En majoritet av alla barn går i förskola. Vissa föräldrar väljer dock en annan lösning och stannar hemma en längre tid med sina barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilka reaktioner från omgivningen de föräldrar som stannar hemma med sina barn längre tid än normen fått. Frågeställningen är: – Vad gjorde att hemmaföräldern fattade beslutet om att stanna hemma längre än två år? – Vad innebär det för hemmaföräldern att bryta mot samhällets norm? – Hur ser hemmaföräldern på jämställdhet inom familjen? – Hur ser de på att deras ekonomiska medel och konsumtion påverkas av att arbeta mindre?   Uppsatsen har en kvalitativ ansats med tre djupintervjuer samt surveyundersökning. Resultatet visade på skiftande reaktioner från omgivningen bland annat beroende på hur jämställt man fördelat hemmatiden mellan mamman och pappan samt hur gammalt barnet är. Vissa fattade beslutet att vänta med förskola genom att använda sig av rational choice teorin där man väger för- och nackdelar mot varandra medan andra utgick mer från sin magkänsla.

Det här är ett designdrivet forskningsprojekt som kommer svara på frågeställningen: Hur kan man genom produktdesign bidra med mindre skärmtid för barnfamiljer vid middagsbordet? Studien baseras på användarcentrerad design och behavioral designmetoder och kommer att avgränsas till barnfamiljer med barn mellan 4-8 års ålder. Undersökningen inleds med att utforska vilka behov som finns genom intervjuer och enkäter med föräldrar och förskollärare. Design bidraget innebär att man genom behovsanpassad design utvecklar en produkt eller ett koncept som ska gynna användarna att ändra ett beteende och skapa en minskning i skärmanvändningen. Fokus ska ligga på att skapa en skärmfri stund vid middagsbordet och något som ökar konversationer. Kunskapsbidraget handlar om att belysa beteenden som skapas av en omfattande skärmtid av barn, då man ser att det blir allt vanligare med mycket skärmtid i vardagen. Bidraget blir även att ta reda på vilka slags design metoder vi kan använda för att minska skärmtid och komma med en lösning. Designbidraget i det här projektet är ett pussel som skapar en gemenskap i familjen vid matbordet. Pusslet ska ge ökad konversation vid middagsbordet och därmed skapa en gemenskap i familjen. Pusslet är utvecklat för att uppmana till att man lägger bort både Ipad och mobiler. / This is a design-driven research project that will answer the question: How can product design contribute to less screen time for families with children at the dinner table? The study is based on user-centered design and behavioral design methods and is limited to families with children between the ages of 4-8. The study will begin by exploring what needs there are through interviews and questionnaires to parents and preschool teachers. The design contribution involves developing a product or a concept through need-based design that will benefit the users by changing their behavior and create a decrease in screen-use. Focus will be on creating screen-free time at the dinner table and something that will increase conversation. The knowledge contribution is about highlighting behaviors that are created by excessive screen time by children, which is becoming more and more common in everyday life. The contribution will also be to find out what kind of design methods we can use to reduce screen time and come up with a solution. The design contribution in this project is a pussel that creates connection in the family at the diner table. The purpous of the pussel is to increase conversation at the dinner table that leads to a better family connection. The pussel is developed to encourageqqqe to put away both Ipad and mobile phones.

Islam framställs ofta som en negativ och våldsam religion på sociala medier och i massmedier. Medierapporteringen kring islam är generellt stor, men material om normbrytare brister i relation till den stora mängd artiklar. Vilket gör att de försvinner i mängden. Syftet är att redogöra för hur medierapporteringen i dagstidningar ser ut gällande islamiska normbrytare. En kvalitativ studie med en kritisk diskursanalys med inslag av en feministisk teoribildning har använts. Islam framställs som en splittrad religion med förtryck mellan muslimerna. Det är tydligt att Koranen kan tolkas både på ett traditionellt sätt och på ett modernt sätt. Normbrytarna arbetar med moderna tolkningar av Koranen. Artiklarna är överlag skrivna på ett positivt sätt. Normbrytarna är utvalda för att de arbetar med ett reformarbete för att islam ska bli accepterad i västvärlden som något annat än en terror-religion. Sätten de arbetar på skiljer sig åt, men har ändå likheter. Sherin Khankan och Mariammoskén lyfter kvinnliga imamer och kvinnans rätt i samhället genom att bland annat skapa ett äktenskapskontrakt och bevilja muslimska skilsmässor. Seyran Ates och Ibn-Rushd-Goethe-moskén jobbar för att skapa en liberal plats där kvinnor och män är jämlikar samtidigt som hon är en känd aktivist när det kommer till kvinnliga rättigheter. Ludovic-Mohamed Zahed jobbar för att skapa en plats där män och kvinnor kan be tillsammans, oavsett om de är homosexuella eller heterosexuella. När det kommer till artiklarna är den genomgående diskursen att arbeta mot den traditionella tolkningen av islam. Detta för ett islam där fler ska kunna känna sig välkomna. Det finns flertalet tydliga diskurser. Dessa handlar främst om att arbeta för jämlikhet, rättigheter och allas rätt att vara den de är och tro på vad de vill. Det ord som framstår som den tydligaste diskursen är fredlig vilket förekommer i flera av artiklarna.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext att bryta sig loss från dess hedersnormer. Hedersnormer kan innebära ett strukturerat levnadssätt från familjens och släktens påtryckningar, att bryta sig loss från hedersnormerna kan medföra ett uppbrott från gemenskapen. Detta är en kvalitativ studie som baseras på semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som vuxit upp i en hederskontext. Alla intervjupersoner var mellan 20 och 25 år gamla och bor i Sverige. Studien besvarar följande frågeställningar: Vad har de unga vuxna för egen uppfattning om hederskontexten de själva har vuxit upp i? Vilka faktorer bidrar till att de unga vuxna kan bryta sig loss från hedersnormerna inom hederskontexten? Hur lever de unga vuxna som vill lämna hederskontexten i dagsläget? Resultaten visar att hederskontexten och dess hedersnormer formar de unga vuxnas liv och begränsar deras individualitet. Intervjupersonerna som växte upp i en hederskontext vill leva fritt utan begränsningar, normer och regler för att kunna utveckla självständiga liv som att få välja sin egen trosuppfattning, partner och livsstil. Intervjupersonerna befann sig i olika stadier av att bryta sig loss från hederskontexten, men alla hade olika bidragande faktorer som har hjälpt eller skulle kunna hjälpa dem att bryta sig loss. Bidragande faktorer som förekom i resultaten var studier och utbildning, flytt till en annan stad, att vara ekonomiskt oberoende, individens psykiska förhållningssätt samt omgivningen och dess motivation och stöd. / The purpose of this study is to investigate the factors that make it possible for young adults who have grown up in an honor-based context to break free from its norms. Honor-based norms can mean a structured way of living, from the family and relatives pressure, and breaking free from honor-based norms can mean breaking free from the community. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews with four young adults who grew up in an honor-based context. All interviewees were aged between 20 and 25 years old and live in Sweden. The study addresses the following questions: What is the young adults’ perception of the honor-based context in which they grew up? What factors contribute to the young adults' ability to break free from honor-based norms? How is life today for these young adults who wanted to leave the honor-based context? The results show that the honor-based context and its associated norms shape the lives of the young adults and limit their individuality. The interviewees who grew up in an honor-based context desire to live without restrictions, norms and rules in order to develop independent lives such as choosing their own beliefs, partners and lifestyle. The interviewees were at different stages of breaking free from their honor-based contexts, but each had varying contributing factors that have helped or could help them to break free. Contributing factors found in the results were education, moving to another city, being financially independent, the individual's psychological attitude and the people surrounding them with their motivation and support.

What do executives do, and how do their actions impact on the company’s results? Questions such as these are constantly targeted in leadership research. Despite thousands of reports in the field, there is no consensus on what the concept of leadership entails. Nor can companies and organisations be said to have a clear idea of what executives actually do. Nevertheless, the investments in leadership development seem to indicate that executives are considered vital to the company’s results. The vague notions about what executive work entails, together with assumptions concerning their importance to the company or organisation, lend a certain magical aura to their work. In this study, executives are regarded as a professional category, and are consequently examined with a qualitative method whereby the professionals begin by reflecting in writing on their skills, and then take part in a group discussion on their skills based on their written reflections. This method, known as the dialogue seminar method, has been used on other professional categories with good results. Since executives have not previously been studied in terms of their skills, the results have been compared to leadership research. Leadership studies with a gender perspective have shown that gender impacts on the likelihood of obtaining and practising executive positions and skills. Therefore, the results of this study have also been analysed from a gender perspective. The skills of executives and other staff are described as the capacity to follow rules, i.e. interpreting rules and then applying them in concrete situations. A rule says nothing about how it should be followed, however. If the way in which a rule should be followed were to be described in a rule, another rule would be needed to describe how that rule should be followed, and so on, ad infinitum. Thus, rules must be interpreted as something that requires access to an “archive” of examples. One specific executive skill consists of developing co-workers’ rule-following skills. For executives, following the rules involves making decisions based on tacit knowledge. Tacit knowledge, in turn, is based on an inner vision of what is taking place right now in the organisation, and what is crucial to customers, employees, the organisation and the world at large. It also includes understanding people’s urges, thoughts, needs, wishes, and what they are saying. Tacit knowledge develops in the interplay between reflecting over examples and taking strategic action. Decision-making situations can often be unclear and contradictory. Therefore the executive’s skills must include the ability to handle uncertainty in three different ways. The first is by being honest about the fact that all decisions cannot be made, and that some decisions take time. The second is explaining to employees that an organisation cannot be entirely regulated by guidelines, and that judgement in the form of reflected experience is therefore a crucial element in all action. The third is coping with the fact that an executive position does not automatically entail being able to make the right decision. Thus, the executive must accommodate uncertainty in the world at large, the employees’ uncertainty, and his or her own uncertainty. Empirical analysis also highlights another aspect of executive skills. Executives need to be fast, not merely in the sense of having a high work capacity, but in the sense of never saying no or questioning deliveries. Above all, comparisons with leadership research reveal differences in the interpretation of empirical data. The way in which executives follow rules, for instance, is also described in research on leadership, but only as a phenomenon linked with unusual situations, as when executives need to take emergency action in unforeseen circumstances, or make decisions in cases that are not covered by the general rules, rather than as a day-to-day occurrence. Similarly, there is a difference in perspectives on handling uncertainty. In leadership research, this is described as the executive dealing with something that has gone wrong and putting it right. In the study at hand, the concept is expanded, to demonstrate that the executive’s actions can involve accommodating the worries that this uncertainty breeds within the organisation. Empirical data do not show any differences in the descriptions of the executive skills of women and men. Women and men practise these executive skills similarly. Men’s tendency to identify themselves with senior management, however, is interpreted as a sign of homosocial structures in the organisation. The fact that men are more ambivalent than women faced with the opportunity and responsibility of promoting change consequently indicates that admittance into a homosocial structure restricts their freedom of action. There is a difference, however, between the executive skills of women and men in that women, unlike men, have to relate to the issue of their own gender. Their approach to this can vary between two leadership discourses; one that is gender-neutral, and one where gender is significant. Women’s knowledge of how gender is constructed in organisations, in leadership and in other structures and processes, is thus included in the tacit knowledge that comprises their skills. Keywords: executive, manager, management, leadership, gender, skills, tacit knowledge, follow rules, breaking rules, rules, decision-making, accommodate uncertainty, homosocial structures. / Vad en chef gör och vilken betydelse chefens agerande har för företagets resultat är frågor som ständigt sysselsätter ledarskapsforskare. Men trots många tusen studier finns det inom forskningen inte någon gemensam uppfattning om vad begreppet ledarskap innebär. Inte heller inom företag och organisationer finns någon tydlig bild av vad chefer egentligen gör. Däremot visar till exempel satsningar på ledarutveckling att cheferna uppfattas som mycket viktiga för företagets resultat. Otydligheten i vad chefers arbete innebär tillsammans med föreställningen om chefens betydelse för företag och organisationer resulterar i att bilden av chefers arbete får inslag av magi. I den här studien ses chefskap som ett yrke och undersöks därför med en kvalitativ metod som innebär att yrkesutövare först skriftligt reflekterar över sitt yrkeskunnande och sedan i grupp diskuterar yrkeskunnandet utifrån de skriftliga reflektionerna. Metoden som kallas dialogseminariemetoden har använts i andra yrkesgrupper än chefer med goda resultat. Eftersom chefers yrkeskunnande inte tidigare undersökts som yrkeskunnande har resultaten jämförts med ledarskapsforskning. Att kön har betydelse för förutsättningarna att få och att utöva chefskap visas i ledarskapsforskning med könsperspektiv. Därför har även studiens resultat analyserats ur detta forskningsperspektiv. Yrkeskunnande för såväl chefer som medarbetare beskrivs som regelföljande det vill säga att tolka regler och därefter agera i en konkret situation. En regel säger ingenting om hur den ska följas. Om följandet av en regel skulle beskrivas i en regel skulle följandet av denna regel behöva beskrivas i en regel och så vidare i all oändlighet. Istället måste regler tolkas något som kräver tillgång till ett ”bibliotek” av exempel. Ett specifikt yrkeskunnande för chefer är att utveckla medarbetarnas yrkeskunnande i form av regelföljande. För chefer innebär regelföljande att fatta beslut utifrån tyst kunskap. Den tysta kunskapen bygger på en inre bild av vad som händer just nu i verksamheten och är viktigt för kunder, medarbetare, organisation och omvärld. Samt en förståelse för vad människor drivs av, tänker, behöver, önskar och säger. Den tysta kunskapen byggs upp i ett växelspel mellan reflektion över exempel och ett strategiskt agerande. Ofta är beslutssituationerna otydliga och motstridiga. Det innebär att chefens yrkeskunnande innebär att härbärgera osäkerhet på tre olika sätt. Det första genom att stå för att alla beslut inte kan fattas och att vissa inte kan fattas snabbt. Det andra genom att tydliggöra för medarbetarna att verksamheten inte går att fullt ut styra med regelverk och att omdöme i form av reflekterad erfarenhet därför är en viktig del i allt handlande. Det tredje genom att hantera insikten om att chefspositionen inte automatiskt innebär att det går att fatta rätt beslut. Chefen härbärgerar således omvärldens osäkerhet, medarbetarnas osäkerhet och den egna osäkerheten. I analys av empirin framkommer också en annan aspekt av chefers yrkeskunnande. Chefer måste vara snabba, inte bara i betydelsen att ha hög arbetskapacitet utan också som att aldrig säga nej till eller ifrågasätta leveranser. Jämförelsen med ledarskapsforskning visar framför allt på skillnader i tolkningen av empirin. Chefers regelföljande beteende beskrivs till exempel även inom ledarskapsforskningen. Men där beskrivs det som något som sker ibland, att chefen gör en brandkårsutryckning när något oväntat händer eller fattar beslut i de fall som inte hanteras av regelverken, inte som något som sker ständigt. På samma sätt finns en skillnad i synen på hanterandet av osäkerhet. Det beskrivs inom ledarskapsforskningen som att chefen hanterar det som gått fel och ställer allt till rätta. I denna studie utvecklas begreppet genom att visa att hanterandet för chefen kan innebära att härbärgera den oro osäkerheten medför i organisationen. Empirin visar inte några skillnader mellan kvinnor och män i beskrivningarna av chefers yrkeskunnande. Kvinnor och män utövar chefskap på samma sätt. Männens identifikation med högre chefer tolkas dock som tecken på homosociala strukturer i organisationen. Att männen är mer ambivalenta än kvinnorna till både möjligheten och det egna ansvaret för att driva förändring innebär då att upptagande i en homosocial struktur begränsar handlingsutrymmet. Däremot finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns yrkeskunnande som chefer på så sätt att kvinnor till skillnad från män måste förhålla sig till sitt kön. Kvinnorna väljer att hantera detta genom att växla mellan två ledarskapsdiskurser; en könsneutral och en där kön har betydelse. Kvinnornas kunskap om hur kön görs i organisationer, i konstruktionen av ledarskap såväl som i övriga strukturer och processer, är således en del i den tysta kunskap som utgör deras yrkeskunnande. / <p>QC 20120514</p>

Barn och unga med ett frihetsberövat syskon har en ökad risk för psykisk ohälsa och kriminalitet och är därmed i behov av socialt stöd. Dessvärre har målgruppen tidigare försummats i såväl forskning som praktik och stödbehovet har därmed inte tillgodosetts. 2021 implementerade dock Bufff projektet Bryta mönster med målet att utveckla och förbättra stödet till målgruppen. Rådande studie har genom fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma inom projektet, analyserat projektets programteoretiska grund och dess upplevda och förväntade effekter samt identifierat utmaningar som verksamma möter i arbetet med projektet. Resultatet åskådliggjorde hur projektets aktiviteter bemöter både emotionella och instrumentella behov och riktas mot såväl syskonen själva som personer och verksamheter i deras omgivning. Därmed stärks både syskonen och de prosociala nätverken runtomkring vilket uppgavs vara effektivt för att minska risken för psykisk ohälsa och kriminalitet. Resultatet synliggjorde dock utmaningar i att identifiera och nå fram till både syskonen själva men även till relevanta verksamheter som kan tänkas uppmärksamma och utveckla sitt stöd till målgruppen. Dessa utmaningar uppgavs dock minska i takt med att målgruppen i högre grad uppmärksammas. Överlag framgick därmed en positiv bild av detta unika projekt och dess förmåga att synliggöra och förbättra stödet till barn och unga med ett frihetsberövat syskon. / Children and youths with an incarcerated sibling have an increased risk of mental health issues and criminality and thus require social support. Unfortunately this target group has previously been neglected in both research and practice, and their needs of support have therefore not been met. However in 2021 the Bufff implemented the project Breaking Patterns with the aim of developing and improving support for this target group. The current study has, through four semi-structured interviews with practitioners, analyzed the project’s program theory and its perceived and expected effects, as well as identified challenges encountered by practitioners in working with the project. The results illustrated how the project includes activities that address both emotional and instrumental needs, targeting both the siblings themselves and individuals and organizations in their environment. Consequently, both the siblings and the prosocial networks around them are strengthened, which was said to be effective in reducing the risk of mental health issues and criminality. However, the results highlighted challenges in identifying and reaching both the siblings themselves and relevant organizations that could potentially enhance their support for the target group. Nevertheless, these challenges were reported to decrease as awareness of the target group increases. Overall, a positive picture emerged of this unique project and its ability to highlight and improve support for children and young people with an incarcerated sibling.

Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent.      The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives.     The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words.