<p>Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.</p>

<p>Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.</p><p>En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.</p><p>Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.</p> / <p>Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.</p><p>A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.</p><p>The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;</p><p>cooperation.</p>

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel. En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg &amp; Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg &amp; Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg &amp; Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg &amp; Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan. / Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage. A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg &amp; Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg &amp; Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events. The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg &amp; Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg &amp; Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important; cooperation.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.

No description available.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad.

Syftet med denna uppsats har varit att studera på vilket sätt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel på en generell trend inom samhällsplaneringen. Denna trend handlar om att använda sig av varumärken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera på en global marknad. Uppsatsens fallstudieområde är stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnå ett varumärke som en ”Art and Design City”. Metoden är baserad på personliga intervjuer, guidning, föreläsningar, planeringsdokument och litteratur. Teorier och koncept om informationssamhället, kreativa städer och den ”kreativa klassen” har använts för att diskutera en trend inom samhällsplaneringen som tillsammans med en global marknad, ny teknologi och livsstilar ställer krav på den fysiska miljön. Flera faktorer visar att Arabiastranden långsiktigt är ett exempel på en urban trend att marknadsföra städer med redan existerande värden i en allt högre global konkurrens.

Syfte – Vårt syfte är att skapa en förståelse för hur professionella konsultföretags varumärkesprocesser går till, när de jobbar för att skapa en attraktiv image för potentiella besökare på platser och destinationer. Vi har vidare undersökt vad konsulterna anser vara viktigt i platsvarumärkesprocessen. Metod – Studien har haft en kvalitativ metod, med en induktiv förklarings- och förståelseansats. Vi har genomfört öppet riktade intervjuer med sex platsvarumärkeskonsulter där respondenterna fick svara fritt utifrån en bred fråga. Teori – Teorikapitlet grundar sig på en modell framtagen av Moilainen och Rainisto som beskriver platsvarumärkesprocessen i fem steg. Modellen beskriver hur en arbetsgång kan se ut när en plats eller destination vill förändra sitt varumärke. Vi använder oss också av en mängd andra referenser i teorikapitlet. Resultat – Resultaten av studien pekar på att arbetsgången konsulterna sinsemellan och gentemot teorin liknar varandra. Respondenterna identifierar intressenterna, gör en omfattande analys och utifrån detta så skapas en varumärkesidentitet, precis som teorin pekar på. De betonar att ingen äger platsvarumärket och att det gör platsen speciell ur en varumärkesaspekt. Utifrån studien ser vi att det finns åtminstone tre gemensamma nämnare som respondenterna tar hänsyn till: Platsvarumärkets komplexitet, identifiera destinationens intressenter och slutligen att skapa engagemang.

Background City branding is an emerging practice that is executed by an increasing number of cities all around the world. The concept is used to transform a location into a destination by applying different strategies. Jönköping is a growing city in terms of size, revenue and population. Two organisations, Destination Jönköping and Jönköping City AB, are constantly working with city branding in Jönköping to improve its city image. Purpose The purpose of this study is to identify and investigate the collaboration between Destination Jönköping and Jönköping City AB and if a partnership exists. Another part of the purpose is to recognise the main elements that have been used in order to achieve the same goal, which is to generate growth. Furthermore, an investigation will be performed of how significant these specific elements have been and still are for Jönköping’s branding process. Method In order to achieve the purpose of the thesis, primary as well as secondary data have been collected. Interviews, a case study and existing literature have provided a well-established foundation for the analysis and conclusion.   ConclusionThe authors found that the two organisations often help each other with different projects, however, they do not have a declared partnership. A partnership would be beneficial for both organisations regarding greater resources, larger networks and possibilities to reach wider target groups. The most important elements are Elmia and Jönköping University, which attract individuals to Jönköping. This results in an increase in the city’s growth.

As cities continue to compete for regional and global primacy, governments around the world have drawn upon a series of entrepreneurial tactics to secure investment. Along with city branding initiatives aimed at producing positive images of the city, governments increasingly seek to generate revenue through the corporate sponsorship of public place names, or what I term toponymic branding. Drawing upon government documents and 15 semi-structured interviews, this study examines how the neoliberalization of place through city and toponymic branding is currently reshaping the geographies of urban governance in Dubai, United Arab Emirates (UAE), by considering two case studies: the naming of the Burj Khalifa (formerly Burj Dubai) and the Dubai Metro Naming Rights Initiative. In addition to semi-structured interviews conducted in situ, this research draws upon a variety of web-based marketing materials designed to promote the Burj Khalifa as an icon of Dubai and the Dubai Metro Naming Rights Initiative as a cutting-edge tool to increase revenue generation for the Government of Dubai. This thesis suggests that, despite efforts to maximize profits through city and toponymic branding campaigns, the renaming of the Burj Khalifa undercuts previous positive associations stakeholders held with the “tallest building in the world,” the city, and its brand. This study also demonstrates that, through the Dubai Metro Naming Rights Initiative, the Government of Dubai has used toponymic branding as a political tool to foster relationships with members of the business community. In doing so, the current research contributes to critical toponymic and urban geographic scholarship by examining the political economy of toponymic branding as a strategy of neoliberal urbanism in Dubai. / Graduate / 0366 / msotou@uvic.ca