• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 15
  • 1
  • Tagged with
  • 75
  • 75
  • 60
  • 50
  • 48
  • 43
  • 41
  • 28
  • 27
  • 26
  • 22
  • 21
  • 20
  • 20
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

DEN HÄLSOFRÄMJANDE BETYDELSEN AV SOCIALT STÖD FÖR ARBETSRELATERAD STRESS : En kvantitativ studie

Sundbäck, Magnus January 2015 (has links)
Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress. / Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.
12

Hur arbetsledare främjar den psykosociala arbetsmiljön?

Olsson, Linnéa January 2015 (has links)
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.
13

Upplevd arbetsrelaterad stress hos bankanställda män : en intervjuundersökning

Magnusson, Madeleine January 2014 (has links)
The purpose of this thesis was to look at the relationship between the experiences of work related stress among male bank employees and how they dealt with potential stress. The thesis focused on male bank employee’s experiences and management of work related stress with the control requirements and support model as a starting point. Work related stress is a phenomenon that has become a serious problem with economic impact for both the individual and organizations. Increased absence from work due to medical issues is one example of such consequences. The study is based on a field survey at a bank office located in a municipality in the middle part of Sweden. Four male bank employees were interviewed. The result of the study showed that working conditions affected how the men experienced and dealt with work related stress. The conclusion was that a lack of demands, control and support in the workplace affected the personal life, and this imbalance could lead to stress. In order to deal with the work related stress, the bank employees tried to take control over their work situation and after work they dealt with the stress by exercising and dog-walks to name a few examples.
14

Personality, Stress, and Indoor Environmental Symptomatology

Runeson, Roma January 2005 (has links)
The sick building syndrome (SBS) comprises eye, nose, skin, and throat symptoms, headache and fatigue. Gender, personality aspects, and psychosocial factors at work have lately been at focus in health research. The main aim of this thesis was to investigate the relationships between SBS and personal factors, personality traits, and psychosocial work stress. Two different populations were studied: a cohort of 195 subjects working in suspected “sick buildings” followed 1988-1999, and a random sample of 695 subjects from the Swedish population, 20-65 y. Two personality scales were used; the Karolinska Scales of Personality (KSP) and the Sense of Coherence (SOC). Two stress questionnaires were used: the 3-dimensional demands-control-support model (DCS) and the Assessment of Perceived Psychosocial Work Environment (PPWE). SBS and personal factors were assessed by a postal symptoms questionnaire and a symptom score (SC) was calculated. Personality was assessed by means of two verbal personality scales, the KSP and the SOC. Females in problem buildings had more SBS than men, and females had a lower SOC and more anxiety and aggressivity in the KSP. Females and males in the general working population reported differences in psychosocial work environment. Moreover, the associations between personality traits and SBS, and between DCS and SBS, differed between males and females. Over all, the investigated occupants of suspected sick-buildings were within the normal range for both KSP and SOC norms. However, those with symptoms showed prominent personality vulnerability, especially in anxiety, aggressivity, and lower SOC, compared to those that were not reporting symptoms. Female gender, low age, asthma, and a history of atopy were related to SBS in the general working population. A combination of low social support and either passive, strained, or active work situation, as well as a combination of high social support and active work situation, were associated with SBS. In conclusion, measurements of personality and psychosocial work environment could be of value in future studies on environmental syndromes. Moreover, the demans-control-support model can predict SBS, but in a more complex way than indicated by earlier research.
15

Att trivas på arbetet : Psykosocial arbetsmiljö och arbetstrivsel inom en statlig myndighet

Bjurmell, Anna, Pousard, Annika January 2015 (has links)
Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.
16

Militär nytta med ett nytt radiolänksystem i MKN / The military utility of a new radio relay link station in the mobile core network

Sävensjö, Marcus January 2016 (has links)
Mobilt Kärnnät (MKN) är benämningen på kommunikationsinfrastrukturen i Försvarsmaktens Ledningssystem IO 2014. MKN realiseras genom sammankoppling av mobila noder som är grupperade vid staber och förband inom markarenan. Ett flertal transmissionssystem och transmissionsmedia kan användas för sammankoppling. I detta arbete har sammankoppling med två olika radiolänksystem studerats. Radiolänk 371 utvecklades för att hantera transmissionen i arméns tidigare sambandssystem, Telesystem 9000. Radiolänk 373 är under utveckling och införande. Utgångspunkten för jämförelsen har varit MKN kravställning. Kraven har inordnats under ett urval den militära lämplighetens indikatorer, som är en del i konceptet för militär nytta, för att ge svar på om det införandet av det nya systemet kan bidra till den militära nyttan. Arbetet indikerar att införandet av ett nytt radiolänksystem som transmissionssystem i MKN kommer att bidra till den militära nyttan genom ökad överföringskapacitet i nätet, möjligheter till större flexibilitet vid upprättande av transmissionsnätet och det nya radiolänksystemets förmåga att sända och mottaga i två riktningar samtidigt, med olika moduleringsformer, med endast en utrustning. / Radio relay links is used to connect the system nodes within the land component commands communication network structure. The radio relay link-system used today, Radio relay link 371, was developed in the mid-80s to support the former communication network structure, Telecommunication System 9000. The development of technology since has made the old radio relay link outdated and the Swedish Defence Materiel Administration has developed a new radio relay link system, RL 373, to the Swedish Armed Forces. The purpose of this study was to examine whether the new radio relay link better contributed to the military utility, by comparing the two radio relay link systems towards the demands that are set for the communication network structure. The study indicates that the implementation of the new radio relay link better contributes to the military utility by adding increased flexibility, both tactical and technical and it also supports higher transmission speeds. The new system is also able to establish two connections in different directions from one piece of equipment and the adaptive modulation capability built in the system also contributes to the desired flexibility.
17

“Arbetet som lärare tar aldrig slut” -En kvalitativ studie om universitetslärares upplevelser av det påtvingadedistansarbetet under covid-19-pandemin

Dahl, Emma, Johansson, Elina January 2020 (has links)
Teleworking is a fastly developing field, but the teacher profession has not been among thosein the forefront. Due to the Coronavirus pandemic several professions, including universityteachers, have been forced into telework in order to decrease infection rates of Covid-19. Thisstudy analyzes how forced telework affects the experience of a changed work situation. Theaim is to examine how, due to the pandemic, forced telework have affected universityteachers’ experience of their work situation and work/family balance. Six qualitativeinterviews are analyzed through themes of room for action, work load, workplace support andwork/family balance by using the Command -control(-support)model and Work/FamilyBorder Theory. Level of responsibility, authority and previous technical abilities and digitalexperience are shown to be important aspects in relation to dealing with the changed workingenvironment. The balance between work and family/private life is experienced differently butyoung children and availability are two aspects which makes boundary-making harder nowcompared to before the switch to teleworking. / Distansarbete blir allt mer förekommande men läraryrket har inte varit en av de framståendeyrkesgrupperna i utvecklingen. På grund av den rådande pandemin har flera yrkesgrupper,däribland universitetslärare, tvingats till distansarbete för att bidra till minskning avsmittspridningen av Covid-19. Detta självständiga arbete undersöker hur påtvingatdistansarbete påverkar upplevelsen av en förändrad arbetssituation. Syftet med föreliggandestudie är att undersöka hur påtvingat distansarbete, i samband med pandemin, har påverkatuniversitetslärares upplevelse av dels sin arbetssituation och dels balansen mellan arbetslivoch privatliv. Sex kvalitativa intervjuer analyseras utifrån handlingsutrymme,arbetsbelastning, stöttning på arbetsplatsen samt balans mellan arbetsliv och privatliv medstöd i Krav-kontroll(-stöd)modellen och Gränsteori. Grad av ansvar och befogenheter samttekniska färdigheter och digital vana är viktiga faktorer relaterat till hur situationen upplevsoch hanteras. Balansen mellan arbete och privatliv upplevs olika men små barn ochtillgänglighet är två faktorer som gör att gränsdragningen mellan arbetsliv och privatlivupplevs svårare nu jämfört med innan omställningen till distans.
18

Salutogena och patogena faktorer i arbetsmiljöarbetet : En kvantitativ studie på hur studie-och yrkesvägledare i Umeå Kommun upplever sin arbetsmiljö

Heldestad, Hanna January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.
19

Tillsvidareanställda vs. Tidsbegränsat anställda : En arbetsrelaterad stressjämförelse

Lucht, Alexandra, Karlsson, Emma January 2023 (has links)
Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.
20

Skolan som arbetsplats- en studie om psykosocial arbetsmiljö. En kvantitativ prevalensstudie på Ängdala Skolor

Andersson, Annsofie January 2009 (has links)
Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik. / How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co- operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.

Page generated in 0.2362 seconds