Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet. / The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.

In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

The present study examines how the relationship between workplace bullying and mental health can be influenced by emotional exhaustion, and how the intensity in this relationship can be affected by the individual’s psychological capital, and access to social support from colleagues and supervisors. The studys theoretical framework is based on the Job Demand-Control-Support model, the Job Demands-Resources model and the Conservation of Resources theory. Data were collected at Indian workplaces and included 139 participants. The study used a self-report questionnaire and was analyzed with mediation and moderation as main analysis methods. In line with previous research, results showed that psychological capital as a whole moderated the negative effects on mental health that follow from being exposed to workplace bullying. Emotional exhaustion was found to be a mediator in the association between workplace bullying and mental health problems. Psycological capital resilience fully moderated the mediating association between workplace bullying and mental health problems via emotional exhaustion. Psychological capital optimism moderated the association between bullying and emotional exhaustion, but not the full mediation. Social support was shown not to moderate the negative effects of workplace bullying on mental health, which does not support previous findings.

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet. / The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

Mellanchefers roll i organisationer har visat sig vara fylld med utmaningar. En mellanchefs ansvar är bland annat att rapportera till högre chefer, kommunicera beslut till medarbetare samtidigt som relationer ska upprätthållas på olika nivåer inom organisationen. Den syn på mellanchefens roll som skildras i tidigare forskning tenderar att vara negativ. En stor del av forskningen visar höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö bland mellanchefer. Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur mellanchefer på operativ nivå upplever sin arbetssituation. Studien fokuserar på mellanchefers komplexa roll som både arbetsgivarrepresentant och medarbetarrepresentant. För att besvara studiens forskningsfrågor har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Till skillnad från stor del av tidigare forskning visar resultatet i föreliggande studie inte att mellanchefers arbetssituation präglas av höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö. Detta med ett undantag till en av studiens respondenter som arbetar i en mycket stressig miljö. Studiens resultat visar tre framträdande utmaningar som mellanchefer möter i sitt arbete på grund av att de befinner sig mitt emellan organisationens olika nivåer (1) Att hålla medarbetare och högre chefer nöjda, (2) Att binda samman organisationens kommunikationskedja och (3) Att skilja på den formella överordnad-underordnad relationen och informella vänskapsrelationen. Resultatet i studien påvisar även att mellanchefer ofta tillämpar copingstrategier för att hantera utmanande situationer. Särskilt vanligt är socialt stöd från kollegor i samma roll, problemfokuserad coping i oförutsedda händelser och emotionsfokuserad coping när frustration eller osäkerhet uppstår. / The role of middle managers in organizations has proven to be filled with challenges. A middle manager's responsibilities are, among other things to report to senior managers, and to communicate decisions to employees while maintaining relationships at various levels within the organization. Middle managers are often portrayed in a negative way in earlier research. Majority of the studies show high stress levels and a negative psychosocial environment among middle managers. The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how middle managers at the operational level in retail and café operations experience their work situation. The study focuses on middle managers' complex role as both employer representative and employee representative. To answer the study's research questions, the empirical data has been collected through semi-structured interviews. Unlike a lot of the previous research, the results in this study did not show that middle managers' work situation is characterized by high stress levels and a poor psychosocial work environment. This apart from one respondent who works in a stressful environment. The study’s results presented three prominent challenges that middle managers face as a result of being situated between different hierarchies: (1) To keep the subordinated and the higher managers content, (2) To connect the communication chain of the organization and (3) To distinguish between the formal and informal managerial role. The results in the study also show that middle managers often use coping strategies to manage challenging situations. Particularly with the respect to showing social support from colleagues with the same role, taking a problem-focused approach during sudden unexpected events and emotion-focused coping during times when expressing dissatisfaction is needed.

Bakgrund: I den här studien undersöks ett projekt i en kommun i Mellansverige. Kommunen har infört arbetstidsförkortning för personal inom hemtjänst och äldreboenden. Debatten kring arbetstidsförkortning har pågått under en lång tid och pågår i dagsläget. Vilket kan bero på att det finns de som både är för och emot arbetstidsförkortning. Tidigare studier och forskning visar dock att arbetstidsförkortning leder till positiva effekter såsom minskad stress och mer tid över till familj och fritidsaktiviteter. Arbetstidslagen reglerar bland annat arbetstiden, dygnsvila, raster samt pauser. Vården har genom kollektivavtal gått ifrån normen om 40 timmars arbetsvecka, inom Kommunals avtalsområde har redan en arbetstidsförkortning införts som innebär 37 timmars arbetsvecka och detta har genomförts på grund av att de arbetar på obekväm arbetstid. Arbetstiden är sammankopplad med arbetsmiljön och en utmaning är att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Enligt Arbetsmiljölagen ska förhållandena anpassas till varje enskild individ vilket är en betydande faktor då hela människan, med sina egna känslor och behov, går till arbetet. Syfte: Studien syftar till att undersöka om omvårdnadspersonal inom hemtjänst och äldreboende i en kommun i Mellansverige upplever en bättre balans mellan arbete och fritid efter införandet av arbetstidsförkortning. Metod: Den här studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där både gruppintervjuer och enskilda intervjuer har genomförts. Att det var en kvalitativ forskningsmetod som valdes till studien är för att det skulle hjälpa oss att skapa en större förståelse för hur arbetstidsförkortning påverkar medarbetarna. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och det var totalt 23 personer som deltog. Slutsats: Studien visar att balansen mellan arbete och privatliv har förbättrats för medarbetarna, detta genom att de lättare kan hantera de krav som ställs både på och utanför arbetsplatsen. / Background: This study examines a project in a mid Sweden region. The region has introduced reduced working hours for staff in home care and nursing homes. The debate about shorter working hours has been going on for a long time and is still ongoing, which may be due to the fact that there are those who are both for and against shorter working hours. However, previous studies and research show that reduced working hours leads to positive effects such as reduced stress and more time for family and personal activities. The law of work-time regulates, among other things, working hours, daily rest, breaks and pauses. Through collective agreements, the healthcare sector has moved away from the norm of a 40-hour working week, and one trade union has already introduced a reduction in working hours to a 37-hour working week, which has been implemented because they work irregular hours. Working hours are linked to the work environment and one challenge is to create a balance between work and private life. According to the law of the work environment, the conditions must be adapted to each individual, which is a significant factor as the whole person, with their own feelings and needs, goes to work. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether nursing staff in home care and nursing homes in a region in mid Sweden experience a better work-life balance after the introduction of reduced working hours. Method: This study has been based on a qualitative research method in the form of semi-structured interviews where both group interviews and individual interviews have been conducted. A qualitative research method was chosen for the study because it would help us to create a greater understanding of how a reduction in working hours affects employees. The interviews were conducted at the participants' workplaces and a total of 23 people participated. Conclusion: The study shows that the work-life balance has improved for employees, making it easier for them to cope with the demands they face both inside and outside the workplace.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.