<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: <em>att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt </em>och<em> att genomföra en livsstilsförändring.</em> Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter.</p> / <p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>Kerstin Forslund (2007): Challenges in prehospital emergency care – patient, spouse and personnel perspectives. Örebro Studies in Caring Sciences 16. 75 pp.</p><p>Prehospital emergency care (PEC) with the emergency call to the Emergency Medical Dispatch (EMD) centre is an essential part of the health-care system. It is important to obtain knowledge about the links in the PEC chain from the perspectives of those providing the service and those receiving it. The overall aim of this thesis was to describe the challenges surrounding PEC based on the experiences of patients, spouses and personnel. A qualitative descriptive design was used in the five papers included. The data analysis methods were phenomenological-hermeneutics (I–III), qualitative content analysis (IV–V) and descriptive statistics (V).</p><p>Interviews with thirteen patients who had called the EMD-centre due to acute chest pain (I) revealed a general satisfaction with PEC. They were aware of the number to call in an emergency but were uncertain when to call. The potentially life threatening emergency situation was marked by vulnerability and dependency and was fraught with pain, fear and a sense of aloneness.</p><p>An overall theme of aloneness emerged from the interviews with nineteen spouses who had placed an emergency call for their husband or wife that was experiencing acute chest pain (II). The challenges in being a spouse to a person in need of PEC were associated with: “Being responsible and trying to preserve life” and “Being able to manage the uneasiness and feel trust in an uncertain situation”. The spouses were in an escalating spiral of aloneness, worry, uncertainty, stress, fear of loss and desperation.</p><p>Interviews with sixteen emergency operators dealt with situations they considered difficult to deal with and their reflections on how they managed such situations (III). Uncertainty, communication difficulties and insufficient resources characterized those situations. Skills, knowledge, experience, as well as personal qualities such as sensitivity, self-insight, empathy and intuition were regarded as important when handling them.</p><p>Interviews with four nurses and fifteen emergency operators related to their experiences of working together for two years at an EMD-centre were conducted after the nurses were added to the EMD-centre to increase medical and nursing competence (IV). Initial frustration and scepticism changed to positive experiences with improved cooperation and service. The nurses voiced difficulties dealing with the more medically urgent calls and the emergency operators with the more complicated and diffuse medical cases.</p><p>A total of 336 questionnaires related to alarms involving acute chest pain and given the highest priority by the emergency operator were collected in a study aimed at describing the ambulance personnel’s perceptions of the quality of the information received from the EMD-centre (V). The ambulance personnel perceived most of the information such as patient assessment, condition, history, preparedness and in particular pain status to be of high quality.</p><p>In summary: In PEC there is many interdependent complexities that present demands and challenges to the actors involved (I–V). In general those who received emergency assistance from PEC were satisfied, but the margins between success and failure are small. Risks for errors exist throughout the PEC chain and time poses a challenge. Understanding is crucial for all involved, and the same situation can be experienced differently. Challenges inherent in PEC are the communication problems, unpredictability and uniqueness along with daring to be in the acute situation and dealing with a sense of aloneness, uncertainty and dependency. The personnel that do not have the ability to see the person they are helping are even more challenged. Important attributes for PEC personnel are caring attitudes, personal skills, experiences and professional knowledge. PEC personnel have the authority and power to act and make decisions, in which responsibility, sensitivity, and human dignity must be addressed. Lives are saved with PEC despite all the challenges and possibilities for error, such as those that exist between the different actors. It is vital that the PEC chain is as strong as possible.</p><p>Keywords: challenge, prehospital, emergency, care, patient, spouse, personnel,</p><p>chain, acute chest pain.</p>

<p>Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.</p><p>På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård. Den första analysen presenteras i text och tabellform, den andra genom citat.</p><p>Studierna visar att trädgård erbjuder möjlighet till förändring då deltagarna genom aktivitet får tillfälle att göra och att vara. Glädje och tillfredställelse i aktivitetsutförandet gjorde att många deltagare upplevde aktiviteterna som välgörande och meningsfulla.</p>

<p> </p><p>The purpose of this study was to investigate registered nurses experiences about giving support to relatives to patients within palliative home care. This study was descriptive with qualitative approach. The data collection was made in the form of semi structured qualitative interviews which took place in a Swedish city of medium size, in an area for palliative homecare. Six registrated nurses were interviewed which all gave informed consent. The study suffered no losses and permission from the director of the concerned department had been given prior to the start of this study. The interviews were transcribed and analyzed whereupon three themes followed by seven categories entered.</p><p>In the main results difficulties appeared, such as when the family of a patient was unwilling to realize the situation. However the results also showed opportunities, for example the importance of the support which the nurses constituted. Many informants witnessed about the individual needs that existed among the relatives.  Foremost emphasize was on the importance of relatives and how the contact with them took place. Finally the study shows a picture of the supporting aspects that exists, for example to be able to sense the relatives needs and se their unspoken demands.</p><p> </p> / <p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård. Studien var deskriptiv med kvalitativ ansats. Datainsamling skedde i form av semistrukturerade intervjuer utifrån ett intervjuschema, intervjuerna spelades in på band. Detta ägde rum i en medelstor svensk stad i en verksamhet för palliativ hemsjukvård. Sex legitimerade sjuksköterskor intervjuades, varav samtliga lämnade informerat samtycke. Studien erfor inget bortfall och tillstånd från berörd verksamhetschef hade erhållits innan studiens start. Intervjuerna transkriberades och analyserades vartefter tre teman med sju kategorier kom fram.</p><p>I huvudresultatet framkom svårigheter som när anhöriga har en ovilja att inse situationen. Även möjligheter, till exempel betydelsen av det stöd som sjuksköterskorna utgjorde för de anhöriga belystes.   Många informanter vittnade om individuella behov bland de anhöriga. Framförallt betonades vikten av anhöriga och hur kontakten med dem skede. Slutligen gavs en bild av vilka stödjande aspekter som fanns till exempel sjuksköterskornas förmåga att kunna känna av de anhöriga och se deras osagda behov.</p><p> </p>

<p><p><p>Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. <strong>Aim</strong>:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. <strong>Method:</strong> A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. <strong>Results</strong>: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. <strong>Conclusion</strong>: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.</p></p></p>

<h2>Sammanfattning:</h2><p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.</p><p><strong>Syftet</strong> med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.</p><p><strong>Metod:</strong> Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie. En validerat enkät, QPS Nordic, användes för att samla in data. Statistikprogrammet SPSS 15.0 användes för dataanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Mer än 50 % av sjuksköterskorna som besvarade enkäten upplever känslor av otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet har visat sig kunna härledas både till yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som den självskattade yrkesskickligheten. När de kvantitativa arbetskraven blir så höga att sjuksköterskan anser att hon inte hinner med sina patienter på ett tillfredställande sätt ökar känslorna av otillräcklighet. Det ger även ökad känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskan när hon själv skattar sin yrkesskicklighet lågt. Slutligen har det i studien framkommit tendenser som visar att antalet år på arbetsplatsen inverkar på känslan av otillräcklighet.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Resultat visar att en stor andel av de tillfrågade sjuksköterskorna vid Akademiska sjukhuset upplever otillräcklighet ibland. Känslor av otillräcklighet kan i stor utsträckning kopplas till både yttre organisatoriska faktorer som kvantitativa arbetskrav och inre faktorer som självskattad yrkesskicklighet.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Abstract:</strong></p><p><strong>Background:</strong> The profession of nursing is an occupation with a lot of strain. The demands on competence and skills are high and the working conditions are not always optimal. According to the The National Board of Health and Welfare the latest decades with reorganizations and reduction of workforce has resulted in an increased number of nurses reporting long term sickness related to stress and burnout. Nurses experience that it is a number of factors that influence the working conditions and the possibility to give the care they want to. To not be able to give the patients the proper care can give the nurse a feeling of being inadequate.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim with this study is to investigate if nurses at the Akademiska hospital in the city of Uppsala experience feelings of inadequacy in their working profession, and if the number of years in the working place has any impact on the experience. The aim of the study even involves investigating if the experience of inadequacy depends on outer organizational factors or if the inadequacy can be related to the person's inner self.</p><p><strong>Method:</strong>  An empirical cross sectional study with a quantitative approach was conducted; collection of data was done by a well tested questionnaire called QPS Nordic. The Statistical Packages for the Social Sciences, SPSS, version 15.0 was used to analyze the collected data.</p><p><strong>Results:</strong> More than 50 % of the respondents in the study reported feelings of being inadequate in their daily work. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills. When the quantitative working demands get so high that the nurse feels that she can not keep up the good work towards her patients in a satisfying way, the feelings of inadequacy increases. The feelings of inadequacy even increases when the nurse estimates her own working skills to be low. Finally, the study shows that the number of years in the workplace has an impact on the feelings of inadequacy.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The result shows that a major part of the nurses in the study experience feelings of inadequacy sometimes. These feelings of inadequacy can be related to both outer organizational factors such as quantitative working demands and inner factors such as the nurses own opinion of her working skills.</p>

<p> </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift.</p><p> </p> / <p>The aim of the study was to examine how much time nurses at a medical ward spend on nursing care in relation to other work assignments during a daytime shift and the nurses' own view on the time they spend on the different work assignments. Nine nurses were observed regarding time requirement for six predefined work assignments; administration, care, medication, areas of responsibility, round and report. Questionnaires were also distributed to the nurses at the medical ward concerning self-assessment of time requirement for the work assignments and their opinions if they had enough time for the different tasks. The result showed that the nurses spent most time on administration, followed by care, round, medication, report and areas of responsibility. Nursing care represented 21 % of the total working time for the nurses and the nurses reported that they do not have enough time for it.</p>