AI-programmet ChatGPT är ett nytt tekniskt fenomen som debatteras inom skolvärlden. Då programmet kan skriva alla möjliga slags texter åt den som frågar, uppstår frågan om vad detta innebär för skrivande i svenskämnet. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur ChatGPT påverkar svensklärares uppfattning om vad som är viktigt gällande skrivande och skrivundervisning. För att besvara syftet intervjuas fyra svensklärare i gymnasiet och svensklärare i en Facebook-grupp tillfrågas. Intervjuerna och svarskommentarerna analyseras utifrån Ivanic didaktiska skrivdiskurser. Resultatet visar att svensklärarnas beskrivning av deras skrivundervisning framför allt färgas av färdighetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen, medan svensklärarnas syn på varför skrivande är viktigt trots verktyg som ChatGPT tydligast präglas av diskursen om tänkande och lärande och kreativitetsdiskursen. ChatGPT:s existens synliggör skillnader mellan vad som uppges vara viktigt i skrivundervisningen och varför skrivundervisning är viktigt, men dessa skillnader (eller ChatGPT) verkar än så länge inte påverka skrivundervisningspraktiken.

The recent developments in artificial intelligence have brought forth natural language models like ChatGPT, which exhibits abilities in tasks such as language translation, text generation, and interacting conversations. Notably, ChatGPT's ability to generate code has sparked debates regarding the role of artificial intelligence in software engineering and its potential to replace human programmers.  In this thesis, we conduct an experiment in which we prompt ChatGPT with common programming problems, in order to evaluate ChatGPT’s potential in replacing humans as programmers. Our study specifically focuses on code correctness, run-time performance, and memory usage. The objective of this thesis is to investigate the potential of ChatGPT in replacing humans as programmers. We achieved this by designing and conducting an experiment where we prompted ChatGPT with a set of 90 diverse programming problems in terms of types and difficulty levels.  Based on the results of our experiment, we have observed that ChatGPT is proficient in solving programming problems at lower and medium difficulty levels. However, its ability to produce correct code declines when prompted with harder problems. In terms of run-time and memory usage, ChatGPT demonstrated above-average results for problems at lower and medium difficulty levels, but its performance declined when faced with more challenging tasks.While ChatGPT falls shortly in fully replacing human programmers, it exhibits potential as programming assistant. Our study shed light onto current capabilities of ChatGPT and others chat-bots as code generating tools and can serve as a groundwork for future work in the area.

The purpose of this study was to better understand the reasons as to why upper secondary school students use ChatGPT, how history teachers are dealing with this technology and how these developments will affect the history subject. This was done via a survey for students at a upper secondary school in Gothenburg, Sweden, and semi-structured interviews with two teachers at the same school. The main theoretical lens of this research was based on Jean Baudrillard’s theory on simulation, simulacra and hyperreality. This to gain an understanding on how this usage of ChatGPT can be understood and analyzed. What the results show is that a majority of students that partook in this survey have used ChatGPT in their schooling. Why they used it differs, but amongst them a plurality of them saw it as something akin to Google but more effective and targeted. The interviews showed that that history teachers sees difficulties in the future to properly assess students’ abilities on written assignments, and that the fundamentals of the history subjects are at risk. What is sought after is clearer guidelines, and a cross-societal response to these developments.

The aim of this study is to explore how different music teachers perceive and approach the use of AI in music education in primary schools. Previous research on AI has shown that AI has potential and opportunities in education, but also discusses the risks related to policy, ethics and responsibility in its use. Previous research also indicates that teachers' attitudes and perceptions of AI are influenced by their views on the technology's reliability, ease of use and their competence. The study is based on phenomenography as a theoretical framework. Data collection was conducted through semi-structured interviews with six active music teachers in Kronoberg County. The result shows the variation of music teachers' perceptions and approaches. The music teachers have an open attitude towards AI, while there is caution when using it. Some see AI as complicated to understand, while others see it as a useful tool for both teachers and students in education. The knowledge about AI varied and comes from the internet, news, articles and conversations. Some of the teachers have tested or started to introduce AI in music teaching to a limited extent. Among the teachers' perceptions, there was agreement that the biggest risk is that students use AI to generate texts and state that they have written them themselves. The results also show variation in the perceptions of the possibility that AI can be a support in music teaching. The music teachers also experienced a need for education about and in AI, which can lead to a good use of the tool.

This study examines the efficacy of using artificial intelligence (AI) generated questions andfeedback to enhance learning through retrieval practice (RP) compared to traditionalrestudying (S). Additionally, the study explored the correlation between students' attitudestowards AI and learning outcomes as measured immediately after learning and two days afterthe learning intervention. Conducted with 18 participants from Umeå University, the researchevaluates the potential of ChatGPT in facilitating RP and improving retention andcomprehension of text-based materials. Participants were presented with two texts and eachtext was assigned to either the RP or S condition. In the RP condition, participants answeredAI-generated questions with feedback, in the S condition, participants reread the texts. Resultsindicate that RP significantly outperformed S in the day 1 and day 3 tests, aligning withestablished research on the testing effect (TE). The authors suggest that AI, as ChatGPT, caneffectively support RP by generating questions and providing dynamic and personalizedfeedback, potentially reducing educators' workload. It highlights the importance of furtherresearch to optimize AI-generated content and feedback mechanisms and to explorelonger-term memory effects. The findings advocate for integrating AI tools in educationalsettings to enhance active learning and retention, and stresses the need for ongoingexploration of AI's role in education.

Idag finns möjligheten att skriva texter med chatbots som är en form av artificiell intelligens. En av de framträdande chatbotarna är ChatGPT som exempelvis kan generera text. På universitetet förekommer det examinationsuppgifter där studenter skriver texter. Det är då möjligt för studenter att använda ChatGPT som hjälpmedel vilket kan anses som fusk. Denna studie ämnar undersöka hur väl universitetslärare har möjlighet att skilja på texter skrivna av studenter och ChatGPT. Ytterligare undersöker studien universitetslärares acceptans gällande ChatGPT som lärarverktyg och verktyg för studenter. Den använda metoden var enkät med experimentdel samt frågor gällande acceptans. Studien bestod av 38 deltagare mellan 30–72 år med medelåldern 49,3 år. Studien Av dessa var 22 kvinnor, 14 män och 2 vill ej ange. Deras uppgift var att bedöma tre texter. Texterna var antingen av en student eller av ChatGPT. Resultaten visade att universitetslärare inte med säkerhet kan avgöra om det är en student eller ChatGPT som skrivit en text. Endast i en av texterna kunde lärarna se en skillnad mellan texterna och kunna urskilja på vem som hade skrivit det. Faktorer som enligt deltagarna gjorde att texterna verkade skriven av ChatGPT var att den var välskriven och källornas placering. Det fanns inte en tydlig attityd för eller mot användning av ChatGPT, varken som verktyg för lärare eller lärverktyg för studenter. Däremot var den upplevda nyttan (Performance expectancy, PE) viktigast. De övergripande slutsatserna av denna studie är att lärare har svårt att se om en text är skriven av ChatGPT eller en student. / Today the possibility exists to write text with chatbots, which is a form of artificial intelligence. One of the prominent chatbots is ChatGPT that has the capability to generate texts as an example. At universities, it is common to have examination tasks where students are required to write texts. It has therefore created the possibility for students to use ChatGPT as a tool which could be considered cheating. This study aims to research how well university teachers possess the capability of distinguishing texts written by students compared to ChatGPT. Furthermore, research about university teachers’ acceptance in the usage of ChatGPT as a tool both for university teachers and students. The method used was a survey that’s part experiment and questions about acceptance. The study had a total of 38 participants between 30-72 years old and the mean age being 49.3. The study consisted of 22 women, 14 men and 2 did not want to specify. Their task was to read and assess three texts. These texts were written by a student or ChatGPT. The results showed that university teachers could not identify if the author was a student or ChatGPT. There was only one text that university teachers could identify a difference between the two texts and distinguish who had written it. Factors according to the participants that seemed to distinguish if the text was written by ChatGPT were that it was well written and the placement of sources. There was no definite attitude towards or against the usage of ChatGPT, neither as a tool for teachers or students. Thus, the perceived usefulness (Performance expectancy, PE) was most important. The overall conclusion of this study was that teachers found it difficult to identify if the text was written by ChatGPT or a student.

This thesis looks at the percentage of hallucinations in two large language models (LLM), ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4 output for a set of prompts. This work was motivated by two factors: the release of ChatGPT 4 and its parent company OpenAI, claiming it to be much more potent than its predecessor ChatGPT 3.5, which raised questions regarding the capabilities of the LLM. Furthermore, the other factor is that ChatGPT 3.5 showcased hallucinations (creating material that is factually wrong, deceptive, or untrue.) in response to different prompts, as shown by other studies. The intended audience was members of the computer science community, such as researchers, software developers, and policymakers. The aim was to highlight large language models' potential capabilities and provide insights into their dependability. This study used a quasi-experimental study design and a systematic literature review.Our hypothesis predicted that the percentage of hallucinations (creating factually wrong, deceptive, or untrue material) would be more prevalent in ChatGPT 3.5 compared to ChatGPT 4. We based our prediction on the fact that OpenAI trained ChatGPT 4 on more material than ChatGPT 3.5. We experimented on both LLMS, and our findings supported The hypothesis. Furthermore, we looked into the literature and found studies that also agree that ChatGPT 4 is better than ChatGPT 3.5. The research concluded with suggestions for future work, like using extensive datasets and comparing the performance of different models, not only ChatGPT 3.5 and ChatGPT 4.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området / Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Background ChatGPT is a chatbot released in November 2022. Its usage has grown to include being used in academia and for scientific writing, with varying results. We investigate if ChatGPT can be used for the technical part in a Bachelor’s thesis in System Sciences. Aim We evaluate if it is possible to generate the code for detecting potential gender bias in previous responses from ChatGPT, in the form of a dialogue. Method We use an exploratory case study where an iterative dialogue with ChatGPT is used to generate Python code to be able to analyse previous responses made byChatGPT. The methods for development were chosen by the authors from suggestions by ChatGPT. Results Two separate dialogues resulted in a program that combined a fine-tuned Natural Language Processing model together with sentiment analysis and word frequency analysis. The program successfully identified responses in the dataset as having a female or male gender bias or being gender neutral. Conclusions ChatGPT serves as a powerful tool for coding, although it currently falls short of being a one-stop solution that can generate code sufficient for more complex tasks witha single prompt. Our experience suggests that ChatGPT accelerates one’s work when the user possesses some programming knowledge. With further development, ChatGPT could transform coding workflows and increase productivity in related fields. Implications ChatGPT as a tool is very capable in supporting students in the technical aspect of a Bachelor’s thesis and it is not unreasonable to assume that it works in other contexts, as well. As such, one can achieve more with the tool than without, and consequently it would be for the better to integrate ChatGPT into thesis work. This stresses the point that we need to find better regulations for cheating and plagiarism. / Bakgrund ChatGPT är en chatbot som släpptes den 22 november 2022. Sedan dess har dess användningsområden växt till att inkludera den akademiska världen och vetenskapligt skrivande, med varierande resultat. Vi undersöker om ChatGPT kan användas för den tekniska delen av en kandidatexamen i systemvetenskap. Syfte Vi utvärderar om det är möjligt att i en dialogform generera kod för att upptäcka potentiell könsbias i tidigare svar från ChatGPT. Metod Vi använder en utforskande fallstudie där en iterativ dialog med ChatGPT används för att generera Python-kod för att kunna analysera tidigare svar från ChatGPT. Utvecklingsmetoderna valdes av författarna utifrån förslag från ChatGPT. Resultat Två separata dialoger med ChatGPT resulterade i ett program som kombinerade en finjusterad Natural Language Processing-modell med stämnings- och ordfrekvensanalys. Programmet identifierade svar i datasetet med att ha kvinnlig eller manlig könsbias, eller att vara könsneutralt. Slutsatser ChatGPT är ett kraftfullt verktyg som kan användas för programmering. I dagsläget är ChatGPT ingen komplett lösning som kan generera kod tillräcklig för mer komplexa uppgifter med en enda prompt. Vår erfarenhet visar att ChatGPT accelererar ens arbete då användaren besitter viss kunskap inom programmering. Vid fortsatt utveckling kan ChatGPT ombilda programmeringsflöden och öka produktiviteten i relaterade områden. Följder ChatGPT som verktyg är mer än kapabelt med att stödja studenter med den tekniska delen av ett examensarbete, det är heller inte orealistiskt att anta att det är möjligt att även använda det i andra sammanhang. Med detta sagt kan man utföra mer med verktyget än utan, och följaktligen är det till det bättre att integrera ChatGPT i examensarbeten. Detta driver på poängen att vi behöver finna en lösning vad gäller reglering och hantering av plagiat.

In this thesis some ethical dilemmas involving conversational agents, with ChatGPT as the foremost example, are presented. Initially, the technology supporting chatbots is described to enable the reader to get insights into their underlying structure.  The reader will get an account of recent progress in the development of the technology and gain knowledge of ethical dilemmas from a developer’s perspective. The main goal of this literature study is to achieve an understanding of the current situation and reflect on the developer’s responsibility for buildingethical chatbots. The content of this thesis is further based on previous research in the scientific field of chatbots.  This literature study supports the developer with multiple advice. For example, the importance of working with areas such as transparency, UI-design, reliability, accountability, and relativization is highlighted. / I den här litteraturstudien presenteras etiska frågor gällande ”conversational agents” och den senaste tidens utveckling av ChatGPT kommer att stå i centrum för studien. Läsaren får först ta del av en allmän beskrivning av tekniken som ligger till grund för AI-baserade ”chatbots”. Jag redogör för den senaste tidens tekniska utveckling på området samt presentera etiska frågeställningar från programmerarens perspektiv. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att förmedla en förståelse för den nuvarande situationen och reflektera över utvecklarens ansvar när det kommer till att skapa etiska ”chatbots”. Tidigare forskning om ”conversational agents” står som en grund för reflektioner och diskussioner i den här uppsatsen.  Den här litteraturstudien avslutas med flertalet slutsatser som kan fungera som råd till utvecklare. Programmerare bör uppmärksamma frågor som rör transparens, redovisningsansvar och relativisering. Dessutom är det viktigt att ta hänsyn till aspekter som UI-design och reliabilitet.