<p>Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats.</p><p>Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud.</p><p>När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter.</p><p>Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.</p>

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början på 1800-talet i USA. Materialet som studien är konstruerad på består av en undersökning gjord på sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjälp av Etzionis teori om tvångsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet.

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats. Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud. När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter. Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.

No description available.

William Jennings Bryan exercised great political power for thirty years in America. Through his efforts the Democratic Party power base was broadened to include Jews, Negroes businessmen, and farmers. Bryan's call for political and social reform found many supporters in the State of Utah.It is difficult to assess what actually caused William J. Bryan to lose the 1900 Presidential election in Utah. Yet, we must put to rest the conclusion that he lost solely because silver was an unimportant issue to the Utah electorate in 1900. The powerful influence of the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints on Utah politics had much to do with Bryan's reversal.

Hur kan begreppet support structures förstås i relation till det konstnärliga projektet SOLO SHOW? Denna uppsats behandlar arbetets villkor och synliggörandet av dessa inom konstens fält. Support structures (stödstrukturer) kan förstås som det arbete som upprätthåller, uppmuntrar, stärker och står bakom (något). Närmandet till ett, eller flera,”svar” på frågeställningen sker genom ett resonerande i relation till utsnitt ur Julia Bryan-Wilsons Art Workers: radical practice in the Vietnam war era, Hito Steyerls ”Is a Museum a Factory?” och hennes tolkning av termerna ”work” och ”occupation”, samt det genomgående teoretiska verktyget: begreppet support structures.

Dans ce mémoire, nous étudierons la place que devrait occuper en éthique environnementale, la notion de valeur intrinsèque de la nature, et nous critiquerons l’approche pragmatique qui rejette cette dernière. Pour Bryan G. Norton, l’un des pères du pragmatisme en éthique environnementale, la notion de valeur intrinsèque est un frein à la mise en place de politiques publiques en environnement. Nous défendrons, au contraire, l’idée que cette notion peut jouer un rôle essentiel en éthique environnementale en servant de base commune à l’établissement de politiques pouvant lutter efficacement contre des problématiques mondiales en environnement. Pour ce faire, nous commencerons par présenter l’approche pragmatique et ses critiques des théories de la valeur intrinsèque de la nature. Dans un second temps, nous critiquerons certains aspects du pragmatisme pour montrer que cette approche possède des défauts pouvant être comblés par la notion de valeur intrinsèque. Le caractère inadéquat d’une approche purement pragmatique face à des enjeux mondiaux en environnement ayant été établi, nous articulerons finalement la notion de valeur intrinsèque de la nature telle que la conçoit J. Baird Callicott. Ce faisant, nous établirons la base métaphysique permettant de soutenir l’existence de ce type de valeur pour les espèces et nous montrerons, grâce à Willis Jenkins, qu’une approche pragmatique peut être compatible avec la notion de valeur intrinsèque de la nature, moyennant certains aménagements. La notion de valeur intrinsèque de la nature peut ainsi jouer un rôle crucial en éthique environnementale et il est de notre devoir de résister aux tentatives de marginalisation la visant. / In this paper, we will study the place that the notion of intrinsic value in nature should take in environmental ethics and we will criticize pragmatism for rejecting the notion of intrinsic value. For Bryan G. Norton, one of the forefathers of environmental pragmatism, the notion of intrinsic value is an obstacle to the establishment of public environmental policies. Contrary to this belief, we will argue that this notion can play an essential part in environmental ethics as a common ground for establishing global politics able to respond to international environmental issues. For this purpose, we will first present the pragmatic approach and its arguments against the use of intrinsic value in nature. On this basis, we will then criticize some aspects of environmental pragmatism in order to show that this position is not flawless and that some shortcomings could be remediated with the use of the notion of intrinsic value in nature. The inadequacy of a purely pragmatic position in regard to global environmental threat having been shown, we will finally present the notion of intrinsic value in nature as conceived by J. Baird Callicott. This presentation will give us the essentials tools to establish the metaphysical foundation of the intrinsic value for species. We will finally show, with the help of Willis Jenkins position, that environmental pragmatism can be compatible with the use of intrinsic value in nature. Intrinsic value in nature can play a crucial role in environmental ethics and we should consequently resist to those who treat this notion as irrelevant.

The story of the election of 1896 and the part played by Kentucky in that great conflict offers no parallel, so far as interest in a national election is concerned, in the annals of the political history of the state. Perhaps in no other nationwide campaign did both Kentucky's leaders and her citizenry as well take such an active and intensive part. State and national leaders were extolled on the one hand, and degraded on the other. Party principles were invoked to bear witness to the truth by one group, and condemned as the diabolical instruments of the money power or anarchy by another. Men and women of all ages and description took up the fight for or against free silver and the gold standard. Even children were enthralled by the parades, the speeches, and the general enthusiasm expressed during those hectic days. In this study the impossible attempt to exhaust the subject has not been made. So much was written and spoken during the time that to include even a small part of it would fill volumes. Songs, poetry, and literature of all kinds poured forth daily from interested and enthusiastic pens. An effort has been made, however, to separate the wheat from the chaff, and to include those facts that will best tell the history of the election of 1896 and at the same time give a cross-section of the political and economic life of Kentucky on the eve of and during that struggle.

<p>Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.</p>

Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier.