Education for teenagers with diabetes has had limited effects to date, especially regarding metabolic control. The development had been towards more patient-centred approaches, like empowerment, motivational interviews and family behavioural programmes. A patient-centred approach means that the patient is expected to take control of the management of the disease. The empowerment approach has been implemented in adults with diabetes, with some positive results. The aims of this thesis were to evaluate empowerment group education and education in a camp setting, and to validate the “Check your health” instrument which can be used to assess the effects of such education programmes on perceived health and the burden of diabetes. Thirty-two teenagers between 12 and 17 years of age were randomized to either an intervention group or a wait-listed control group. The intervention consisted of six group sessions with an empowerment approach as the theoretical frame. Thirty-one of the teenagers were interviewed two weeks after the empowerment education programme was completed. The programme did not have any positive effect on metabolic control between-groups, but within groups HbA1c and readiness to change increased. According to the definition of empowerment, which pinpoints decision-making, the interviews were analysed with that in focus. In the interviews the teenagers described five categories they perceived as important for decision-making competence: cognitive maturity, personal qualities, experience, social network and parent involvement. Parent involvement was described as both constructive and destructive. These categories were interpreted in the overall theme that “teenagers deserve respect and support for their shortcomings during the maturity process”. Ninety teenagers between 14 and 17 years of age attended education in a camp setting and were compared to a reference group, who had declined participation. The camp did not have any positive effect on metabolic control, but the frequency of insulin pump use after camp education increased. In a cross-sectional comparison, the campers had more positive attitudes towards diabetes and self-care than the non-campers did. The “Check your health” instrument was tested for reliability and validity in 199 teenagers between 12 and 17 years of age. The instrument was found to be reliable and valid for use on a group level in teenagers with diabetes. In conclusion, empowerment education programmes should be tailored to suit young people with diabetes, and should preferably be integrated into routine care. Teenagers who prefer individual education may be offered an individual education plan. Parents should be involved in all education of teenagers with diabetes, with the purpose of increasing teamwork and decreasing control and conflict. Continued assessment of teenagers perceived health and perceived burden of diabetes can be carried out using the “Check your health” instrument.

Communication of care is essential in the multidisciplinary health care system and the patient record is an important tool for communication. The electronic patient record was introduced to facilitate the documentation of care, as well as the communication and evaluation of care. District nurses met the patient independently of other caregivers at the surgery or in the patient’s home. Documentation by district nurses is assumed to contribute to the view of the patient so that safe care can be carried out in primary health care. This thesis investigates and analyses the electronic nursing documentation in primary health care with emphasis on the content, district nurses’ experiences of documentation and how the information in the documentation was used. A further aim was to implement and evaluate the effect on standardised nursing documentation, using patients with leg ulcer as an example. A sample of 239 district nurses, 430 general practitioners and 74 care unit managers answered questionnaires about the nursing documentation and the use of it. One hundred and nine nursing records were audited. Quantitative and qualitative methods were used for data analysis. Documentation by district nurses lacked clear nursing status, judgment (nursing diagnosis) and nursing goals. Legal requirements were not fulfilled. Medical facts were carefully documented while relevant issues to nursing occurred only seldom. District nurses stated that they were satisfied with their documentation but were in need of education. The focus of the in-service training for documentation was technical rather than involving nursing issues. Fifty-eight per cent of the general practitioners read the nursing documentation always or often and found it valuable. They had problems, however, finding the information because of the unclear nursing status, the lack of district nurses’ judgement and the large quantity of notes regarding routine activities in district nurses’ documentation. The nursing documentation was used by 75 % of the care unit managers for evaluating resources and by 51 % for evaluating care. The categories ’prioritisation’, ’inadequate nursing records’, and ’lack of interest’, illustrate for what reasons the care unit mangers did not use the documentation for evaluation of care. In order to advance district nurses documentation, a standardised nursing wound care record was designed and implemented in nine primary health care centers, with a total of 83 district nurses. Eight primary health care centers were used as a control group, including 56 district nurses. A questionnaire was sent to the district nurses and 102 nursing records were audited before and after implementation. The standardised nursing record improves the descriptions of patient’s health history and status. Nursing diagnoses were more frequently used but were of low quality. Using the standardised nursing wound care record was experienced by the district nurses as being more timeconsuming but also more informative about the patient. Furthermore the knowledge in documentation increased among the district nurses in the intervention group. Improvement of nursing documentation is necessary in order to obtain documentation that fulfills legal requirements. The managers had a great responsibility to upgrade the documentation, which can be effected by continuing support. Documentation must be seen as a means of transferring information about the patient and of determining whether the best care has been given. A standardised documentation could increase the possibility to compare and determine the value of care. Strengthening the awareness of nursing among district nurses should involve strengthening the documentation, which ought to lead to safer care for the patient.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att få information om anhörigas upplevelse av vården på en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala län 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgäng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jämförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien är deskriptiv och jämförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrågade (n=78 %). Skillna­der i svar mellan grupperna redovisas med icke parametriskt test för att på­visa om statis­tisk signifikans fanns. RESULTAT Resultatet visar att anhöriga var positiva gällande tillgänglighet, delaktighet och bemö­tande. Behov till förbättringar finns att göra i kontakten med läkarna och deras tillgäng­lighet. Många anhöriga visade mer negativa svar i temat information och upplevde att ingen in­formation gavs i flertalet av frågorna. Vid en jämförelse mellan grupp 1 och grupp 2 fanns en statistiskt signifikant skillnad endast i läkarkontakt men övrigt fanns ingen skillnad. SLUTSATS Anhöriga i studien var övervägande positiva till den geriatriska vården av deras närstå­ende. Resultatet av studien kan ligga till grund för förbättringsarbete och en kvalitetssäk­ring av vården och resultatet här visar att informationsområdet och läkarnas tillgänglighet kan för­bättras.   NYCKELORD Geriatric care, elderly people, relatives, nursing care, Sweden

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys. Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan. Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant. Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning. Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %.  Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid. Slutsats: Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område.

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift. / The aim of the study was to examine how much time nurses at a medical ward spend on nursing care in relation to other work assignments during a daytime shift and the nurses' own view on the time they spend on the different work assignments. Nine nurses were observed regarding time requirement for six predefined work assignments; administration, care, medication, areas of responsibility, round and report. Questionnaires were also distributed to the nurses at the medical ward concerning self-assessment of time requirement for the work assignments and their opinions if they had enough time for the different tasks. The result showed that the nurses spent most time on administration, followed by care, round, medication, report and areas of responsibility. Nursing care represented 21 % of the total working time for the nurses and the nurses reported that they do not have enough time for it.