Organisations' digitalisation has had positive and negative effects on the work environment. Regardless, the digital work environment can affect employees' digital well-being. By studying how lecturers at Swedish universities feel that their digital well-being is affected by the digital work environment, the universities can proactively work for a good work environment. This quantitative survey studies essential factors for the well-being of lecturers in the digital work environment at Swedish universities. The variation is explained using the Job Demands-Resources model (JD-R) and the Demand-Control-Support model.  The most important factors for digital well-being that have emerged in this study are to have a positive attitude towards digital systems, to have digital competence and to minimize negative impact; this is also confirmed by previous research in other environments.

Studiens syfte är att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbete under COVID-19 pandemin samt hur de upplevt stress i relation till krav-kontroll-stödmodellen. Arbetstagarna i studien har arbetat på distans mer än 50 procent och under en period av minst sex månader under pandemin. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med analysmetoden tematisk analys. Studien visar på positiva upplevelser av integrering mellan arbetsliv och privatliv. Produktiviteten och effektiviteten har ökat och tekniken har upplevts välfungerande under perioden av distansarbete. Störningsmoment i distansarbetet upplevdes vara att de inte fått träffa kollegor och distraktioner som exempelvis hushållssysslor. Trots avsaknaden av arbetets sociala aspekter på grund av distansarbete är arbetstagarna positiva till fortsatt distansarbete efter pandemin. Arbetstagarna upplever låga krav, hög kontroll, högt stöd och låg stress, vilket ger stöd för Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. / The purpose of the study is to investigate employees' experiences of teleworking during the COVID-19 pandemic and how they experienced stress in relation to the demand-control-support model. The employees in the study have worked remotely more than 50 percent and during a period of more than six months during the pandemic. Ten qualitative semi-structured interviews were conducted and the collected data were analyzed by using the method thematic analysis. The study shows positive experiences of integration between work and personal life. Productivity and efficiency have increased and the technology has been experienced as well-functioning during the period of telework. Disturbances in teleworking were perceived to be that they were not allowed to meet colleagues and distractions such as household chores. Despite the lack of social aspects of work due to teleworking, workers are positive about continued telework after the pandemic. Employees experience low demands, high control, high support and low stress, which provides support for Karasek & Theorell's (1990) demand-control-support model.

Sättet att organisera arbetet och den psykosociala arbetsmiljön påverkar individernas välbefinnande, och idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken på grund av psykisk ohälsa (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). Detta grundar sig i bland annat bristfälliga organisatoriska och sociala villkor på arbetsplatsen. Därmed är syftet med uppsatsen att studera arbetstagares upplevelser av resurser i arbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: hur upplever arbetstagarna handlingsutrymme och egenkontroll i sitt arbete? Hur upplever arbetstagarna stöd från chef och kollegor i sitt arbete? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i dessa upplevelser och hur kan de förstås? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och fokuserar på resurser i arbetet med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd modell, dock har inte krav tagits i beaktandet eftersom studiens fokus ligger på resurser. Det har genomförts nio semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom en kommunförvaltningsledning i norra Norrland. Studiens resultat illustrerar betydelsen som möjligheten till egenkontroll och handlingsutrymme samt tillgång av socialt stöd kan ha för arbetstagarnas upplevelser av resurser och den psykosociala arbetsmiljön. Intervjudeltagarnas upplevelser avseende kontroll och stöd beskrevs övervägande som positivt. Resultatet påvisade att samtliga intervjudeltagare hade liknande upplevelser av kontroll och stöd. De kunde i stor utsträckning fatta egna beslut i sitt arbete, hade möjligheten att påverka arbetets utförande, upplevde socialt stöd från omgivningen samt saknade i viss mån feedback. / The way in which work is organized and the psychosocial work enviroment affect the wellbeing of individuals, and today the most common reason for sick leave is due to mental illness (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). This is based on among other things inadequate organizational and social conditions at the workplace. Thus, the purpose of this essay is to study employees experiences of resources at work. The following research questions havde been addressed: how do the workers experience scope for action and self-control in their work? How do the workers experience support from managers and colleauges in their work? What similarities and differences can be identified in these experiences and how can there be understood? The study is based on a qualitative research approach and focuses on resources in the work based on Karasek and Theorell´s (1990) requirements-control-support model, requirement have not been taken into account as the study´s focus is on resources. Nine semi-structured interviews were conducted with employees working in a municipal adminstration management in northern Norrland. The study´s results illustrate the importance that the possibility of selfcontrol and freedom of action, as well as access to social support, can have for the employees experience of resources and the psychososial work enviroment. The interview participants experience of control and support was described as positive, despite the fact that there were challenges in the work. The results showed that all interview participants had similar experiences of control and support. They could to a large extent make their own decisions in their work, had the opportunity to influence the execution of the work, experienced social support from their surroundings and to some extent lacked feedback.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll. / The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=>0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad. / Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p => 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.

Denna kandidatuppsats inom offentlig förvaltning handlar om hur mellanchefer inom statliga förvaltningar upplever arbetsrelaterad stress. Vi har studerat hur kombinationen mellan krav och möjligheten till kontroll av arbetsuppgifter ser ut då arbetsrelaterad stress framkallas hos män respektive kvinnor. Studien visar också vilken koppling det sociala stödet på arbetsplatsen har för dessa faktorer.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel följt av syfte och den frågeställning som ska besvaras. Kapitlet tidigare forskning leder till en problemdiskussion och referensramen som följer ligger till grund för intervjufrågorna. Intervjuerna har besvarats av sju respondenter som representerar tre olika organisationer inom statlig förvaltning. Efter transkribering av intervjuerna har dessa analyserats med koppling till referensramen och avslutningsvis lett till vår diskussion och slutsatser.Slutsatserna som kan dras av studien är att de mellanchefer vi har intervjuat inte är särskilt stressade. Stundtals kan det förekomma perioder som kan vara stressade men de flesta av respondenterna tycker att det är hanterbart.Vi tror att det finns en del som är särskilt viktig för att en mellanchef ska klara av att hantera krav och negativ stress och detta är det sociala stödet på arbetsplatsen. Nästan alla våra respondenter säger någonstans i intervjun att de drabbas av arbetsrelaterad stress men de säger sig vara stresståliga individer. En del upplever att de har höga krav i sin arbetssituation, antingen från sig själv eller från omgivningen, men har då andra faktorer som väger upp detta som till exempel socialt stöd av chefskollegor och ledning. En känsla av kontroll över sin arbetssituation verkar vara en viktig faktor för god hälsa. Vår studie pekar på att våra respondenter upplever att de har detta.Några av mellancheferna upplever en ökad stress när de ser att medarbetare stressar, men genomgående tycker de svarande att det är ens eget ansvar att hantera eventuella stressfaktorer och se till att det inte blir för mycket. / This bachelor thesis in public administration is about how middle managers in state administrations are experiencing work-related stress. We have studied how the combination between demands and the possibility of control of tasks looks when it comes to how work-related stress is induced in men and women. The study also shows what influence social support in the workplace has for these factors.The essay begins with an introductory chapter followed by the purpose and our questions. The chapter previous research leads to problems discussion and reference framework that follows is the basis for the interview questions. The interviews have been answered by seven respondents representing three different organizations within the government administration. After transcribing the interviews, these were analyzed in connection to the reference frame and finally led to our discussion and conclusions of the study.The conclusions to be drawn from the study is that the middle managers we interviewed are not particularly stressed. Occasionally there may be periods that can be stressful but most of the respondents find it manageable.We think there is one part which is particularly important to a middle manager so they are able to handle the demands and negative stress, and this is the social support at the work place. Almost all of our respondents say somewhere in the interview that they suffer with work related stress from time to time but they say they are stress-resistant individuals. Some feel that they have high demands in their work situation, either from themselves or from the environment, but other factors weigh this up, such as social support. A sense of control over their work situation seems to be an important factor for good health. Our study suggests that our respondents feel that they have this.Some of the respondents are experiencing increased stress when they see that the employees stress, but consistently they feel that it is one's own responsibility to deal with potential stressors and make sure it does not get too much.The study is written in swedish

Cognitive functioning is important for managing work and life in general. However, subjective cognitive complaints (SCC), involving self-perceived difficulties with concentration, memory, decision making, and clear thinking are common in the general and in the working population and can be coupled with both lowered well-being and work ability. The present thesis investigated the extent to which SCC among people in the work force can be explained by objective cognitive functioning (study I &amp; II) and working conditions (study III), utilizing samples from the working population. The potential roles of other common psychological problems which often co-occur with SCC were also investigated in studies I-III. In Study I, high levels of SCC were associated with significantly poorer episodic memory performance during high executive demands and a trend was found towards poorer episodic memory, while not being associated with semantic memory. In Study II, high levels of SCC were associated with significantly poorer executive cognitive performance on all three executive cognitive tests used. Symptoms of depression, chronic stress and sleeping problems were found to play an important role in the relations between SCC and episodic memory during divided attention in study I and executive cognitive functioning in study II. In Study III, in all cross-sectional data analyses, high quantitative demands, information and communication technology (ICT) demands, underqualification in the work situation and inter-personal conflicts were positively associated with SCC, whereas social support, good resources at work and overqualification in the work situation were negatively associated with SCC. In all prospective data analyses, quantitative job demands, ICT demands and underqualification were positively associated with future SCC, including when adjusted for baseline cognitive complaints. The findings may guide prevention of and interventions for SCC among people in the work force. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Submitted. Paper 2: Accepted.</p>

Well-being at work is of major public interest, and justice at the workplace can be a key factor contributing to employees and managers feeling well. Research has found direct relationships between organizational justice perceptions and work and health outcomes. With research on the justice–health link still emerging, this thesis examines the moderating and mediating processes for the effects of justice perceptions on work outcomes and especially health outcomes. As little is known about those who enact justice, the antecedents and consequences of justice enactment are also studied. In Study I, the relationships between organizational justice and work and health outcomes were in focus, as the moderating role of job characteristics was investigated utilizing the demand–control(–support) model. Organizational justice and job characteristics were associated with work and health outcomes within and across time. The multiplicative effects showed that the organizational justice effects were stronger when perceived job demands were high, job control was low or social support was low. Study II examined the processes through which justice perceptions translate into health outcomes. Building on the allostatic load model, mental preoccupation with work was found to be a relevant mediator of the justice–health relationship, with locus of control moderating the mediated relationships. Study III focused on the actor perspective. Investigating predictions based on the deontic model of justice and ego-depletion theory, moral regard and justice self-efficacy predicted justice enactment positively, and justice enactment had positive effects on feeling professionally recognized but also negative health consequences for the actors themselves. This thesis contributes to advancing the emergent justice–health research stream by providing insights into the processes underlying these aspects, and by incorporating this stream into the actor perspective. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Submitted.</p>

Aim: The aim of the study was to describe the experience of working environment in open plan office within IT- sector. Background: Previously was the most common office model cell office, open plan office is now the most common. A good working environment in theise two office types needs different attributes. A theory to explain relationship between health and unhealth is Karasek and Theorells demand- control- supportmodel. Method: A qualitative interview study was performed to gain a deeper understanding of the experience of working in open plan office within IT- sector. Ten informants from two different organizations were chosen. The result has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in three themes and six sub-themes. The result showed that there were both positive and negative aspects of working environment in open plan office. Positive aspect was mentioned as good communication and good social interaction while high sound level and disturbing working situation was mentioned as negative aspects. Conclusion: The result shows that there is many aspects to take in consideration white work in open plan office. To have a good working environment there is need to have a deeper understanding from the organization how the open plan office affect the individual. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn. Bakgrund: Tidigare var den vanligast förekommande kontorsmodellen att sitta i enskilt cellkontor numera har öppna kontor blivit den vanligast förekommande arbetsplatsmodellen. Förutsättningen för god arbetsmiljö ser helt olika ut i dessa två kontorsmodeller. I öppna kontor är Karasek och Theorells Krav- kontroll- stödmodell en användbar teori för att tydliggöra förhållandet mellan hälsa och ohälsa på arbetsplatsen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få en djupare förståelse för upplevelsen av att arbeta i öppna kontor inom IT-sektorn. Tio informanter från två olika verksamheter intervjuades och materialet analyserades sedan med kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Det framkom både fördelar och nackdelar i arbetsmiljön på öppna kontor. Bland annat god kommunikation och det sociala samspelet lyftes som fördelar medan ljudnivån och brist på ostörd arbetsmiljö ansågs negativt. Konklusion: Studiens resultat visar att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid arbete i öppna kontor. För att få en god arbetsmiljö krävs förståelse från verksamhetschefer och medarbetare hur det öppna kontoret påverkar individen ur både fysiskt och psykiskt perspektiv