1 |
Erfarenheter av att arbeta från personer med kognitiva svårigheter : En kvalitativ meta-syntes / Experiences of working from people with cognitive difficulties : A qualitative meta-synthesisLindman, Cornelia January 2021 (has links)
Syftet med studien var att beskriva och syntetisera erfarenheter av att arbeta från personer med nedsatt kognition. Metoden som användes var en systematisk översikt med meta-syntes för att få djupare förståelse och kunskap av personernas erfarenhet. Litteratursökning genomfördes i fyra databaser och kompletterades genom granskning av referenslistor. Elva artiklar som motsvarade syftet identifierades och inkluderades i studien. Analysen resulterade i två kategorier: Upprätthålla arbetsförmåga över tid samt Omgivningens inflytande på arbetssituationen. Resultatet visar att kognitiva svårigheter upplevs i olika diagnoser och att det är en kombination av olika kognitiva svårigheter som påverkar arbetsförmågan. Anpassningar, strategier men också omgivningens inflytande är av stor betydelse för ett hållbart arbetsliv. Mer forskning inom området behövs för att både öka kunskapen om kognitiva svårigheter i olika diagnoser och för utvecklandet av nya interventioner för att möta behovet och möjliggöra ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study was to describe and synthesize experiences of working from people with impaired cognition. The method used was a systematic review with meta-synthesis to gain a deeper understanding and knowledge of the people's experience. Literature search was performed in four databases and supplemented by reviewing reference lists. Eleven articles that corresponded to the purpose were identified and included in the study. The analysis resulted in two categories:Maintaining work ability over time and The environment's influence on the worksituation. The results show that cognitive difficulties are experienced in different diagnoses and that it is a combination of different cognitive difficulties that affects the ability to work. Adaptations, strategies but also the influence of the environment are of great importance for a sustainable working life. More research in the field is needed to both increase knowledge about cognitive difficulties in different diagnoses and for the development of new interventions to meet the need and enable a sustainable working life.
|
2 |
"Mycket sorg, mycket tårar men ändå också väldigt mycket glädje" : - Att vara gruppledare i en stödgruppsverksamhet för föräldrar med kognitiva svårigheterLundberg, Maria, Skogh, Therése January 2013 (has links)
Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism. Centrala begrepp i vår analys är tre perspektiv på funktionshinder: medicinskt perspektiv, socialt perspektiv och rättighetsperspektiv. Resultatet från vår studie visar på att gruppledarna inte haft någon specifik modell som de arbetat efter utan de har haft utgångspunkterna i barnens behov, bemötande, lyhördhet, dialog, trygg samvaro samt ha en öppenhet mot föräldrarnas önskemål och behov. Detta har resulterat i att gruppledarna upplever att en trygg relation har kunnat etableras med föräldrarna, en relation med förtroende. Detta innebär att föräldrarna fått ett ökat nätverk, både det formella och det informella har utökats. Även en förändring och positiv utveckling hos föräldrarnas personlighet samt föräldraskap märks enligt gruppledarna. Vår studie visar även på att föräldrarna fått mera kunskap om sin situation och en kunskap om sina rättigheter och var de kan vända sig i samhället. De är inte lika rädda för att ställa frågor när de inte vet eller förstår vissa sammanhang. Av vår analys av enkäten visar det att föräldrarna uppskattat att få träffa andra i liknande situation som de själva befinner sig. De skulle även rekommendera andra föräldrar att delta i gruppverksamhet. / We have chosen to conduct a study of one parenting group intervention in Uppsala kommun. The study addresses parents with cognitive difficulties. With this study, we want to examine the group leaders view at the group program, and to increase our understanding of how they view their role as group leaders. The purpose of this study is also to shed light on how the parents have experienced their participation in the group program. We have made a qualitative study where we conducted interviews with the two group leaders. We also had access to an evaluation form filled out by parents with the help of the group leaders during the final interview. The final interview was conducted after the completion of the group program. The theoretical perspectives we had when we analyzed our material is KASAM as well as a socialconstructionism. Key concepts in our analysis are three perspectives on disability: medical perspective, social perspective and rights perspective. The results of our study show that the group leaders had no specific model after which they worked. Instead the leaders have focused on children's needs, attitudes, responsiveness, dialogue, safe socializing skills as well as being open to the parents' wishes and needs. This has resulted in that the group leaders experience that a secure relationship has been established with the parents, a relationship of trust. This means that parents have expanded the width of their social networking; both the formal and informal networks have been expanded. Even a change and positive development of the parents' personality and their parenthood shows, according to the group leaders. Our study also shows that parents have more knowledge about their situation, knowledge of their rights and where they can turn in society. They are not as afraid to ask questions when they do not know or understand certain contexts. According to our analysis, the survey shows that parents appreciated being able to meet others in a similar situations. The parents would also recommend other parents to participate in parents group.
|
3 |
Investigation of SomeCognitive Difficulties inSet TheoryAyaz, Razmjooei January 2013 (has links)
A previous study on students approach to problems of Set Theory in Iran brought me somehypotheses. These encouraged me to test the hypotheses in this supplementary study. Mypurpose of this study was to consider some students' cognitive difficulties in Set Theory. Iinvestigated students’ conceptual understanding of two major concepts of Set Theory – theconcepts of inclusion and belonging. I also studied the ways students use Venn diagram tofigure out problems in Set Theory. I wanted to examine how students figure out the differentmeanings of words in the natural and formal language. To do so, I analyzed six experiments. Icompared three experiments with the experiments of my previous study in Iran. My researchquestions suggested using a qualitative research method. My theoretical framework built aroundtheories of semiotic activities, which were used in the analysis.The results indicated that students can make unfortunate use of Euler–Venn diagrams. A set ofsets was a difficult concept for students. Some words in natural language, even the word "set" inboth natural and formal language, caused confusion for students when introduced in Settheoretic contexts. Students failed sometimes to distinguish between sets and elements. Theexperiments showed that students’ cultural context had affect on students' cognition regardingmathematical objects.
|
4 |
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med skolan : -en litteraturstudieLindhöjd, Sol January 2014 (has links)
Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.
|
5 |
Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med kognitiv svårighet som ADHD: En litteraturöversikt / Nurses care of patients with cognitive difficulties as ADHD: A literature reviewBoberg, Emma, Grannas, Maria January 2018 (has links)
Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD. Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter. Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter. / Background: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is an increasingly common diagnosis among adults. Nurses need to have the ability to be able to meet this patient groups needs. Aim: The purpose is to describe nurses’ experience in care of patients with cognitive difficulties with focus on ADHD. Method: The design is a literature review of 9 qualitative and quantitative articles. The collection of data has been done via the databases Cinahl, Psycinfo and PubMed. Result: The review of the articles resulted in two main themes: Conditions and limitations in nursing care in patients with cognitive difficulties as ADHD with three subtopics Time, Treatment and Attitudes and Communication between nurse and patient and care units with two subtopics; Communication between nurse and patient and Communication between care units. The results show that conditions and limitations for example time, attitudes and relationships affected nursing in care of patients with cognitive difficulties as ADHD. There could be negative attitudes among healthcare professionals. However, a therapeutic relationship and communication between a nurse and a patient was found to benefit nursing patients with cognitive difficulties such as ADHD. Conclusion: Communication was an important factor in the care of patient with ADHD and the nurse had an important role in this. Time and the patient’s conditions could affect the nurses’ potential of communication.
|
6 |
Socialt arbete med föräldrar som har kognitiva svårigheter : De kontextuella aspekternas betydelse i bedömningen av föräldraförmåganBjörklund, Johnna, Mäkelä, Maria January 2023 (has links)
Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.
|
7 |
Att vara mamma, men ändå inte mamma : En kvalitativ studie om mödrars upplevelser i samband med att deras barn flyttat till familjehem / Being a mother, but still not a mother : A qualitative study about mothers’ experiences associated to the time when their children moved to a foster homeFast, Andrea, Grandin, Sofie January 2014 (has links)
Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem. Andra viktiga aspekter som har framkommit i resultatet är mödrarnas känsla av sorg när deras barn blir familjehemsplacerade, den nya föräldrarollen som uppstår, att socialtjänsten har ett barnperspektiv vid utredningar och beslut samt vilken typ av stöd mödrarna önskar. Detta analyseras sedan med hjälp av den tidigare forskningen som har hittats inom ämnet och med hjälp av Fyhrs sorgteori samt anknytningsteorin. I slutet av uppsatsen presenteras de slutsatser författarna har kommit fram till och en diskussion om dessa. / In lack of parenting skills, where the biological mother can´t give her child its fundamental needs, they´re sometimes forced to place their children into foster homes according to the Swedish law. The two laws who decide if the social services need to help the child is the law of social services (SoL, SFS 2001:453) or the law with special provision about care of children and youth (LVU, SFS 1990:52). These mothers have according to the law the right to get support from the social services to handle the feelings that can come up in these types of trauma. Mothers with direct experience, for example Widerlöv (2012) och Trullson (2008), have written books and articles where they explain that mothers suffer feelings like quilt, shame and sorrow. Therefore they really need the support from the social services. This study is made out of a qualitative and inductive method and to answer the questions of this study, seven semi-structured interviews with biological mothers have been made.In the result the reader can see that all mothers except one are not satisfied with the support that they´ve been offered. It´s both that they haven´t been offered support and that it has been the wrong kind of support for them. There are other important aspects shown in the result which is for example the mothers sorrow when their children move to a foster family, the new role of parenting, and the sorrow for the mothers that the social services works in the perspective of children in investigations and decisions, and what type of support the mother has the right to get. In the analysis the results connects to research related to this subject and the theory of sorrow by Fyhr and the attachment theory. The writers will in the end of this essay account about the conclusions of this study and follow that up with a discussion.
|
8 |
PLÅNKAN : Visuellt stöd för kognitiva svårigheter inom ekonomiElmehög, Isac January 2021 (has links)
Detta examensarbete bygger på en upplevd problematikav personal på ett LSS-boende för ungdomar som delgivitsmig. Genom denna kontakt kunde en tydlig beskrivning gesom problemområdet, förutsättningar och begränsningar,vilket gav projektet en tydlig initial utgångspunkt. Problematikensom urskiljts på boendet var kortfattat att brukarnainte har tillgång till bankomatkort och att vissa dessutominte har tillgång till sina pengar alls. Detta skapar svårigheterdå de skall handla på butiker som övergått till att varakontantlösa. Konsekvenserna av detta är tydlig, man kaninte betala för sig och detta grundar sig i två saker. Trendenav att digitaliseras och bli kontantlös samt att personer medintellektuell funktionsvariation har svårigheter med förståelsenför digitala pengar, där detta projekt främst fokuserarpå den slutliga problematiken.Denna problematik kommer att bemötas med en utgångspunktinom grafisk design och hur det kontantlösasamhället kan utvecklas genom olika designlösningar. Enidégenerering resulterade i att projektet inriktar sig på:att skapa en applikation som förenklar och förtydligar dedigitala pengarnas värde. Detta skall uppnås genom attförse användaren med visuella stöd som kan anpassasefter personlig preferens. Utöver detta skall verktyget ävenfungera som ett betalkort för att utnyttja möjligheten attgrafiskt visa en transaktions påverkan av totala saldot. / This thesis is based on a perceived problem from staffmembers of an accommodation for youths with disabilitiesthat has been shared with me. Through this contact I got aclear view of the troubles that occured, the possibilities andlimitations that revolved around the subject. The problemthat had been identified was how the youths did not haveaccess to or sometimes were not trusted with a cash cardfor different reasons. This has created a problem for thesepeople when they are trying to shop from a store that hasbecome cashless. The consequences of this is clear, theycannot pay for themselves wich is based on two things.The trend of stores turning cashless and that people withintellectual disabilities have difficulties with understandingthe value of digital money. In this thesis I focus on the latter,the understanding of digital money.The problem will be treated with graphic design as a startingpoint and investigate how the cashless community canevolve to be more including. An initial idea session resultedin a focus of creating the following: An application thatsimplifies and clarifies digital monetary value. This will beperceived through providing the target group with a visualaid that can be customized based on the users comprehensionand preferences. The app will also include a paymentfeature that utilizes the opportunity to give the user visualaid. This can provide the user with a deeper understandingof the impact of the transaction on their total ammount.
|
9 |
A new structural summary of the MMPI-2 for evaluating personal injury claimantsGoh, Hong Eng January 2006 (has links)
The Minnesota Multiphasic Personality Inventory-2 (MMPI-2) is a popular measure of psychosocial functioning and psychopathology in the assessment of individuals in a variety of settings. However, the method of construction employed with the MMPI more than 60 years ago with psychiatric patients challenges the applicability of the scales for determining the psychosocial functioning of individuals from different settings. The restandardisation conducted in 1987 made no effort to eradicate the item overlap that was a result of the criterion keying method with contrasted groups. Although restandardized and updated with more contemporary language and content, the original psychiatric constructs were retained in order to maintain continuity with its predecessor. The aims of this investigation were to develop a new structure for the MMPI-2 constructed at the item-level, empirically derived and which specifically represents the dimensions that are relevant and appropriate in evaluating the psychosocial functioning of personal injury claimants. This task included comparisons with a comparable scale-level analysis and developing optimal scoring strategies where items in components and facets are allocated weightings based upon their strength of association. Study 1 was conducted using a sample of 2989 personal injury claimants assessed in Australia and the United States of America. The final sample of 3230, included 241 normal individuals, was utilized to develop a scale-level structure from 79 standard MMPI-2 scales and subscales. A nine-component solution consisting of General Maladjustment /Emotional Distress, Asocial Beliefs, Social Vulnerability, Somatic Complaints, Psychological Disturbance, Impulsive Expression, Antisocial Practices, Stereotypic Fears and Family Difficulties was derived using principal component analysis. However, intercorrelation between components in the structure signaled the need to develop a structure that would eradicate problems that were perpetuated by item overlap. The second study was conducted with a set of best practice procedures with the same clinical sample of 2989 personal injury claimants as Study 1. Forty-one components were derived through principal component analysis. Through the application of a set of criteria, a 35-component solution was retained. The pattern coefficients from the allocation of items to components determined the weightings to be applied to each item. Further analysis of the 35 components derived a substructure of 37 facets. The 35 components included only 442 of the 567 items, with the reliability coefficients of the first 25 components that ranged between .5 and .97, and the remaining 10 components that ranged from .29 to .49. The latter unreliable components were not included in the final Structural Summary, leaving 25 components (400 items) and their 33 facets for interpretation. Hence, in demonstrating the utility of the newly-derived structure, only 25 components and their 33 facets were interpreted. The 25 components were grouped conceptually into six domains. In the emotional domain were Psychological Distress (PsyDist), Anger, Fears, Psychotic Symptoms (PsyS), Paranoia (Par), Irritability (Irrit), Elation (Elat), Fear of the Dark (FD), and Financial Worry (FinWo). Somatic Complaints (SomC), Sexual Concerns (SexCon), and Gastrointestinal Problems (GasP) made up the measures in the physiological domain. In the behavioural domain were Cognitive Difficulties (CogDiff), Stimulus-Seeking (StimuS), Discipline (Dis), and Delinquency (Del) whilst the interpersonal domain was formed by Social Withdrawal (SoW), Negative Interpersonal Attitude (NIA), Timidity (Tim), Lie, Dissatisfaction with Self (DWS) and Family Relationship Difficulties (FReD). Alcoholism (Alco) was the only measure in the substance abuse domain, and the gender domain was comprised of Masculinity (Mas) and Femininity (Fem). The third study established preliminary normative means and standard deviations using a small opportunistic Australian university student sample (N = 219). No substantial gender differences were found but gender norms were maintained to facilitate comparisons with the traditional MMPI-2 approach. Comparisons of frequency of 'true' item response between the Australian university student sample and the U.S. restandardisation sample found relatively little differences and permitted evaluation of between sample differences on components and facets. The utility of the structure was demonstrated with the illustration of two clinical case examples, and a comparison was made with the standard MMPI-2 scales and subscales. The Structural Summary for the MMPI-2 demonstrated discriminative measures of psychosocial functioning that were a result of no item overlap, and the ability to attend to the different levels of intensity of self-report items because of differential weightings.
|
Page generated in 0.1018 seconds