Chez Drosophila melanogaster, la gustation fait intervenir des structures en forme de poils appelées sensilles. A l'extrémité de la sensille, un pore permet l'entrée des molécules dans le conduit sensillaire contenant les dendrites des neurones chimiorécepteurs. Dans ce travail, nous avons étudié principalement les neurones qui détectent les sucres (type " S ") et ceux qui détectent les substances aversives (type " L2 "). Nous avons développé un test comportemental pour mesurer les préférences alimentaires chez D. melanogaster. Ce test, appelé MultiCAFE (MULTIple CApillary Feeder), repose sur la mesure quantitative de la consommation de solutions proposées à des groupes de mouches dans plusieurs capillaires de verre. Ce nouveau test nous a permis de classer huit alcaloïdes selon leur pouvoir antiappétant. Nous avons étudié la perception de ces alcaloïdes au niveau des sensilles gustatives du proboscis de ces mouches, en utilisant des enregistrements électrophysiologiques extracellulaires. Les composés aversifs ont deux modes d'action sur les sensilles gustatives : ils activent la cellule L2 mais peuvent également inhiber la cellule S s'ils sont mélangés à des sucres. Nous avons mis en évidence que l'inhibition périphérique de la détection des sucres était spécifique. Les mécanismes qui sous-tendent ce phénomène sont toujours inconnus. Nous avons testé l'hypothèse d'une interaction latérale entre les cellules L2 et S. Nous avons montré que la détection réduite du saccharose par la cellule sensible aux sucres en présence de strychnine n'était pas due à une inhibition latérale causée par la cellule sensible à l'amer.

<p>Time estimation after wake-up from sleep has in earlier studies been shown to correlate with relative amount of slow-wave sleep. The aim of this study was to investigate if this effect could be found with subjects sleeping until spontaneous wake-up. Twenty-six women who slept alone at home, equipped with an actigraph and a questionnaire, participated in the study. The result showed that there was a positive correlation between time in bed, which was assumed to reflect relative amount of slow-wave sleep, and subjective time in relation to objective time. However, there also was a positive correlation between predicted wake-up time before going to sleep and subjective time in relation to objective time. This suggest that the former correlation might have been a result of pure intellectual guesses. Further studies, using more participants or different research designs, are needed to investigate or reject this eventual relationship.</p>

Stockholm Neonatal Project (SNP)

<p>På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare. Upplevelsen av väntan har identifierats som en viktig faktor i ett systems uttryck av tempo och hastighet. Studien visar också att ett systems estetiska gestalt är en komplex konstruktion där såväl attribut i interaktionen som användarnas erfarenheter och förväntningar spelar in.</p>

<p>Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar.</p><p>Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.</p><p> </p>

<p>Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.</p><p>Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas. Äldre uppgav att de normalt sett håller lägre hastigheter än yngre om de kör i områden där oskyddade trafikanter syns till. Resultaten tyder därmed på att det finns vissa skillnader och tendenser gällande hur föräldraskap och ålder inverkar på uppfattningar om hastigheter i områden där barn vistas.</p>

<p>Command and Control (C2) refers to the process or function of commanding and controlling military or civilian units. For most military context C2 is exercised in an adversarial environment where two or more forces are fighting against each other. In these situations it is desirable to constrain the adversarial forces in order to prevent them from achieving their objectives. By maintaining an accurate view of the possible dependencies and couplings within the own forces and between the own and adversarial forces, constraints can be managed and coordinated.</p><p>The purpose of this thesis is to develop a model that is capable of capturing these dependencies and couplings. This model is developed using the Functional Resonance Analysis Method (FRAM; Hollnagel, 2004). FRAM builds on the assumption that all parts of the system can be described as functional units. These functional units can then be linked together to form large systems. The links themselves are defined by how a function may affect other functions or in turn be affected by them. This enables the model to incorporate complex interactions within the system as well as between two adversarial systems.</p><p>The microworld “Dynamiskt Krigsspel för Experiment” (DKE) was used to develop the model. A scenario with two teams battling in this adversarial microworld setting was analyzed in detail for this purpose. The developed model uses three different layers, or resolutions, of functions to capture all potential couplings between functions. The lowest level of functions, called the tactical level, is the physical actions of the units in the microworld. The next level, the operational level, concerns the more overarching goals for which the tactical functions are used. Last, the strategic level consists of the C2 functions, such as data collection, sensemaking and planning.</p><p>The developed model is then applied to the scenario in DKE and shown to be able to describe and explain all actions by the two adversary systems as well as the couplings and dependencies between them.</p>

<p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p> / <p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p>

<p>This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions.</p><p>The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed.</p><p>The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.</p> / <p>I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.</p><p>Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.</p><p>Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne.</p>

<p>Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. </p><p>Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. </p><p>Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.</p>