23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen.

Beträffande svenska elitidrottare har majoriteten som del av sin elitsatsning utbildat sig vid en så kallad Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, eller vid ett Riksidrottsgymnasium, RIG, men varken NIU eller RIG är för alla. Ishockey är en idrott som engagerar många. Dock händer något med ungdomar i gymnasieåldern. Detta då många slutar att spela ishockey. Tidigare forskning visar att förberedelser inför brytpunkter i karriärer hos elitidrottare är nödvändiga för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar vilket också går i linje med ett av de övergripande syftena med studie- och yrkesvägledning. Genom en kvalitativ undersökning syftar denna studie till att ta reda på mer om de utmaningar och påverkansfaktorer som verkar i de sammanhang som elitsatsande individer inom ishockey ställs inför med avseende på avbrott inom deras idrott. I studiens resultat kan det bland annat konstateras att avbrott inom ishockey i åldern 14 – 16 år beror av olika anledningar och att anledningarna i sin tur beror av flera faktorer. Vilka dessa faktorer är på djupet, vad de kan få för konsekvenser och i vilken grad de inverkar på avbrottet är subjekt för framtida och mer fördjupad undersökning.

Det har inte skett någon förändring i antal byten av gymnasieprogram på tio år. Programbyten har en stor roll i hur elever upplever program och är en viktig pusselbit inte bara för eleverna själva utan även för studie- och yrkesvägledare föratt förstå hur övergången till gymnasiet upplevs av eleverna. Forskning visar på att det finns brister i forskning kring övergångar hos elever och även programbyten. Syftet med denna studie är att utveckla mer kunskap över programbyten i gymnasiet och se vilka faktorer och konsekvenser som det medför för eleverna. Med hjälp av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare belyses frågan om programbyten på gymnasiet med semistrukturerade intervjuer, transkribering och tematisk analys. Resultatet visar på att programbyten till stor del beror på personliga faktorer men grundar sig i för lite information, bristande vägledning i tidig ålder i skolan och avsaknaden av struktur av vägledning genom skolgången. Vidare visar resultaten även att studie- och yrkesvägledare har en stor involvering och påverkan på elever kopplat till positiva och negativa programbyten. Analysen visar att Careership och Bourdieus teorier båda har relevans för att förstå ämnet och att tidigare forskning visar liknande resultat som resultaten i denna studie, trots att de finns skillnader i studiernas huvudsakliga syfte. Slutligen diskuteras de mest centrala delarna i resultatet och tidigare forskning samt hur framtida forskning kan ha programbyten som en del i liknande forskning om andra ämnen för att stödja relevant forskning om elevers upplevelser av en viktig tidpunkt i deras liv.

Syftet har varit att genom nyanlända ungdomars berättelser undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat deras studie- och yrkesval. För att undersöka detta har livsberättelser använts som metodansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju nyanlända ungdomar i åldern 19-21 år, som har studerat i hemlandet, flyttat till Sverige och idag studerar på ett nationellt gymnasieprogram. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att de nyanlända ungdomarna såg positivt på sin framtid och att de studie-och yrkesval som gjorts i hemlandet till viss del fanns kvar. Skolgångens utformning och svårigheter med det svenska språket har dock begränsat ungdomarnas möjligheter till att kunna visa sina kunskaper, något som skulle kunna leda till att aspirationerna förändras, kunskapsutvecklingen stannar upp och studietiden förlängs. / The purpose has been, through young migrants’ stories, to examining the factors that may have affected their study- and career choices. In order to study this, life stories have been used as method approach. Partly structured interviews were conducted with seven young migrants’ ages 19-21 years, who have studied in their home countries, moved to Sweden and today study in a national high school program. Interview material were processed and analyzed with the help of thematic content analysis. The results showed that the young migrants’ felt positive about their futures and that the study and career choices made in their home countries, to some extent, still exist. The schooling system and difficulty with the Swedish language have limited the youths’ possibilities to demonstrate their knowledge, which could lead to that their aspirations may change, their academic development may be impeded and their academic years prolonged.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen. / This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

Bakgrund: Den palliativa vården i Sverige ska innehålla ett gott omhändertagande och bedrivas på lika villkor i hela landet. Vid övergång till sen palliativ fas när livsuppehållande behandling inte längre har effekt ska läkaren föra en dialog, ett brytpunktssamtal med patienten. Vården ska då inriktas på att lindra lidande och främja en hög livskvalitet. Svenska palliativa registret visar att cirka 50 procent av patienterna får ett dokumenterat brytpunktssamtal. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientens vård vid livets slut på kirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på brytpunktssamtalet. Metod: Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta sjuksköterskor från kirurgisk vårdavdelning. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: organisationens betydelse på flera nivåer och patientens möjlighet att vara delaktig i sitt brytpunktssamtal. Den förstnämnda kategorin beskrev att den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning påverkades av samarbete inom arbetslaget, samarbete med patient och närstående samt samarbete mellan olika professioner. Även genomförandet av brytpunktssamtalet påverkades av detta samarbete. Den andra kategorin beskrev effekter av om brytpunktssamtalet genomfördes respektive inte genomfördes för patienten i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning. Slutsats: Teamarbete uteblir i den palliativa vården på kirurgisk vårdavdelning och sjuksköterskan deltar sällan i brytpunktssamtalet vilket leder till otydlighet. Ett uteblivet brytpunktssamtal kan skapa en otydlig inriktning på vården, uppfattas förvirrande för patient och närstående och försvåra omvårdnadsarbetet. Ett brytpunktssamtal sent i sjukdomsförloppet försämrar patientens möjlighet till delaktighet. / Background: The palliative care in Sweden is meant to include a good clinical care and be conducted equally throughout the country. During the transition to late palliative phase, when life supporting treatment no longer is meaningful, the physician is meant to have a dialogue about this with the patient. The care after this breakpoint conversation is then focused on alleviating suffering and promoting as good quality of life that is possible. Data from the Swedish register for palliative care (Palliativa registret) shows that approximately 50 % of patients have had av documented breakpoint conversation. Aim: The aim of our study was to describe nurses experience of patient care at the end of life on a surgical ward, with a special focus on breakpoint conversations. Method: Two focus group interviews with certifed nurses (n=8) from surgical wards were conducted. The interviews were analysed using a qualitative content analyse method. Result: The analysis resluted in two focus areas: the impact of the organisations structure and the patients ability to participate in the breakpoint conversation. Within the first area we found descriptions of how the care of the patient depend on the interaction within the primary healthcare team, the interaction with the patient and his/her family as well as the interaction between different healthcare professions. The conduction of the actual breakpoint conversation is also affected by these different interactions. The second area described the different scenarios depending on if a breakpoint conversation took place or not and how this affected the patient care. Conclusion: There is a lack of teamwork in the palliative care on these surgical wards and the nurses rarely participate when breakpoint conversations are held. This complicates matters for everyone involved. A belated breakpoint conversation can mean unnecessary unclearity on how to care for the patient, this uncertainty can be perceived as confusing for both patient and family. A breakpoint conversation late in the disease can also impair the patients ability to participate.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige har cirka 200 000 personer hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara kronisk, komplex och innebär en livslång behandling. Det är en allvarlig sjukdom där cirka 50 % med svår hjärtsvikt dör inom ett år. Det finns inga klara riktlinjer när transition till palliativ vård för patienter med hjärtsvikt sker. Syfte: Syftet var att identifiera erfarenheter som sjuksköterskor ansåg vara av betydelse för att initiera palliativ vård för patienter med hjärtsvikt, samt vilka åtgärder som därefter vidtogs. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Totalt genomfördes 15 ostrukturerade intervjuer, alla intervjuer analyserades utifrån Critical Incident Technique. Resultat: Det framkom att ett allmänt försämrat hälsotillstånd var erfarenheter som sjuksköterskan ansåg vara av betydelse för transition till palliativ vård. I resultatet framkom även att åtgärder som vidtogs ledde till att vården blev mer palliativt inriktad. Slutsats: Att identifiera patienter med hjärtsvikt som var i behov av palliativ vård var viktigt men svårt och krävde kunskap. Det finns behov av att utarbeta hjälpmedel och verktyg för att underlätta identifieringen till palliativ vård, eftersom det leder till att vården blir mer personcentrerad och behandlingsstrategin förändras. / Abstract Background: In Sweden, approximately 200,000 people have heart failure. Heart failure can be chronic, complex and involves lifelong treatment. It is a serious disease in which about 50% with severe heart failure die within a year. There are no clear guidelines when transition to palliative care for patients with heart failure occurs. Objective: The purpose was to identify experiences that nurses considered to be important for initiating palliative care for patients with heart failure, and what actions thereafter were taken. Methods: A qualitative design with inductive approach was chosen for this study. A total of 15 unstructured interviews were conducted and analyzed on the basis of the Critical Incident Technique. Results: The result was divided into two parts. It was found that a generally deteriorated health were experiences that the nurse considered to be of importance for transition to palliative care. In the results it emerged that measures that was taken led to more oriented palliative care for the patients. Conclusion: To identify patients with heart failure who were in need of palliative care was important but difficult and required knowledge. There is a need to develop aids and tools to facilitate identification for palliative care, as it causes care to be more person-centered and the treatment strategy changes.

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS. / Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.