Aim: The overall aim of the present thesis was to examine, develop and evaluate patient participation in emergency department (ED) for promoting the relief of suffering for patients in care relations, from the perspective of patients and caregivers. Method: The explorative studies (I, II) were based on reflective lifeworld approach and analyzed by phenomenographic method. Data were collected from interviews by patients (9) and caregivers (11) about their conception of patient participation in ED. The methodological study (III) performed analyses and were tested for content, construct and criterion validity as well as homogeneity and stability reliability. The sample for study (III, IV) consisted of 356 patients consecutively cared for in EDs in Sweden. In the evaluating study (IV) the questionnaire Patient Participation Emergency Department (PPED) was used. The statistical methods handled were Student’s t-test, one-way ANOVA and Spearman correlation. Findings: The patients’ conception of patient participation means: being acknowledged; struggling to become involved; and having a clear space (I). The caregivers’ conceptions of patient participation can be divided into three different descriptive categories: Caregivers offer the opportunity for participation, Patients demand participation and Mutual participation (II). A 17- item questionnaire was developed. Two separate factor analyses revealed a distinct four- factor solution which was labelled: Fight for participation, Requirement for participation, Mutual participation and Participating in getting basic needs satisfied. Criterion validity presented showed 9 out of 20 correlations equal or above 0.30. Cronbach’s alpha coefficient ranged from 0.63 - 0.84 and test- retest varied between 0.59 and 0.93(III).The results show that patient participation is low in two dimensions (Fight for participation, Participation in getting basic needs satisfied), reasonable in one dimension (Mutual participation), and high in one dimension, Requirement for participation (IV). Conclusions: Participation does occur on occasion when the circumstances are right despite international and national guidelines that lay down the need for patient participation. Patient participation in EDs is perceived when patients are in contact with caregivers and there is space for collaboration in situations of consistency. However, patient participation cannot be offered in a one-sided caring action. In collaboration patient participation contributes to the relief of suffering in the process of health and patients participate when they are allowed to be the point of departure for caring. However, the results point to a lack of strategy for patient participation and for increased patient participation to take place improvements in external organization requirements are required. The results indicate an amplified clarity in how patient participation can be understood for EDs, in education and community and a scientific tested instrument has made it possible to evaluate patient participation.

Sammanfattning   Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden. / Abstract   The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.

Syftet med studien var att undersöka psykiatrisjuksköterskans självrapporterade utförda arbetsuppgifter och självupplevda kompetens. Studien bygger på individuellt genomförda intervjuer med 19 psykiatrisjuksköterskor verksamma inom den psykiatriska slutenvården. Författarna har använd ett proportionellt stratifierat urval. Resultatet presenteras i fem kategorier; psykiatrisjuksköterskans kompetensområde, specifika arbetsuppgifter i kompetensområdet, arbetsuppgifter utanför kompetensområdet, arbetsuppgifter som psykiatrisjuksköterskan saknar samt rollkonflikter med tillhörande subkategorier. I psykiatrisjuksköterskans kompetensområde ingår arbetsuppgifter som arbetsledare och omvårdnadsansvarig att planera fördela arbetet på avdelningen, vårdplanera, dokumentera samt läkemedelsadministration. Det specifika i kompetensområdet visade sig vara bland annat vara stöd samtal, motiverande samtal och undervisning. Sjuksköterskorna skulle också ha en övergripande helhetssyn samt göra observationer. Arbetsuppgifter utanför kompetensområdet visade att de hjälper doktorerna med olika administrativa uppgifter samt en del kuratorsarbete. Arbetsuppgifter som sjuksköterskorna saknar främst; är mer aktiviteter för patienterna, mer patientkontakt, bättre samarbete med vårdgrannar och anhöriga samt en ökad etisk medvetenhet i omvårdnads och dokumentationsarbetet. Sjuksköterskorna upplevde även rollkonflikter i sitt arbete som mest berodde på olika otydligheter inom arbetsgruppen. Författarna anser att en tydligare arbetsbeskrivning, bättre ansvarsfördelning mellan de olika yrkesgrupperna samt en mer strukturerad vård av patienterna skulle minska otydligheten och osäkerheten för psykiatrisjuksköterskorna. / The purpose of the study was to examine self-reported psychiatric nurse performed tasks and self-perceived competence. The study is based on individually conducted interviews with 19 psychiatric nurses working in psychiatric inpatient ward. The authors have used a proportional stratified sample. The results are presented in five categories; psychiatric nurse competence, specific tasks in the areas of competence, work outside the areas of competence, tasks psychiatric nurse lack and role conflicts and related subcategories. In psychiatry nurse competence includes duties as supervisor and nursing manager to plan the work in the department, care planning, documenting, and pharmaceutical administration. The specific competence in the field proved to be, inter alia, support calls, motivational talks and teaching. The nurses would also have a comprehensive approach and make observations. Tasks outside the competence demonstrated that they are helping the doctors with various administrative tasks, and some counselors work. Tasks that nurse do mainly lack; are more activities for patients, more patients, better cooperation with neighbors and family care, and increased ethical awareness in the nursing care and documentation work. The nurses also experienced role conflict in their work as most were due to various ambiguities in the working group. The authors conclude that a better working instruction, better division of responsibilities between the different professions and a more structured care of patients would reduce the lack of clarity and uncertainty of psychiatry nurses.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. / The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vårdpersonal i den allmänna sjukvården. Resultatet bygger på åtta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrån tre till tjugotre år. Datainsamlingen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att hiv-bärare har lågt förtroende för hur sekretessen handhas i allmänna vården. De upplever svårigheter i form av långa väntetider och nekad vård och behandling. Personer med hiv menar att vårdpersonal blir rädda, avståndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berättat om sin hiv-diagnos. Hiv-positiva uppfattar att personal i vården slösar med resurser och ägnar sig åt onödiga skyddsåtgärder. De beskriver en rädsla inför kontakt med allmänna vården. Positiva erfarenheter har varit relaterade till att hiv-bärare inte blivit särbehandlade eller utpekade på grund av sin sjukdom. Att vårdpersonal är förstående, öppensinnade och inte ställer konstiga frågor inger en trygghet hos hiv-bäraren. De uppskattar möten där informationen om blodsmittan tas med jämnmod utan att trigga igång någon negativ reaktion. / The aim of this study was to describe HIV-carriers’ experiences of encounters with caregivers in the public health care. The result is based on experiences of eight respondents. The participants had lived with HIV from three to twenty-three years. The data was collected by qualitative interviews. The results show that HIV-carriers have a low trust of the secrecy in the public health care. They experience resistance in form of long wait and of being denied care and treatment. People with HIV mean that caregivers get scared, distant and avoid physical contact after being told about the HIV-diagnosis. HIV-carriers experience that health care staff waste resources and devote themselves in unnecessary protective measures. They also describe afear of contact with the public health care. Positive experiences have by the HIV-positive been described as not being given any special treatment due to their illness. If the medical staff is understanding, open minded and don´t ask strange questions it infuses a sense of security. HIV-carriers appreciate encounters where the information about their blood-borne virus are being received with equanimity and does not trigger any negative reactions.

En teoretisk kontroll av luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion Syftet med detta arbete är att inom ramen för funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård kontrollera om luftvärnsbataljonens sjukvårdsfunktion enligt org. 09 är korrekt dimensionerad.  Frågeställningen är: När, med hänsyn till grupperingsgeometri, medicinska tidskrav samt evakueringskapacitet blir sjukvårdsfunktionen en begränsande faktor för luftvärnsbataljonen.  För att svara på detta jämförs luftvärnsbataljonens TOEM med kraven ur funktionsmålsättning för Försvarsmaktens hälso- sjukvård i syfte att kontrollera om sjukvårdsfunktionen ges förutsättning att lösa ställda uppgifter. Vidare analyseras faktorerna, aktionsradie, förlustskadeberäkningar preventiv medicin, samt evakueringskapacitet och grupperingsgeometri. Den viktigaste slutsatsen ur arbetet är: Det är inte sannolikt att samtliga enheter inom bataljonen kan åtnjuta möjligheten till adekvat sjukvård inom de tider som de medicinska kraven ställer. / The purpose of this essay is to investigate if the medical function in the Air Defence Battalion is enough.  The question to be answered in this essay is as follows: When, considering deployment geometry, medical time-demands and evacuation capacity does the medical function become a limiting factor for the AD Battalion?  A descriptive method is used in this essay. Material has been gathered and analysed to show the limitations of the battalion considering the medical function. A study has also been made. The material and the study are used as a base in the discussion and from the discussion and the results from the analysis, conclusions are drawn. One of these conclusions is that: It is not probable that all units in the Air Defence Battalion will receive proper medical attention within the time-span established in the guiding medical documents.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda inom en polismyndighet i Sverige skattade sina levnadsvanor och hälsa samt om det finns någon skillnad mellan grupperna; poliser med yttre tjänstgöring, poliser med inre tjänstgöring och civilanställda. Ytterligare ett syfte var att studera sambandet mellan levnadsvanor och hälsa. Studien hade en kvantitativ ansats med en beskrivande, korrelativ och jämförande design. De medverkande var 153 personer. Stratifierat urval och randomiseringstabell har använts. Två instrument/enkäter har använts från folkhälsoinstitutet och livsmedelsverket. Resultatet visade att deltagarna bedömer sig stressade men skattar sitt hälsotillstånd som relativt gott. Över 50 procent av deltagarna hade besvär av värk i axlar och över 43 procent besväras av värk i ryggen. Deltagarna bedömde sig ha ringa besvär från sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och astma. Användandet av tobak varierade mellan deltagargrupperna. Poliserna rökte minst, detta även jämfört med befolkningen i övrigt men snusade mest. Sambandsanalyser visade att deltagare med värk var tröttare, hade svårare att sova och kände sig mer stressade.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation. Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för hur anhörigvårdare upplever sin situation, något som erfordras för att sjukvården skall kunna erbjuda anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom ett adekvat stöd. / The number of people with dementia is increasing whilst the population gets older.  A great part of the care is provided by relatives. In order to support family caregivers’ nurses are required to obtain knowledge about how relatives perceive their situation. The purpose of this study was to describe the experience of relatives providing care for persons with dementia. To answer the purpose a literature study was made where 12 qualitative articles were analyzed.  Findings illustrates seven themes: The experience of stress, difficulties and inadequacy, The experience of grief and loss, The experience of changing relationships and roles, The experience of obligation, The experience of wellbeing, The experience of support, and finally The experience of coping and making sense of the situation. The result of this study could contribute to an increased understanding of how family caregiver’s experience their situation. This is required in order to offer relatives who provide care for a person with dementia an adequate support.

När döden lurar runt hörnet ställs det särskilt stora krav pånärstående och omvårdnadspersonal. Omvårdnadspersonal skaarbeta i team för att bedöma närståendes behov som inkluderarstöd i deras sorgearbete. Närstående strävar efter att hantera,begripa och kunna se en mening i den palliativa vården. De har ettbehov av att känna delaktighet och få en känsla av sammanhang.Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser i palliativvård. Med hjälp av vetenskapliga artiklar gjordes enlitteraturöversikt. Utifrån resultatet har följande teman framkommit:delaktighet, stöd, närståendes upplevelser av känslor ochkulturella skillnader. När omvårdnadspersonalen inte hade tidkunde de närstående uppleva att de inte fick den information somde var i behov av, vilket kunde leda till missnöje hos denärstående. Individuellt stöd bör ges till närstående eftersom derasbehov skiljer sig från de döendes. Genom utbildning skaomvårdnadspersonalen bättre informera om närståendes behov ochpå så sätt tillgodose närståendes önskan. / When death is near, the demand is high on the next of kin’s andthe nursingstaff. The nursingstaffs need to work in team in order tojudge the needs of the next of kin’s and support them in their grief.The next of kin’s strive to handle, understand and to find ameaning in the palliative care. They need to get involved and toget a sense of constancy. The aim of this study is to illustrate theexperience that the next of kin’s have towards patients in thepalliative care. With scientific studies we made a literaturesummary, to get insight in next of kin’s experience. From theresults the following teams concluded: involvement, support,information, next of kin’s experience of feelings, differences ofcultures. The result also shows when nursingstaff were busy anddidn’t have time; next of kin’s often experienced that they didn’tget the information they needed. The lack of information can leadto dissatisfaction. When the next of kin’s get the support they needfrom the nursingstaff they can be more supportive to their dyingloved ones. More effort should be put on educating thenursingstaff in the needs of the next of kin’s, to meet theirdemands on the palliative care.

Bakgrund: Blodtrycksmätning är en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och hon/han ska genom den kunna identifiera patientens hälsostatus. Det finns brister hos sjukvårdspersonal runt om i världen om hur korrekt blodtryckemätning ska genomföras. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur 3 olika faktorer påverkar blodtrycksresultatet vid manuell blodtrycksmätning med fokus på korsade ben, mätning över/utan tröjärm samt armposition. Metod: För att finna vetenskapliga artiklar användes databaserna Pubmed, CINAHL och Cochrane. Efter granskning och kvalitetsbedömning återstod det 15 kvantitativa artiklar som användes i denna studie. Resultat: Det  visade sig tydligt att hur patientens arm- och benposition var vid blodtrycksmätningen påverkade  blodtrycksresultatet signifikant. Däremot påverkade inte mätning över tröjärm blodtrycksvärdena nämnvärt. Diskussion: Hjärtläge är inte definerat i svenska rekomendationer. Det behövs tydligare definitioner/rekomendationer i Sverige för att undvika feldiagnostisering. Då mätning över tröjärm inte påverkade mätreslutatet underlättar det för patienter som har svårigheter att ta av sig på överkroppen. Slutsats: Det viktigt att alla som kontrollerar blodtrycket har kunskaper om vilka fel som kan påverka mätresultaten.