Att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, Att ha behov av vägledning och Att återhämta sig. I resultatet framkom att kvinnor önskade att se och känna sig normala och samtidigt oroade de sig för att andra skulle märka tecken på sjukdom de bar med sig. I resultatet framgick det också att kvinnor ville återställa känslan av femininitet och kände sig hela med sina nya bröst, men bemöttes av samhälleliga normer. Kvinnor upplevde även att livet gick framåt och att deras mående förbättrades efter bröstrekonstruktionen. I resultatet framgick det att de kvinnor som var missnöjda efter bröstrekonstruktionen önskade att de blivit erbjudna mer information och delaktighet. Att ha förväntningar som skilde sig från verkligheten innebar ofta missnöje över resultatet. Genom ökad medvetenhet om kvinnans upplevelser av bröstrekonstruktion till följd av mastektomi på grund av bröstcancer kan vården och den enskilda sjuksköterskan främja hennes resurser och tillfredsställa hennes behov.

Bakgrund: Nästintill hälften av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige genomgår mastektomi som behandlingsmetod. Att diagnostiseras med bröstcancer påverkar individen både ur ett psykologiskt och fysiologiskt perspektiv. Kvinnor som förlorar ett eller båda brösten har visat sig påverka deras sexualitet och självbild. Idag kan kvinnor få brösten rekonstruerade för att återskapa bysten, vilket har gjort att många kvinnor återfår sin känsla av kvinnlighet. Studier visar dock att vården inför bröstrekonstruktion är bristfällig. Tidigare kvantitativa studier rapporterar att informationen är otillräcklig, att de inte känner sig delaktiga i beslutet och att de behöver söka kunskap på annat håll för att känna att de fattar ett välgrundat beslut. Syfte: Studera kvinnliga patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med bröstrekonstruktion efter mastektomi på grund av bröstcancer.  Metod: Litteraturstudie med beskrivande design, baserad på elva kvalitativa originalartiklarsom kvalitetsgranskades. De inkluderade artiklarna resultatgranskades under genomläsning, utifrån likheter och skillnader identifierades olika kategorier. Resultat: Det framkom flera brister i vårdens bemötande vid beslutsfattande av bröstrekonstruktion efter mastektomi. Framförallt handlade det om brist på information och på vilket sätt informationen förmedlades, vilket påverkade beslutsfattandet negativt. Andra delar som påverkade var vilket stöd som erbjöds, om kirurgen själv hade andra värderingar och hur mycket tid kvinnorna fick reflektera kring beslutet. Slutsats: Resultaten belyser att det behövs en ökad förståelse för vad kvinnor som genomgår mastektomi och bröstrekonstruktion behöver från slutenvården under beslutsprocessen. Det framkommer också hur viktigt det är att patienterna känner sig delaktiga i beslutsprocessen, att de får tillräckligt med information samt det stöd som kan vara viktigt för just denna patientgrupp. / Background: Almost half of all women in Sweden affected by breast cancer undergoes mastectomy as method of treatment. Being diagnosed with breast cancer may affect an individual both from a psychological and a physical perspective. Women who´s having one or both breasts removed may affect women’s self-image and sexuality. Modern medicine has made it possible for women to have breasts reconstructed with the consequence of many women who has undergone mastectomy to regain their sense of femininity. However, additional quantitative studies have shown that breast reconstruction health care is inadequate. Women have reported insufficient information, not being participatory in the decision-making process and the need to themselves find information in order to make just decisions in their reconstruction process.  Aim: Explore female patients experiences of the personal treatment within inpatient care regarding breast reconstruction after undergone mastectomy due to breast cancer. Method: Literature review with a descriptive design based on 11 original papers conducting a qualitative approach, that been quality audited. The articles were analyzed by similarities and differences in patients experiences of breast reconstruction post mastectomy and categories of these were identified.  Result: The results of the categorization show several deficiencies in the personal treatment by the health care in the decision-making of breast reduction post mastectomy. The prominent deficiencies were lack of information and lacking ways of informing about treatment which affected decision-making negatively. Other aspects include patients experiences of support offered, if the surgeon had other beliefs about the surgery and the amount of time to reflect on the process.  Conclusion: The results highlight the need for a growing understanding for women’s experiences during the process of decision-making of breast reconstruction post mastectomy within the inpatient care. Sense of participation, sufficient information and sufficient support systems may be particularly important for this specific group of patients.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbascirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnorlever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den störstagrupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjudsen rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktiongör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar. Syftet med denna studievar att belysa hur livskvaliteten påverkas hos bröstcancerdrabbade kvinnor somhar genomgått rekonstruktion av bröstet. Metoden var en litteraturstudie där niovetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visar att rekonstruktionav bröstet ger ökad livskvalitet. Antonovskys hälsobegrepp KASAM(känsla av sammanhang) har använts som teoretisk referensram då flertalet kvinnorsom drabbas av bröstcancer är mitt i livet och förväntas ha ett rikt vardagslivmed resurser för att upprätthålla hälsa. Denna studie visar vikten av att som sjuksköterskaha förståelse för att livskvalitet är en högst individuell upplevelse somspeglar vilka yttre och inre resurser som varje individ har. / Breast cancer is the most common type of cancer among women and every yearapproximately 6 500 women are diagnosed with the disease in Sweden. The causeis in most cases unknown. Seven out of ten women are alive 10 years after diagnosisand therefore this group of patients is the largest group of survivors aftercancer treatment in the long perspective. Most women are offered a breast reconstructionafter mastectomy. The opportunity to get a reconstruction gives thewomen increased hope to become complete again. The aim of this study was toput a light on how breast reconstruction affects quality of life among women diagnosedwith breast cancer that have undergone mastectomy. The method was aliterature review where nine scientific articles were reviewed and assessed. Theresult shows that breast reconstruction increases quality of life among thesewomen. Antonovsky´s sense of coherence has been used as theoretical frameworksince most women are at an age where it is assumed to have a rich daily life withcapabilities to maintain health. This review shows that it is important as a nurse tounderstand that quality of life is highly individual and reflects the inner and outerresources available for the individual.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vid omfattande tumörväxt utförs mastektomi. Hela bröstet inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort. Att få beskedet om att bröstet skall tas bort är en chock och upplevs av många som en livskris. Brösten är en central del i både det fysiska och det psykiska jaget hos de flesta kvinnor. Syfte: Att beskriva upplevelse hos kvinnor i fertil ålder som har genomgått mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom fem teman: Inverkan på kroppsuppfattning, förändringar i sexuella livet, inverkan på psykiska tillstånd, behov av stöd för att bidra till bra livskvalitet och positiva upplevelser efter cancerbehandlingar. Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde negativa förändringar i sin kroppsuppfattning som påverkade flera aspekter i livet såsom sexualitet, partnerskap, föräldraskap och relationer i arbetslivet. Kliniska implikationer: Sjuksköterskans lyhördhet till kvinnor och förståelse av deras kroppsliga och psykosociala förändringar är förutsättningarna för att lindra kvinnornas lidande och främja välbefinnande trots bröstcancersjukdomen och mastektomin. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women. At extensive tumor growth a mastectomy is performed. The entire breast including all the lymph node tissue in in the armpit is removed. Getting the news that the breast has to be removed is a shock and is perceived by many as a life crisis. The breasts are a central part of both the physical and the mental self of most women. Aim: To describe women of reproductive age experience of having undergone mastectomy. Methods: A qualitative literature study based on eleven articles with qualitative approach was made. Results: The result shows five themes: Influence of body image, changes in sexual life, influence on mental conditions, the need for assistance to obtain a good quality of life and positive experiences after cancer treatments. Women who underwent mastectomy experienced negative changes in their body image that affected many aspects of life such as sexuality, partnership, parenthood and relationships in their professional life. Clinical implications: The nurse's responsiveness to women and understanding of their physical and psychosocial changes are prerequisites to alleviate women's suffering and promote well-being in spite of breast disease and mastectomy.

Bröstcancer drabbar cirka en miljon kvinnor världen över varje år och det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Kirurgi är ofta det primära valet av behandling. I vissa fall är kvinnan tvungen att ta bort hela bröstet, en så kallad mastektomi. Att förlora ett bröst innebär både fysiska och psykiska förändringar för kvinnan och många olika aspekter av hennes liv påverkas. Därför väljer en del kvinnor att göra en bröstrekonstruktion. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer eller vid risk för bröstcancer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 11 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnor som gjort en bröstrekonstruktion i allmänhet är nöjda. Emellertid finns det även ett antal kvinnor som känner sig missnöjda. Av studien framgår att de två viktigaste aspekterna till kvinnors missbelåtenhet över bröstrekonstruktionen grundar sig i bristande information och otillräckligt stöd från sjukvården. Således är det en viktig uppgift för sjukvården att bistå dessa kvinnor med större psykosocialt stöd och tydligare information i form av bilder, filmer, informationshäften samt berättelser från kvinnor som har liknande erfarenheter. / Breast cancer affects approximately one million women worldwide each year and it is the most common cancer among women in Sweden today. Surgery is often the primary choice of treatment. In some cases the woman has to remove the entire breast, mastectomy. Losing a breast causes both physical and psychological changes in a woman and affects different aspects of her life. That is why some women choose to do a breast reconstruction. The purpose of this study is to highlight women´s experience of breast reconstruction in connection with breast cancer or in case of risk for breast cancer. The study was carried out as a literature study and 11 quantitative and qualitative scientific articles were analyzed. The results show that women who have breast reconstruction after mastectomy are generally satisfied. However, there are also a number of women who are dissatisfied. The study shows that the two main aspects of women´s dissatisfaction over the breast reconstruction are based on insufficient information and inadequate support from health care. It is an important task for health care to assist these women with a greater psychosocial support and more evident information for example photos, videos, booklets and stories from women who have similar experiences.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en “hel” människa igen. Det är framför allt yngre och ensamstående kvinnor som tycker det är viktigt med rekonstruktion. Syfte: I denna studie undersöktes livskvalitet hos mastektomerade kvinnor med eller utan efterföljande rekonstruktion, att jämföra uppfattning mellan grupperna och beroende på ålder, och hur de upplevde stödet från vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie. 7 kvinnor intervjuades utifrån 8 öppna frågor rörande psykosocial situation relaterad till kroppsbild, sexualitet, beslutsfattande och stödbehov. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen delades in i 2 teman, livskvalitet och bröstcancerkirurgin, som delades in i 5 kategorier, psykisk hälsa, kroppsuppfattning, psykosocial hälsa, upplevelse av vården och valet: rekonstruktion/ej rekonstruktion. Oavsett om kvinnorna genomfört rekonstruktion eller inte så skattade de sin livskvalitet som god. De kvinnor som genomgått rekonstruktion skattade sin livskvalitet högre efter rekonstruktionen än innan. Beslutet om rekonstruktion togs utifrån personliga känslor och tankar. Kvinnorna som inte hade gjort rekonstruktion upplevde ingreppet som riskfyllt och onödigt. De kvinnor som genomförde rekonstruktionen ville inte känna sig stympade och efter operation upplevde att de kände sig mer kvinnliga och som en hel människa igen. Vården uppfattade kvinnorna som bra, men med ökat behov av eftervård och bättre kontinuitet. Slutsats: Oavsett om kvinnorna gjort rekonstruktion eller inte är de nöjda med sitt enskilda val och skattar sin livskvalitet god. Kvinnorna uppfattar bemötandet från vården bra men det finns ett behov av ökad kontakt efter behandlingsslut. / Background: Breast cancer is the most common cancer among women and in Sweden approximately 7000 new cases are diagnosed every year. The primary treatment for breast cancer is surgery with possible subsequent radiation therapy and chemotherapy. Following mastectomy all women in Sweden are offered a surgical breast reconstruction. This is an optional choice, but many women choose reconstruction in order to feel more feminine, more confident in their bodies and their sexuality, and as a more "whole" woman. It is mainly the younger and single women who chose to do a reconstruction. Purpose: This study examines the health related quality of life within women who did or did not undergo breast reconstruction, depending of choice, age and how they experienced the healthcare support. Method: Qualitative interview study with seven women who participated in the study. The interview contained eight open questions concerning psychosocial situation related to body image, sexuality, decision-making and support needs. The interviews were recorded, transcribed and analysed with Graneheim- and Lundmans content analysis. Results: The analysis from the transcript was categorized into 2 groups: Quality of life and the breastcancer surgery. These two groups were divided into psychic health, body image, psychosocial health, and experience of the health care and the choice of reconstruction. Both the women who chose to do the reconstruction and those who do not, rate their health related quality of life as high. The women who underwent reconstruction rated their quality of life higher after the reconstruction than before. The decision regarding reconstruction was based on personal thoughts, and women who did not do reconstruction wished to focus on wining their fight against cancer and that thought that breast reconstruction was a major surgery with a high risk of complications. Decision about reconstruction was based on feeling truncated without breasts and with the new breast they feel feminine and whole again. Conclusion: Whether the women have made a reconstruction or not they are satisfied with their individual choices and rate their quality of life as high. The women also have experienced the communication to health care staff as good, but they even experience a huge need for follow-ups. / Hälsorelaterad livskvalitet och psykosocial situation bland kvinnor från olika kulturer efter bröstcancerkirurgi med eller utan rekonstruktion.