Entreprenadformen totalentreprenad är en av de vanligaste former inom svensk husbyggande, likväl för Fastighetskontoret Västerås Stad är det den entreprenadform som används mest. Idag råder det bostadsbrist i Västerås stad på grund av den senaste tidens befolkningsökning samt det ökade flyktingmottagandet. Detta har lett till en press att ständigt bygga nya bostäder, samt att utföra ombyggnationer av befintliga fastigheter för att kunna anpassas till de uppstående behoven. På grund av denna tidspress som finns är det naturligt att man letar efter sätt att bygga snabbt på. Då totalentreprenad har den fördelen att kunna överlappa produktion och projektering tidsmässigt, leder detta till tidsmässiga fördelar och ses då som ett fördelaktigt val för Fastighetskontoret. Att Fastighetskontoret väljer att utföra ombyggnationer av befintliga bostäder är positivt, då det inte alltid finns nya marker att bygga nyproduktioner på. Dessutom vinner man tid på att utföra en ombyggnation, då det redan finns en befintlig fastighet och man redan där ligger före i tiden jämfört mot nyproduktion. Det här arbetet syftade till att fastställa vilka brister som fanns i planering och samordning i projektering- och produktionsfasen specifikt inom ett genomfört ombyggnationsprojekt hos Fastighetskontoret Västerås Stad. Efter att dessa brister var identifierade gavs det förslag till förbättringar i den nuvarande checklistan som användes utav projektledare. Initialt inleddes en arkivanalys av dokumentationen som fanns tillgänglig i en databas hos Fastighetskontoret där alla dokument granskades och blev studerade. Med hjälp av denna information kunde intervjufrågor utformas samt relaterad litteratur sökas, vilket utgjorde underlag till den teoretiska delen. Vidare utfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer med nyckelpersoner inom totalentreprenaden och Fastighetskontoret som resultatet av detta arbete baserats på. Resultatet visade bland annat att planeringen av det studerade projektet inte hade några större brister, däremot fanns det vissa brister i kommunikation och samordning. En brist i kommunikation och samordning som visades var överlämningen av kunskap, erfarenheter och information mellan olika skeden i projektet, främst efter upphandling. Ifall man kunde se till att fler medlemmar från förprojekteringen kunde vara med i detaljprojekteringen skulle det kunna leda till att kunskapen och erfarenheten behölls kvar även i detta skede. Det visade sig också att Fastighetskontoret var ibland för detaljerade i sitt förfrågningsunderlag, då man angav både tekniska lösningar och funktionskrav. Därför var ett av förslagen på förbättringar att styra Fastighetskontorets konstruktörer på ett bättre sätt, då de bidrog till väldigt detaljerade ritningar. Förslaget var att införa en extra checklista för konstruktörerna som gav dem en hänvisning till hur deras ritningar ska förhålla sig till projektet.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier. Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping. / To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria. This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages. Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.

No description available.

Inför anestesi åligger det anestesisjuksköterskan att bedöma patientens vätskebalans. Detta är av vikt vid samtliga preoperativa bedömningar men speciellt viktigt är det vid bedömning av äldre patienter med förändrad fysiologi. När en patient med höftfraktur kommer till akutsjukvården och omhändertas enligt rutin för ”Raka-spåret” finns handläggningsplaner utformade för att ta hand om patienten på bästa sätt, samt för att förbereda patienten effektivt och säkert inför operation. Anestesisjuksköterskorna på operationsavdelningen upplever trots detta att patienterna inte alltid är preoperativt väl förberedda. De har själva en kort stund på sig att optimera patienten och uppgifterna de behöver få fram i journalen finns utspridda. Att checklistor bidragit till ökad patientsäkerhet är känt sedan tidigare.   Syftet med denna uppsats var att beskriva hur anestesisjuksköterskor upplever att arbeta med ett vätskedokument vid bedömning och dokumentation av patientens pre- och intraoperativa vätskebalans i samband med anestesiologisk omvårdnad av äldre med höftfraktur samt om och hur det förändrat omvårdnaden av patienten? Totalt intervjuades sju anestesisjuksköterskor efter att de arbetat med vätskedokumentet avsett för bedömning av dokumentation av vätsketerapi och materialet analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet visade en stor variation av upplevelser. Vätskedokumentet påverkade anestesisjuksköterskans arbetsmiljö genom ökade dokumentationskrav men även genom att ge en tydlig struktur i arbetet. Det förändrade också medvetenheten om patientens vätskebehov då det tydliggjorde patientens vätskestatus och gav ökad kunskap om vätskefysiologi.  Patientsäkerheten påverkades genom att vätskedokumentet skärpte anestesisjuksköterskans uppmärksamhet kring vätskebehandling Det var också positivt för informationsöverföringen, minskade risken för komplikationer hos patienten men medförde också en ökad risk för falsk trygghet Det framkom behov av utveckling av vätskedokumentationen i form av a) förändring av dokumentet samt b) implementering av vätskedokumentet i hela vårdkedjan. Resultatdiskussionen berörde anestesisjuksköterskans arbetsmiljö, användandet av checklistor, patientsäkerhet, vårdskador, vårdlidande, informationsöverföring, implementeringsförslag samt hållbar utveckling.

Bakgrund: Studier har visat att kommunikation och samarbete krävs för att bedriva en god vård. Inom operationssjukvården används ofta WHO’s checklista, som är ett evidensbaserat kommunikationsverktyg som bidrar till säkrare vård. Syfte: Att beskriva förekomst av samt skillnader mellan anestesi- och operationssjuksköterskors uppfattningar kring kommunikation, samarbete och WHO’s checklista samt om checklistan underlättar kommunikation, samarbete och bidrar till patientsäker vård.Metod: En empirisk deskriptiv och jämförande studiedesign med kvantitativ ansats genomfördes. Datainsamling skedde med enkäter. Totalt 42 anestesi- och operationssjuksköterskor deltog. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att det finns kommunikation och samarbete dem emellan på operationssalen och att detta har betydelse för deras arbete. WHO’s checklista ansågs bidra till kommunikation och samarbete. Kirurgen (n=32, 76,2%) ansågs vara den yrkeskategori med främst ansvar att initiera starten av WHO’s checklista. Alla sjuksköterskor (n=42, 100%) angav att checklistan bidrar till en säkrare vård för patienten. Operationssjuksköterskorna angav i större utsträckning att de hade fått utbildning kring WHO’s checklista jämfört med anestesisjuksköterskorna (p= .030).Slutsats: Kommunikation och samarbete mellan anestesi- och operationssjuksköterskorna förekommer och har betydelse för deras arbete på operationssalen. Sjuksköterskorna ansåg att WHO’s checklista bidrar till kommunikation, samarbete och säkrare vård för patienten, ändå används inte checklistan inför varje operation, vilket äventyrar patientsäkerheten.

<p>This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business.</p>

The building industry are currently going through a huge alteration. The introduction of BIM (Building Information Modeling). Which also implements a lot of new ways of solving problems that building modeling can cause. This report is written for Uppsala University in cooperation with Temagruppen in Uppsala. However, it contains a comparison between two different systems that checks building models. Temagruppen invested in a new Swedish adaptation of a software called Solibri Model Checker. This Software controlling the availability in building models, it also introduces a new way of interaction between different instances during a building project. The definition of the report is availability in public buildings. A building model has been designed in Revit, then imported to Solibri Model Checker who controls the availability and creates a report of certain design fault. Interviews are given to get a look into how the work with availability controls currently works at Temagurppuen. This results in a discussion of benefits and disadvantages of the two different methods. The result finally shows that certain work can be more effectively done with Solibri Model Checker. But availability contains more than just disabled impairment. Visual- and cognitive impairment can’t still be controlled by just a computer software.

Trots lågkonjunkturen 2008 som satte många företag i konkurs och minskade antalet byggprojekt runt om i Sverige byggs det fortfarande mycket. Det sker upphandling varje dag och de flesta flyter på utan större problem dock kan det uppstå tvister och missförstånd mellan parterna. Det kvittar om entreprenader är stora eller små så är det viktigt för företagen att hålla nere kostnaderna, vilket kan göras om tvister och missförstånd minskas. Denna studie behandlar den privata byggsektorn och gjordes för att öka kunskapen inom entreprenadupphandling och dess brister. Syftet var således att ta fram en checklista vid upphandling för att minska eventuella fel som kan uppstå i samband med detta. Studiens resultat grundar sig framför allt på litteraturstudie och intervjuer gjorda med erfarna personer verksamma inom den privata byggsektorn fast med olika positioner. Resultatet visade att de flesta fel och brister som uppstår beror på okunskap hos berörda personer till upphandlingen. / Despite the economic downturn in 2008 that put many companies into bankruptcy and reduced number of construction projects in Sweden, there are still many ongoing projects. There occurs construction procurements every day and most are without dispute or misunderstanding between the parties but not always. It does not matter if contracts are large or small, it is important for companies to keep the costs down, which can be done by reducing disputes and misunderstandings. This study deals with the private construction sector and was done to increase knowledge in procurement and its shortcomings. The aim was therefore to develop a checklist for procurement to reduce any errors that may arise during construction procurements. The results of the study are mainly based on literature review and interviews conducted with experienced people in the private construction sector, but with different positions. The results showed that most faults that occur due to affected people lack knowledge.

<p>The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves.</p><p>Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association</p>

The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves. Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association