O aumento da expectativa de vida tem despertado o interesse de pesquisas, com o intuito de proporcionar um envelhecimento saudável e de qualidade. Segundo dados do último censo realizado pelo IBGE em 2010, a população brasileira é composta por 97.342.162 mulheres, das quais se estima que cerca de 30 milhões estejam entre os 40 e 65 anos de idade, período que inclui o climatério. Portanto, condições clínicas como a osteoporose se tornam relevantes, tanto sob o ponto de vista de política de saúde pública, quanto em relação ao aspecto social, por comprometer a qualidade de vida. As mulheres também sofrem mais por disfunção temporomandibular (DTM) do que os homens, sendo que o início desse quadro se dá a partir da puberdade, com picos durante o período reprodutivo e remissão após a menopausa. O envolvimento dos hormônios sexuais femininos na osteoporose já está bem definido, porém sua participação na DTM ainda é motivo de controvérsias. Assim, esse trabalho se propôs a investigar o papel da massa óssea sistêmica de mulheres climatéricas como fator de risco para DTM articular, bem como o comportamento da dor por DTM nos períodos da transição para menopausa (entre 48 e 55 anos), pós-menopausa (de 56 a 65 anos) e senescência (de 65 a 70 anos). Para tanto, 100 mulheres atendidas pelo Setor de Climatério da Divisão de Ginecologia do HC FMUSP foram avaliadas clinicamente pelo Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD), visando obter os diagnósticos e suas associações, bem como quantificar o grau de sensibilidade dolorosa por DTM, por meio do Índice Craniomandibular (ICM), ambos aplicados por uma única examinadora. As densitometrias ósseas forneceram os dados sobre a massa óssea do colo do fêmur e da coluna lombar (L1-L4). O desempenho do RDC/TMD como teste diagnóstico também foi alvo de análise, considerando a ressonância magnética de 3,0 Tesla como padrão de referência, ao submeter 30 mulheres, das 100 avaliadas, a esse exame de imagem. Após análise dos resultados, constatou-se que o risco oferecido pela osteopenia foi de 1,33 (IC95% 1,20 1,46), com aumento nesse risco de 0,33, enquanto a osteoporose demonstrou risco de 1,39 (IC95% 1,23 1,55), aumentado em 0,39. Houve predominância de diagnósticos articulares (68,0%), enquanto 18,0% foi de diagnósticos musculares e 14,0% correspondeu à ausência de condições clinicamente diagnosticáveis, segundo o RDC/TMD. O desempenho do RDC/TMD para diagnosticar a DTM articular revelou acurácia de 68,0%, sensibilidade de 83,0%, especificidade de 53,0%, probabilidade pré-teste de 52,0%, valor preditivo positivo de 60,0% e negativo de 74,0%, razão de verossimilhança positiva de 1,77 e negativa de 0,32. Quanto à sensibilidade dolorosa por DTM, constatou-se que, com o avançar da idade houve clara tendência à sua diminuição (A=-4,5; p=0,0324). Concluiuse, então, que a diminuição dos hormônios sexuais femininos, peculiar ao envelhecimento, aumenta o risco à DTM articular, embora a dor por essa disfunção diminua com a idade. O RDC/TMD pode ser empregado para rastreamento de grandes populações, mas sua indicação na prática clínica deve ser feita com cautela. / Increased life expectancy has attracted research attention, interested in provide a quality and healthy aging. According to the latest census conducted in 2010 by IBGE, Brazilian population consists of 97,342,162 women, whom estimates 30 million are between 40 and 65 years old, a period that includes the climacteric. Therefore, clinical conditions such as osteoporosis becomes significant, either from public health policy standpoint or in relation to the social aspect, by compromising life quality. Women also suffer more from temporomandibular disorders (TMD) than men, and the beginning of this situation occurs after puberty, with peaks during the reproductive and remission periods after menopause. Female sex hormones involvement in osteoporosis is well established, but their participation in the TMD is still controversial. Thus, this study aims to investigate the role of systemic bone mass in menopausal women as a risk factor for articular TMD, as well as the TMD pain behavior during menopause transition periods (48 to 55 years), postmenopausal (56-65 years) and senescence (65-70 years). Therefore, 100 women attended by the HC - FMUSP Gynecology Division, Climacteric Sector, were clinically evaluated by the Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD), used to obtain diagnoses and their associations, as well as to quantify the TMD pain sensitivity degree through the Craniomandibular Index (CMI), both applied by a single examiner. The bone densitometry provided bone mass data of femoral neck and lumbar spine (L1-L4). The RDC/TMD performance as a diagnostic test also was subjected to analysis, considering the 3.0 Tesla magnetic resonance imaging as reference standard, undergoing 30 women, of 100 assessed, in this imaging exam. After analyzing the results, it was shown that the risk posed by osteopenia was 1.33 (IC95% 1.20 1.46), with a risk increase of 0.33, while the risk of osteoporosis showed 1.39 (IC95% 1,20 1.23 to 1.55), increased by 0.39. Joint diagnoses predominated (68.0%), while 18.0% muscular diagnoses and 14.0% corresponds to the absence of clinically diagnosable conditions, according to the RDC/TMD. The performance of the RDC/TMD to diagnose articular DTM revealed accuracy of 68.0%, sensitivity of 83.0%, specificity 53.0%, pre-test probability of 52.0%, positive predictive value of 60.0 % and negative 74.0%, positive likelihood ratio of 1.77 and negative 0.32. As for the soreness sensibility in TMD, it was found that aging shows a clear tendency towards its reduction (A =- 4.5, p = 0.0324). Then, the study concluded that the decrease in female sex hormones, peculiar to aging, increases the risk of articular TMD, although this pain disfunction decreases with age. The RDC/TMD can be used for large populations screening, but its indication in clinical practice should be done with caution.

v anglickém jazyce Charles University in Prague Faculty of Pharmacy in Hradec Králové Department of Biological and Medical Sciences Author: Bc. Aneta Capranicová Title of diploma thesis: Osteoporosis, climacteric syndrome and signs of the temporolimbic dysfunction Objective of the thesis: The aim of the diploma thesis was to find out whether there will appear temporolimbic dysfunctions in women attending the osteoporotic clinic at the Faculty Hospital in Hradec Králové and compare their results with the results of a healthy population. Methods: Two standardized questionnaires - CSPI and LSCL-33 - were used to assess the occurrence of epileptic spectrum disorders. The Microsoft Office Excel was used to process the results. Results: It was found that the women population reaches score points corresponding to the healthy population. In the CSPI questionnaire, the average value was 7.6 and for the LSCL-33 5.5 points. From these results it can be assumed that osteoporosis and climacteric syndrome does not affect the occurrence of epileptic spectrum disorders. To confirm the results, I would recommend the study to be repeated in a group with a larger number of respondents. For comparison with gamblers or smokers, both groups show a higher incidence of epileptic spectrum disorders than the group of women...

Bakgrund ​Alla kvinnor som uppnår en högre ålder kommer att uppleva klimakteriet. Denna fas är en naturlig del av kvinnors åldrande, då hormonell förändring sker och den reproduktiva perioden närmar sig sitt slut. Symtombilden i klimakteriet varierar från person till person och den hormonella förändringen kan påverka kvinnors sexuella hälsa som kan påverka välbefinnandet och livskvalitén. Sjuksköterskors ansvar är att tillämpa ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt i sitt omvårdnadsarbete, samt bemöta varje individ med respekt, lyhördhet och erbjuda kvinnor stöd i alla livets faser. Syfte ​Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med klimakteriet. Metod ​Litteraturöversikten sammanställdes utifrån material insamlat från tidigare forskning inom vårdvetenskap. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl Complete. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat ​Resultatet presenteras i tre huvudteman; Klimakteriet och den sexuella hälsan, Relationer, kommunikation och samspel och Kunskapstörst.​ Sammanfattning ​Kvinnors upplevelse av sexuell hälsa i klimakteriet varierar i hög grad. Klimakteriet ger upphov till olika symtom som påverkar den sexuella lusten och drivkraften. Faktorer som fysiska och psykiska symtom, relationsstatus, förändrad kroppsuppfattning och självkänsla, samt den sociokulturella och religiösa kontexten har betydelse för den sexuella hälsan och livskvaliteten. Bristande information och stöd från vården och samhället framträder tydligt i resultatet.​ / Background ​All women who reach an older age will experience menopause. This phase is a natural part of womens aging, as hormonal changes occur and the reproductive period comes to an end. The symptoms of menopause vary from person to person and the hormonal change can influence womens sexual health, which may affect well-being and quality of life. Nurses' responsibility is to apply an ethical and person-centred approach in their nursing work, as well as to treat each individual with respect, sensitivity and offer women support in all phases of life. Aim The aim was to to describe womens experiences of sexual health during menopaus. Method ​The literature review was compiled from material collected from previous research in nursing science. The databases used were PubMed and Cinahl Complete. The result is based on ten scientific articles, of which four are qualitative, five are quantitative and one is a mixed method. The articles were analyzed according to Friberg's method.​ Results The results are presented in three main themes; Menopause and sexual health, Relationships, communication and interaction and Thirst for knowledge. Summary Womens experience of sexual health during menopause varies greatly. Menopause gives rise to various symptoms that affect sexual desire and drive. Factors such as physical and psychological symptoms, relationship status, changed body image and self-esteem, as well as the socio-cultural and religious context are important for sexual health and quality of life. A lack of information and support from healthcare and society is clearly evident in the results.​

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv och innebär fysiologiskt att äggstockarnas funktion successivt minskar till följd av hormonella förändringar. Kvinnor upplever olika fysiska och psykiska symtom under denna period. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats valdes för att analysera 15 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen utfördes med en metod för systematisk kvalitativ analys för allmänna litteraturstudier. Resultat: Utifrån 15 resultatartiklar identifierades fem huvudkategorier; Behov av kunskap, Känslomässiga reaktioner, En tid av förändring, Relationella aspekter samt Inställningar och attityder. Kvinnor upplevde brist på information och stöd från omgivningen samt kände sig oförberedda inför klimakteriet. Fysiska, psykiska och emotionella förändringar i samband med klimakteriet var vanligt bland kvinnors upplevelser. Både negativa och positiva upplevelser av klimakteriet framkom ur resultatet. Konklusion: Varje kvinnas upplevelse av klimakteriet är unik. Både kvinnor och vårdgivare behöver mer kunskap och information om klimakteriet för att säkerställa en jämlik och personcentrerad vård för alla kvinnor. / Background: The climacteric is a natural part of a woman's life, physiologically connected to hormonal changes resulting in a gradual decrease in the function of the ovaries. Women experience various physical and psychological symptoms during this period. Aim: The aim of this study was to shed light on women's experiences of menopause. Method: A general literature study with an inductive approach was chosen to analyze 15 scientific articles. The data processing was carried out with a method for systematic qualitative analysis for general literature studies. Results: Based on 15 articles, five main categories were identified; Need for knowledge, Emotional reactions, A time of change, Relational aspects and Attitudes. Women experienced a lack of information and support from their surroundings and did not feel prepared for the menopause transition. Many experienced physical, mental and emotional changes in connection to the climacteric. Women experienced both positive and negative aspects of the transition. Conclusion: Every woman's experience of the climacteric is unique. Both women and health care providers need better knowledge and information about the climacteric to ensure equal and person-centered care for every woman.

Bakgrund: Alla människor i alla åldrar har rätt till att uppnå god hälsa och välbefinnande. Sexualitet beskrivs som en central aspekt för kvinnor i klimakteriet då god sexuell hälsa kan öka kvinnors livskvalité. Dock är det vanligt med menopausala symtom och sexuell dysfunktion bland kvinnor under och efter klimakteriet vilket har en negativ inverkan på kvinnornas sexualitet och sexuella välbefinnande. För att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för dessa kvinnor behövs tillgång till en god sexuell hälsovård. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att undersöka hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet. Metod: Kvalitativ metasyntes med en meta-etnografisk analysmetod. Databaser som inkluderats var CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. Efter kvalitetsgranskning återstod 13 artiklar som representerar metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudteman har identifierats, Lust, Kroppsbildens förändring och betydelse, Yttre faktorer och ”Job as a wife”. I resultatet har även sju underteman identifierats, Symtom, Lustens transition, Acceptans, Strategier och kommunikation, Intimitet, Information och Adaptation. Slutsats: Metasyntesens resultat visade att klimakteriet medförde förändringar som ofta hade inverkan på kvinnors upplevelse av deras kroppsbild och sexuella lust. Till följd av minskad lust undvek kvinnor sexuella aktiviteter vilket hade en negativ inverkan på deras välbefinnande och relationer. Yttre faktorer påverkade även kvinnornas sexualitet. Partnerns roll och handlingar påverkade kvinnornas upplevelse av sin sexualitet vilket medförde att kvinnan adapterade sina sexuella behov efter partnerns behov och funktion. Klinisk tillämpbarhet: Resultaten av metasyntesen kan framför allt användas av barnmorskor men även av annan vårdpersonal för att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter klimakteriet för att bättre kunna bemöta och tillhandahålla med information till dessa kvinnor. Förslagsvis kan barnmorskan göra det möjligt för kvinnor att mötas för diskussion och lyfta fram frågor, erfarenheter och upplevelser rörande sexualitet och sexuell hälsa. / Backgound: All people of all ages have the right to achieve good health and well-being. Sexuality is described as a central aspect for women during menopause as good sexual health can increase women's quality of life. However, menopausal symptoms and sexual dysfunction are common among women during and after menopause, which have negative impact on women's sexuality and sexual well-being. To ensure healthy lives and promote well-being for these women, access to good sexual health care is needed. Aim: The purpose of this metasynthesis was to investigate how women experience their sexuality during and after menopause. Method: Qualitative metasynthesis with a meta-ethnographic analysis method. Databases included were CINAHL, PsycInfo, PubMed och Web of science. After quality review, 13 articles remained to represent the results of the metasynthesis. Result: Four main themes have been identified, Lust, Change in body image and its significance, External factors and "Job as a wife". The result also identified seven sub-themes, Symptoms, Transition of Lust, Acceptance, Strategies and Communication, Intimacy, Information and Adaptation. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that menopause brought changes that had an impact on women's experience of their body image and sexual desire. As a result of decreased desire, women avoided sexual activities, which had a negative impact on their well-being and relationships. External factors also affected women's sexuality. The partner's role and actions influenced the women's experience of their sexuality, which meant that the woman often adapted her sexual needs to the partner's needs and function. Clinical implications: The results of the metasynthesis can primarily be used by midwives but also by other healthcare professionals to increase knowledge about how women experience their sexuality during and after menopause in order to better respond and provide information to these women. As a suggestion, the midwife can make it possible for women to meet for discussion and highlight questions and experiences concerning sexuality and sexual health.

Bakgrund: Klimakteriet är en övergångsperiod i kvinnans liv då hon går från att vara reproduktiv till icke reproduktiv. Kvinnans upplevelse är individuell men vanliga symtom är oregelbundet blödningsmönster, värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Primärvården bör utgöra första instans för kvinnor som söker för klimakteriebesvär och distriktssköterskan utgör därmed en viktig roll för kvinnor i klimakteriet. Syfte: Syftet med studien var att i primärvårdsperspektiv beskriva distriktssköterskors arbete med klimakteriebesvär hos kvinnor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. 12 intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor upplever att på grund av kunskapsbrist, tidsbrist och organisatoriska hinder kan de ej ge kvinnor i klimakteriet en god och adekvat vård. Kvinnor med klimakteriebesvär beskrivs känna sig nonchalerade av vården och önskar information och kunskap om klimakteriet för att bättre kunna hantera de besvär som kan uppkomma. Slutsats: Distriktssköterskor behöver förbättrad kunskap om klimakteriet, klimakteriebesvär, hormoner samt om de östrogenpreparat som de har förskrivning på. För en bättre och jämlik klimakterievård kunde det vara bra med nationella riktlinjer för detta område. / Background: The climacteric is a transitional period in a woman's life from being reproductive to non-reproductive. The woman's experience is individual, but common symptoms include irregular bleeding patterns, hot flashes, sweating and sleep problems. Primary care should be the first instance for women seeking treatment for climacteric symptoms, and the district nurse thus plays a vital role for women in the climacteric. Aim: This study aimed to describe district nurses' perception of climacteric symptoms in women from a primary care perspective. Method: Qualitative inductive approach in the form of semi-structured questions. 12 district nurses were interviewed, and data was analyzed based on qualitative content analysis. Results: District nurses fell that they cannot give women in climacteric a reasonable and adequate care due to lack of knowledge, time and organisational obstacles. Women with climacteric symptoms feel neglected by the healthcare system and want information and understanding about the climacteric to be able to handle the problems that may arise. Conclusion: District nurses need improved ability about the climacteric, climacteric symptoms, hormones and the estrogen preparations they have the right to prescribe. For better and equal climacteric care, it could be good to have national guidelines for this area.

Bakgrund Perimenopaus är en period som kvinnan genomgår innan hon når menopaus, även kallat klimakteriet. Perimenopausen kan innebära många besvärliga symtom, psykiska såväl som fysiska, vilket påverkar kvinnans livskvalité. Många kvinnor har otillräcklig kunskap gällande perimenopaus och dess symtom, men även vart man söker vård, stöd och råd samt upplever kvinnorna att ämnet sällan diskuteras. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Metod Metod av studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga originalartiklar. Av dessa var nio av kvalitativ design, tre av kvantitativ design samt en tvärsnittsstudie. Artiklarna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med användning av en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i form av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier, som formades utifrån resultatets huvudfynd. Utifrån huvudkategorierna Erfarenhet av vården och Upplevelse av behandling beskrivs kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Slutsats Kvinnorna upplevde även variation i kunskapen hos vårdpersonal och kände att de inte fått tillräcklig information från vården, vilket fick många kvinnor att känna sig dåligt förberedda inför denna period. Det var av stor betydelse förutsatt att kvinnorna med perimenopaussymtom blev bemötta med förståelse för de besvär som kan upplevas. Ett bra bemötande samt en god relation till sin vårdgivare ledde till minskade symtom och besvär hos kvinnorna. / Background Perimenopause is the period before a woman reach menopause. This period can cause several distressing symptoms, both psychological and physical, which affects women’s quality of life. A large number of women lack knowledge about perimenopause and its symptoms, but also where to seek care, advice and support. Additionally, women also felt that this topic is infrequently discussed. Aim The aim was to describe women’s experiences of health care during perimenopausal symptoms. Method The method used in this study was a literature review with a result based on 13 original scientific articles. We used 9 qualitative design, three quantitative study’s and one cross sectional study. The articles were obtained from the databases CINAHL and PubMed. The articles have been reviewed in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis. Further, the data analysis was accomplished with an integrated analysis model. Results The result of this literature review was formed into two main categories with associated subcategories, which were formed after the main findings in the result. Women’s experiences of healthcare regarding perimenopausal symptoms are described under the main categories Experience of health care and Experience of treatment. Conclusions It was of great significance that women with perimenopausal symptoms were treated with an understanding of the distressing problems they might experience. Providing the patience with a good treatment in addition to the patient having a good relationship with its healthcare provider led to a decrease in symptoms and discomfort for the women. Additionally, women also felt that health professionals' knowledge varied and that they had not received enough information from the health service about menopause and its symptoms, causing many to feel unprepared for this period.

No description available.

Bakgrund Kvinnor i åldersgrupp 45-59 år har ofta kommit in i klimakteriet och cirka 70 procent av dem upplever klimakteriebesvär. Perioden kan vara utmanande och medför tillhörande fysiska och psykosociala förändringar som markerar slutet på reproduktivt liv. Vid mötet med kvinnor i klimakteriet har sjuksköterskan en viktig undervisande funktion som kännetecknas av personcentrerat förhållningssätt. Hälsolitteracitet påverkar kvinnornas förmåga att ta emot hälsoundervisning, men också förutsättningar för sjukvårdpersonal att förmedla kunskapen. Det finns behov att närmare titta på rollen av hälsoundervisning under klimakteriet. Syfte Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdens hälsoundervisning till kvinnor under klimakteriet. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts som bygger på 14 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklar omfattar kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar genomfördes i databaser PubMed och CINAHL. Integrerad dataanalys användes som analysmodell vid sammanställning av resultat. Resultat Genom dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: Kvinnornas förkunskaper, Hälsoundervisningens faciliterande faktorer och hälsoundervisningens hämmande faktorer. De huvudfynden visade att kvinnorna hade svårigheter i att känna igen klimakteriesymptom och hade bristande uppfattning om menopausala hälsokonsekvenser. Bristen på information och utbildning hos kvinnor och vårdpersonal, samt låg hälsolitteracitet, hindrade hälsoundervisningen. Dåliga förkunskaper påverkade livskvaliteten och ledde till negativa föreställningar under klimakteriet. Litteraturöversiktens resultat diskuterades med utgångspunkten i Meleis transitionsteori med fokus på både kvinnors och vårdpersonalens perspektiv. Slutsats Det finns ett behov av ökad utbildning och informationsspridning om klimakteriet, dess symtom och hälsokonsekvenser för att förbättra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sjuksköterskor kan spela en viktig roll i detta genom att upptäcka dessa kunskapsluckor, ge kvinnor nödvändig kunskapsutrustning och stöd för en hälsosam övergång. / Background Women aged 45-59 have often entered climacteric period and around 70 percent of them experience menopausal symptoms. The period can be challenging and brings associated physical and psychosocial changes that mark the end of the reproductive life. When meeting climacteric women, the nurse has an important teaching function characterized by person-centered approach. Health literacy can affect women's ability to receive health education, but also the conditions for healthcare personnel to pass on the knowledge. There is a need to look more closely about the role of health education in climacteric women. Aim The aim was to shed light on the health care system's health education for women during climacteric. Method A non-systematic literature review was conducted based on 14 articles. Articles include qualitative, quantitative, and mixed approaches. Searches were conducted in databases PubMed and CINAHL. Integrated data analysis was used as an analysis model when compiling results. Results Through the data analysis, three major categories were identified: The women's prior knowledge, Facilitating factors for health education and Inhibiting factors for health education. The main findings showed that women had difficulty recognizing menopausal symptoms and had a low perception of menopausal health consequences. The lack of information and education among women and healthcare providers, as well as low health literacy, hindered health education. Poor prior knowledge affected quality of life and led to negative beliefs during menopause. The results from the literature review were discussed based on Meleis' transition theory with a focus on both women's and healthcare providers' perspectives. Conclusions There is a need for increased education and dissemination of information about the symptoms and health consequences of climacteric to improve health promotion. Nurses can play an important role in this by identifying knowledge gaps, providing women with the necessary knowledge and support for a healthy transition.

Bakgrund ​​Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i relation till sexualitet. Sexualitet omfattar olika aspekter av människors liv, inklusive könsidentitet, sexuell läggning, intimitet, reproduktion och sexuella roller. Klimakteriet utgör en naturlig del av kvinnans åldrande. Under denna period upphör kvinnans reproduktiva år och hormonella förändringar kan ge upphov till olika symtom såsom värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet. Syfte ​​Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod ​​En litteraturöversikt som baserades på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat ​​Resultatet presenteras i tre huvudteman, En tid av förändring, ​Strategier för att genomgå klimakteriet, Vårdkontaktens betydelse. Slutsats ​​Kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet varierar. Klimakteriet ger upphov till olika symtom som påverkar sexuell lust och motivation. Faktorer som fysiska och psykologiska symtom, relationsstatus, förändrad kroppsuppfattning och självkänsla, liksom sociokulturella och religiösa sammanhang är betydelsefulla för sexuell hälsa och livskvalitet. Resultaten framhäver tydligt bristen på information och stöd från hälso- och sjukvård samt samhället.​ / Background ​​Sexual health is defined as a state of physical, mental, social, and emotional well-being in relation to sexuality. Sexuality encompasses various aspects of people's lives, including gender identity, sexual orientation, intimacy, reproduction, and sexual roles. ​Menopause is a natural part of a woman's aging process. During this period, a woman's reproductive years come to an end, and hormonal changes can lead to various symptoms such as hot flashes, night sweats, vaginal dryness, and insomnia. Aim ​​The aim was to to describe womens experiences of sexual health during menopaus. Method A literature review based on 10 scientific articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. Results ​​The results are presented in three main themes: A Time of Change, Strategies for Going Through Menopause, and the Importance of Healthcare Contact.​ Conclusions Women's experience of sexual health during menopause varies. Menopause gives rise to various symptoms that affect sexual desire and motivation. Factors such as physical and psychological symptoms, relationship status, altered body perception and self-esteem, as well as socio-cultural and religious contexts, are significant for sexual health and quality of life. The results clearly highlight the lack of information and support from healthcare and society.