Denna studie fokuserar på män och deras upplevelser vid brytpunkten föräldrablivande och dess påverkan på livets rutiner. Fokus ligger på karriär och identitet och eventuella kompromisser inom områdena. Tidigare forskning påvisar att kvinnor statistiskt sett kompromissar mer än män med sin karriär, sett till uttagna vab- och föräldradagar, men tar inte upp just upplevelserna kring dessa kompromisser. På så vis upptäcktes en forskningslucka som ledde till frågeställningen: Hur upplever män sitt eget föräldrablivande och eventuella kompromisser i relation till den egna identiteten och karriären? Syftet blev således att genom kvalitativa intervjuer åskådliggöra och vidare studera informanternas upplevelser av eventuella kompromisser till följd av föräldrablivande gällande identitet och karriär. De teoretiska begrepp som använts är STF-modellens tre system; individ, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet, roller och livskarriär samt brytpunkter, rutiner och pragmatiskt rationella val. Resultatet visar att männens liv och rutiner påverkats och förändrats till följd av föräldrablivandet. Fritidsintressen, socialt umgänge och yrkesmässiga prioriteringar och prestationskrav har minskat. Dessa omformas i och med att självbilden transformerats med ett nytt syfte och fokus. Den mest centrala slutsatsen i studien är att om justeringar i karriär och identitetsutövning ska upplevas som kompromisser behöver en förväntan utifrån finnas. När dessa förväntningar saknas upplevs istället justeringarna som aktiva val till följd av ändrade värderingar och prioriteringar.

Brytpunkten från gymnasiet kan förstås som ett avgörande vägskäl med ett överflöd avvalmöjligheter för ungdomar. Syftet med denna studie var att genom en kvantitativenkätundersökning kartlägga hur gymnasieelever i år tre på naturvetenskaps-,samhällsvetenskaps-, och ekonomiprogrammet i Stockholms län planerade och motiverade sittval inför tiden efter gymnasiet och att se hur detta skilde sig åt utifrån bakgrundsfaktorerna kön,etnicitet och bostadsort, samt att få en översikt för hur gymnasieeleverna upplevde brytpunktenfrån gymnasiet och hur de såg på sin egen handlingshorisont. Resultatet analyserades sedanutifrån Hodkinson & Sparkes Careershipteori (1997, 2008) och visade att etnicitet såväl sombostadsort till viss del gjorde skillnad i hur elever planerade sina studie- och yrkesval. Valen attstudera vidare, arbeta eller ta sabbatsår motiverades främst av intresse, behov av paus frånstudier och att fundera på nästkommande val. Resultatet av studien visade även att majoritetenav respondenterna upplevde brytpunkten som halvt osäker men med en majoritet som vartillfredsställda med sina planerade val. Den främsta begränsningen vid det planerade valet somrespondenterna uppgav var betyg. / The turning point from upper secondary school can be understood as a definitive crossroadswith an abundance of choices for young people. The purpose of this study was to, through aquantitative survey, study how students in year three of the science, social sciences andeconomics program in Stockholm County planned and motivated their choice for the next phasein life, and to see how this differed based on the background factors gender, ethnicity and placeof residence, as well as to get an overview of how upper secondary school students experiencethe turning point from upper secondary school and how they see their own horizons for action.The results have then been analysed based on Hodkinson & Sparkes Careership Theory (1997,2008). The results showed that ethnicity as well as the students' place of residence to someextent made a difference in how the students planned their educational and career choices. Thechoice to study, work or take a sabbatical was mainly motivated by interest, the need for a breakfrom studies and to further plan for their future. We also concluded from the results of the studythat the majority of respondents experienced high to some satisfaction with their plannedchoice. Grades were what the students experienced as most limiting in planning for their future.

One in three employees in Sweden experiences work-related health problems due to stress, high workload etc. This can result in ill health with problems such as anxiety and sleep problems. An increasing number of adults are changing careers due to these circumstances. This study examines which factors can impact a decision of changing careers, how the decision-making process is carried out and how a midlife career change can affect the individual’s well-being for the better. The study was based on aqualitative method with seven respondents, who had all made a career change. The study aims to answer the following questions:- Which influencing factors can lead to a career change?- What does the process of decision-making within career change look like for individuals experiencing ill health?- Can a career-change result in a better well-being, health and self-esteem?The following theories have been applied in the study: Hodkinson and Sparkes Careership theory, Albert Bandura's Theory of Self-efficacy and Work-life balance. The results of the study show that the main factors leading to a career change are mental health issues, stress and general well-being. Other common factors have been the desire to find a more meaningful job and achieve better balance in life. The result of the study also shows that the decision-making process for individuals with ill health changing careers can vary, where some underwent voluntarily and others involuntarily breaking points. The result also shows that individuals often make choices based on their action-horizon and well-known fields, but that logic, reason and emotions all come to play when changing careers. In the result it has emerged that support from relatives such as family and friends has been a significant part, but also that study and career-counselors had an important part. In terms of well-being, health and self-esteem, the results show that all respondents experience an improved overall-health after their career change.