L’insuffisance cardiaque est une pathologie chronique fréquente et grave, dont l’évolution est émaillée de décompensations qui nécessitent généralement une hospitalisation. Malgré des recommandations scientifiques claires (traitement de l’étiologie et des comorbidités, traitement symptomatique précoce des décompensations, traitement de fond pour les cas à fraction d’éjection diminuée), l’organisation du système de santé ne favorise pas la délivrance optimale des soins recommandés. On constate en effet dans la littérature que la délivrance des soins, ainsi que le contenu des soins délivrés, sont très variables d’un environnement à l’autre, avec un impact sur le risque de réhospitalisation. L’amélioration de la qualité des soins nécessite donc de pouvoir décrire les modalités de délivrance et le contenu des soins, c’est-à-dire le parcours de soins. Les méthodes de description de ces parcours sont rares et non consensuelles. L’objectif de cette thèse est de proposer des méthodes de description des parcours de soins, dans l’ambition de proposer des aides à la prise de décision en clinique et en santé publique. Deux études sont réalisées sur deux bases très différentes : une base de données médico-administrative ambulatoire et hospitalière à l’échelle d’une région, et une base de données clinique hospitalière monocentrique. Ces deux études mettent en évidence, à l’aide d’une classification ascendante hiérarchique sur composantes principales, des groupes de patients aisément interprétables. En particulier, elles montrent chacune deux groupes dont les caractéristiques cliniques sont proches, mais dont la prise en charge est très différente ; une prise en charge peu intense est associée à une évolution défavorable. La méthodologie utilisée dans ces études est discutée à la lumière de la littérature, et les opportunités offertes par les résultats en termes de recherche, de pratique clinique, et de santé publique, sont explorées. / Heart failure is a frequent and serious chronic pathology, whose evolution is peppered with decompensations that usually require hospitalization. Despite clear scientific recommendations (treatment of etiology and co-morbidities, early symptomatic treatment of decompensations, specific treatment for cases with decreased ejection fraction), the organization of the health system does not promote optimal delivery of recommended care. The literature reports that the delivery of care, as well as the content of delivered care, vary widely from one environment to another, with an impact on the risk of rehospitalization. Therefore, improving the quality of care needs to describe the delivery modalities and the content of care, that is to say, the care pathway. The methods of describing these pathways are rare and non-consensual. The aim of this thesis is to propose methods for describing care pathways, with the aim of offering support for clinical and public health decision-making. Two studies are carried out on two very different bases: an ambulatory and hospital medico-administrative database on a regional scale, and a monocentric clinical hospital database. These two studies highlight, using a hierarchical ascending classification on principal components, easily interpretable groups of patients. In particular, they each show two groups whose clinical characteristics are similar, but whose management is very different; a low level of care is associated with an poor prognosis. The methodology used in these studies is discussed in light of the literature, and the opportunities offered by the findings in terms of research, clinical practice, and public health are explored.

Bakgrund: Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner. Slutsats : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna. / Background: District nurses in the community health service are one of the main providers of palliative care. Chronic heart failure patients could suffer from lack of treatment or correct care in comparison to other groups of palliative care patients. Lack of experience, education in health professionals and the leadership within the organisation are one of several factors for palliative chronic heart failure patients to not receive tailor dressed care Aim: To explore district nurses view of caring for palliative chronic heart failure patients in community health service Method : Quality design and interviews were analyzed by a quality content analysis. Result: The results resulted in two categories; The organizations influence public health nurses daily work with two subcategories, The competence, development and team work of the public health nurses and the palliative care organisations and leadership. The second category was, Public health care nurses’ professional approach with subcategories Public health care nurse’s treatment of patients and relatives and Public health care nurse’s experiences of care plans. Conclusion: District nurses need continuously education enabling to feel secure and satisfaction in the care and reception of palliative heart failure patients and relatives. It´s important to enhance the teamwork to create a positive work environment for the District nurses. Care plan systems must be suitable and user friendly to improve the palliative care for chronic heart failure patients.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning.</p> / <p> </p><p>The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ”chronic heart failure” och ”nursing”. Totalt inkluderades 22 studier i denna litteraturstudie. Ur studierna kunde fem inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt identifieras. Dessa var omvårdnad genom patientutbildning, telefonrådgivning, fysisk träning, hemsjukvård och hjärtsviktsmottagning. Resultatet visade på ett positivt samband mellan fysisk träning och ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt i samtliga studier som undersökte dessa två variabler. Majoriteten av studierna som undersökte effekten av telefonrådgivning till patienter med hjärtsvikt fann att antalet inläggningar på sjukhus hade minskat efter att patienterna under en period fått telefonrådgivning. I de studier som granskats låg fokus till stor del på att stärka patienternas egenvård. Två inriktningar inom omvårdnaden av patienter med hjärtsvikt utmärkte sig som de mest effektiva metoderna. Dessa var fysisk träning och telefonrådgivning. / The aim of this literature study was to describe the care of patients with chronic heart failure according to scientific studies published between the years 2002 and 2007. A descriptive design was used. Information was gathered from the following databases: Medline, Academic Search Elite and Cochrane Library. Vård i Norden webb archive was also used for collecting articles. Keywords used in the search were "chronic heart failure" and "nursing". A total of 22 articles were included in this study. The articles in this study showed five different themes in the care of patients with heart failure, these were: patient education, telephone care, physical exercise, home-based care and heart failure clinics. The result showed a positive correlation between physical exercise and quality of life, this was found in every article covering these two variables. Most studies concerning telephone care found that the number of hospital readmissions decreased after an intervention based on telephone care. In the included studies a lot of focus was on strengthening patient's ability to self care. In this study physical exercise and telephone care were the most effective methods of care for patients with heart failure.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning hos äldre personer. Upp till 50 % av dessa patienter är felnärda. Detta kan delvis orsakas av de gastrointestinala symtom som sjukdomen ger såsom tidig mättnadskänsla, aptitlöshet och illamående. Syfte: Att ur patienters perspektiv belysa problematik med mat och kostråd vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa eller kvantitativa vetenskapliga artiklar ingår. Resultat: Personer med hjärtsvikt förstod inte alltid att de hade en kronisk sjukdom och att detta skulle påverka deras matintag för resten av livet. Att följa en saltfattigkost kunde ge svårigheter i det dagliga livet. Maten kunde väcka både positiva och negativa känslor. De kunde känna sig begränsade i sociala situationer t ex. vid högtider eller restaurangbesök, då maten de blev bjudna på oftast innehöll för mycket salt. De flesta patienterna utvecklade strategier för att lättare följa kostråden. Diskussion: Patienter och anhöriga har ett stort informationsbehov om sjukdomen och dess påverkan i det dagliga livet. De kan behöva stöd och uppmuntran från omgivningen för att genomföra livsstilsförändringarna. Det är viktigt att förstår sambandet mellan saltrik mat och ökade symtom. Personcentrerad vård kan minska vårdtiden och förbättra eller bevara patienternas vardagliga resurser jämfört med traditionell vård samt minska återinläggningarna. / Background: Heart failure is the leading cause of hospitalization of older people. Up to 50% of these patients are malnourished. This may be partly caused by the gastrointestinal symptoms caused by the disease, as early satiety, loss of appetite and nausea. Aim: From patient’s perspective highlight problems with food and dietary advice in chronic heart failure. Method: A literature review where ten qualitative or quantitative scientific papers were included.  Results: People with heart failure did not always understand that they had a chronic illness and that this would affect their food intake for the rest of their lives. To follow a low salt diet could cause difficulties in the daily life. The food could give both positive and negative emotions. They could feel limited at social occasions, feasts or when visiting restaurants, when the food they were invited to often included too much salt. Many patients developed strategies to follow the dietary recommendations more easily. Discussion: Patients and their relatives have a great need for information about the disease and the impact in daily life. They may need support and encouragement from the environment to implement lifestyle changes. It is important to understand the relationship between salty food and increased symtoms. Person-centred care could reduce the length of stay and maintain or improve the patient´s daily resources and reduce re-admission.

No description available.

Introduction Approximately 1-2% of the adult population in developed countries suffer from heart failure (HF), with the prevalence rising to more than 10% among patients 80 years of age or older. The HF syndrome is associated with elevated mortality and morbidity, and decreased quality of life. Cognitive dysfunction has been reported in patients suffering from a variety of cardiovascular disorders. However, few studies have systematically assessed cognitive performance in HF patients, its prevalence and other factors influencing cognition in HF patients. Further, it is of great interest to understand the relationship between self-care in HF and cognition. It may be important to screen for cognitive dysfunction as it may influence HF patients’ ability to perform self-care, e.g. make lifestyle changes, adhere to medical treatment and monitor, evaluate and treat symptoms of deterioration. Aim The overall aim of this thesis was to explore cognitive function in elderly patients with chronic heart failure with focus on prevalence, risk factors, sleep and self-care. Design and method This thesis is based on four quantitative studies. The data from study I and II were collected in a prospective longitudinal design, including Swedish same-sex twin pairs born in 1913 or earlier in Sweden. The study was conducted 1991-2002 and a total of 702 individuals aged 80 and older were included. Study III and IV had a cross- sectional design and included stable HF patients, median 72 years of age, living in the community in the south of Sweden. Data were collected between 2009 and 2012. Study III included a total of 137 patients and Study IV included 142 patients. Results Study I found that  octogenarians with HF had significantly poorer spatial performance and episodic memory, and that the episodic memory declined more over time compared to a non-HF population of the same ages. Study II showed that octogenarians with HF had a significantly higher prevalence of vascular dementia, 16% vs. 6%, and all types of dementia, 40% vs. 30%, than those not diagnosed with HF. Factors related to dementia in individuals with HF were depression, hypertension and increased levels of homocysteine. Diabetes was associated with an increased risk for vascular dementia. In study III we found that  HF patients with sleep disordered breathing (SDB) (apnoea-hypopnoea index &gt;15) had significantly higher saturation time &lt; 90%, more difficulties maintaining sleep and lower levels of daytime sleepiness compared to those in the non-SDB group. Cognitive function did not differ between the SDB and the non-SDB-group. Only insomnia was associated with a decreased global cognititive function measured with the Mini Mental State Examination instrument. Finally, in study IV, the relationship between self-care and different dimensions of cognitive function was explored. Psycho- and visuomotor function (speed and attention) was the only dimension of cognitive function associated with self-care. Conclusion Octogenarians suffering from HF have a decreased performance in spatial and episodic memory and they also have a higher risk for developing dementia. Cognitive dysfunction as well as higher prevalence of dementia can contribute to decreased adherence to prescribed therapy and self-care management, and lead to other socio-behavioural problems.   Self-care was found to be associated with psychomotor speed. This may influence sustained attention negatively and the ability to carry out more than one task at the same time. This may lead to decreased attention for receiving and understanding information on self-care. / Thesis

No description available.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och allvarlig sjukdom som kan få stora konsekvenser för personers hälsa. För att kunna ge personcentrerad vård, lindra lidande och underlätta vardagen för patienter med hjärtsvikt behöver sjuksköterskor få kunskap om hur det är att leva med sjukdomen. Hänsyn behöver tas till hela människan och till olika typer av lidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt i vardagen. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga studier med kvalitativ design. Analysen av studierna baserades på Fribergs femstegsmodell och gjordes med en induktiv ansats. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Begränsningar i vardagen, Social inverkan och Förändrade känslor. Slutsats: Upplevelsen av att leva med hjärtsvikt medför lidande i olika dimensioner. Förståelse för detta är värdefullt i sjuksköterskors utformning av omvårdnad vid hjärtsvikt. Omvårdnaden bör fokusera på att hjälpa patienter hantera de upplevelser som sjukdomen ger upphov till. / Background: Chronic heart failure is a common and severe illness which can have major consequences to a person's health. To be able to give patients a person centered care, ease suffering and facilitate everyday life for patients with chronic heart failure, nurses need knowledge of what it is like to live with heart failure. Nurses need to take regard to the whole person and different aspects of suffering. Aim: To describe patients' experiences of living with chronic heart failure in everyday life. Method: A literature review of scientific papers with a qualitative design. The analysis was based on Friberg’s five step model and was carried out with an inductive approach. Results: Three general themes were identified: Limitations in everyday life, Social impact and Changed emotions. Conclusion: The experience of living with heart failure involves suffering in various dimensions. These understandings are valuable in the design of nursing interventions in heart failure. Nurses should focus on helping patients to handle the experiences caused by heart failure.