Bakgrund: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige, vilket innebar att små företag får välja om de vill ha en revisor eller inte. Ett av motiven bakom lagändringen var att småföretagens tillväxt skulle öka. För att öka tillväxten krävs finansiering. Småföretagens främsta finansieringskällor är eget kapital och löpande intäkter. Detta räcker emellertid inte utan företagen behöver ofta komplettera med externfinansiering, i form av banklån. Trots vikten av externt kapital har små företag svårare än stora företag att finansiera tillväxten med banklån. En av anledningarna till detta är att den finansiella informationen som bankerna samlar in är bristfällig. För att informationens trovärdighet ska öka önskar därför bankerna att den finansiella informationen är granskad av en revisor. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur bankerna upplever att kreditbedömningen av små företag har påverkats av frivillig revision. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur kreditbedömningen går till samt vilken roll revisorn har i denna. Metod: Studien har baserats på den kvalitativa metoden där sex stycken intervjuer har genomförts. Fem av dessa har varit telefonintervjuer medan en har varit en personlig intervju på informantens arbetsplats. Alla informanter arbetar inom banksektorn och var tillgängliga inom Skaraborgsområdet, därmed har både ett strategiskt- och bekvämlighetsurval gjorts. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisionen har en viss roll vid kreditbedömningen genom sin granskningsfunktion. Däremot kan inte studiens resultat påvisa att bankerna i Skaraborg har upplevt att den frivilliga revisionen har haft en avgörande påverkan på kreditbedömning. / Background: On 1 November 2010 the statutory audit for small firms in Sweden was abolished, which meant that small firms were allowed to choose whether or not to havean auditor. One of the motives behind the change in the law was that the growth of small firms would increase. In order to increase growth, financing is required. The main source of financing for small firms are equity and current income. However, this is not enough,and small firms often need to supplement with external financing, in the form of bankloans. Despite the importance of external capital, small firms find it more difficult than large firms to finance economic growth with bank loans. One of the reasons for this is that the financial information collected by banks is inadequate. Therefore, in order to increase the credibility of the information, the banks wish that the financial information is audited by an auditor. Purpose: The purpose of the study is to explain how the banks feel that the credit assessment of small firms has been affected by the voluntary auditing. Thus, the aim of the study is to increase the understanding of how the credit assessment is carried out and what role the auditor has in it. Methods: The study has been based on the qualitative method where six interviews have been conducted. Five of these have been telephone interviews while one has been a personal interview at the informant’s workplace. All the informants work in the banking sector and were available in the Skaraborg area, thus both a strategic and convenience selection has been. Results and conclusion: The study shows that the audit has a certain role in the credit assessment through its function. However, the results of the study cannot show that the banks in Skaraborg have experienced that the voluntary audit has had a decisive impact on credit assessment.

Denna uppsats behandlar hur de svenska retailbankerna gör sina kreditbedömningar vid bolåneansökningar för privatpersoner med fokus på kalkylerna. Då bolån är något som de flesta tar någon gång under sin livstid är det intressant att se om kreditbedömningar skiljer sig och om tillsynsmyndigheten Finansinspektion kan se några problem med hur bankerna utför dessa. Uppsatsen är av explorativ karaktär, där fältexperiment genomförts för att försöka visa hur kalkylerna är utformade och skulle kunna påverka en kund som ansöker om bolån. Studien har utformats efter en fiktiv person som ansöker om lånelöfte på de fyra svenska storbankerna. Studien visar att det är en del skillnader på hur kalkylerna är utformade på de olika bankerna. På en av bankerna skulle den fiktiva kundens ansökan om bolån inte ens ha mottagits med de värden som användes vid ansökningstillfället. Det visar på vikten av att konsumenterna är väl insatta för att veta hur de på bästa sätt kan få sin ansökan beviljad. / This paper discusses how Swedish retail banks make their credit assessments in mortgage applications for individuals with a focus on the calculations. When the mortgage is something that most people need at some time in their lifetime, it is interesting to see whether these assessments are different and if the regulator Finansinspektionen can see some flaws with the way banks perform them. The essay is an exploratory study, where a case study has been conducted to try to show how the estimates are designed and how they could affect a consumer who applies for a mortgage. This has been designed for a fictitious person applying for the loan commitment of the four major banks in Sweden. The study shows that there are some differences in how the calculations are designed in various banks. On one of the banks the application for the fictitious customer would not even been received with the values used in the application. It demonstrates the importance of a well-informed customer, to know how they best get their application approved.

The society has higher demands on both companies and their financiers to adopt more sustainable approaches, of which banks as one of the main financiers of companies can promote this transition. The study examines how banks evaluate sustainability from an environmental, social and governance aspect (ESG) in the credit assessment process for companies, as well as how it affects the granting of credit. The purpose of the study is to describe how banks evaluate sustainability based on the ESG-aspects, and to analyze how companies' sustainability work is important in lending. The theoretical framework consists of previous research in the following five areas: Information asymmetry, ESG, greenwashing, lending and credit assessment. Previous research and theory have been collected to analyze the study's empiricism, where bank officials have been interviewed to inform about banks' sustainability evaluation based on the ESG factors in lending. The study is qualitative with an abductive approach, where the data collection has taken place through semi-structured interviews. The result shows that banks' analyzes within sustainability often include questions that cover certain areas of the ESG factors in order to identify possible risks that may affect companies' repayment, or banks' reputation. However, many banks lack analyzes that specialize in ESG, as well as deeper examination within each sustainability factor. This gives room for development in the area. The results also indicate that sustainability risks can, to some extent, influence banks to refuse credit.

Our study highlights the potential challenges that occur within the banks credit assessment of property companies’ repayment ability and what improvements can be implemented to reduce the weaknesses of the credit process. The study aims to provide a greater understanding of how the credit assessment process works within a bank and to pay attention to where potential weaknesses in the system are located. The study is based on theoretical and empirical data. The theoretical part of the study is based upon evidence from literary and scientifical sources, while the empirical data consists of interviews from professional experts and of a researcher within the banking and property sector. The credit culture in the banking system has changed in recent decades as a result of previous real estate and financial crises. Banks have become more restrictive with their credit lending and they have begun to move towards a more classical view of banking. When banks perform a credit assessment they look at both the evaluation flow and the cash flow and it is the cash flow that displays the companies’ repayment ability. Banks uses tools such as stencils and models to assess companies’ cash flow and they do it to try and predict how the companies future capital will look like and how it will develop. It is within the banks prediction of the future of the companies cash flow that you can find the most uncertainties. This is especially true when it comes to credit lending to property companies and the reason is the major risk that banks take within this type of credit granting. The risks are linked to the large loan amount that property companies need to make their business work and also to the long time period that is expected when it comes to large credit granting from banks. There are also some concerns about the assessment of future corporate profits because it is related to a lot of different factors such as the time period of the existing leases within a residential property, the level of the current rent and fear of future vacancies. As a bank, there is often a security in the property when granting loans to property companies and problems can occur when the actual property is of a unique type of real estate. It could lead to difficulties for the bank when they try to estimate the value of the property or when banks need to find a possible buyer. There are also some problems for the banks when it comes to the geographical location of the property because of the connection that prices have to the location of the property. The difficulties when it comes to the assessment of the property companies’ cash flow are many but the banks have an optimistic view on the credit assessment system as it is today. / Vår studie undersöker eventuella utmaningar som förekommer vid bankers kreditbedömning av fastighetsföretags återbetalningsförmåga samt vilka förbättringar som kan genomföras för att reducera dessa problem inom bedömningsprocessen. Uppsatsen syftar till att ge en ökad förståelse för hur kreditbedömningsprocessen inom bankväsendet går till samt uppmärksamma vart de potentiella svagheterna i systemet ligger. Studien är uppbyggd på teoretisk och empirisk data. Den teoretiska delen av arbetet bygger på fakta från litterära och vetenskapliga källor medan den empiriska datan utgörs av intervjuer från yrkesverksamma experter och forskare inom bank och fastighetssektorn. Kreditkulturen inom bankväsendet har förändrats de senaste decennierna till följd av tidigare fastighets- och finanskriser. Bankerna har blivit mer restriktiva med sin kreditgivning och de har börjat gå mot en allt mer klassisk syn på bankverksamhet. Då banker gör en kreditbedömning ser de dels till värderingsflödet men även till kassaflödet och det är kassaflödet som i sin tur visar företagens återbetalningsförmåga. För att bedöma kassaflödet använder sig banker av schabloner och modeller. Bankerna tittar på företagens kassaflöden för att bedöma hur bolagens framtida kapital kommer att se ut och utvecklas. Det är i detta framtidsmoment som man kan finna en del osäkra bedömningsfaktorer. Vid kreditutlåning till fastighetsföretag är bankerna överens om att den största risken ligger i de stora lånebeloppen som fastighetsbolag behöver för att få sin verksamhet att fungera samt i de långa tidsförlopp som dessa lån ligger på. Det kan vara svårt för banker att göra bedömningar av företagens framtida intäkter då de är beroende av ett flertal svårberäkneliga faktorer, däribland hyreskontrakten, hyresnivån och rädslan för framtida vakanser. Som bank har man oftast en säkerhet i själva fastigheten då man beviljar krediter till fastighetsbolag och problemet för bankerna kan uppstå då fastigheten i fråga är av en unik fastighetstyp. Det kan leda till att det blir svårt att uppskatta fastighetens värde och eventuellt hitta en köpare vid behov av försäljning. Ytterligare problem finns även kring den geografiska placeringen av fastigheten då efterfrågan delvis beror på fastighetens läge. Utmaningarna är många men bankerna har en optimistisk syn på kreditsystemet så som det ser ut idag.

The aim of this study is to research the possibility of using customer transactional data to identify spending patterns among individuals, that in turn can be used to assess creditworthiness. Two different approaches to unsupervised clustering are used and compared in the study, one being K-means and the other an hierarchical approach. The features used in both clustering techniques are extracted from customer transactional data collected from the customers banks. Internal cluster validity indices and credit scores, calculated by credit institutes, are used to evaluate the results of the clustering techniques. Based on the experiments in this report, we believe that the approach exhibit interesting results and that further research with evaluation on a larger dataset is desired. Proposed future work is to append additional features to the models and study the effect on the resulting clusters. / Målet med detta arbete är att studera möjligheten att använda data om individers kontotransaktioner för att identifiera utgiftsmönster hos individer, som i sin tur kan användas för att utvärdera kreditvärdighet. Två olika tillvägagångssätt som använder oövervakad klustring (eng. unsupervised clustering) används och utvärderas i rapporten, den ena är K-means och den andra är en hierarkisk teknik. De attribut (eng. features) som används i de båda klustrings teknikerna utvinns från data som innehåller kontotransaktioner och som erhålls från banker. Interna kluster värde index (eng. cluster validity indices) och individers riskprognoser, som beräknats av ett kreditinstitut, används för att utvärdera resultaten från klustrings teknikerna. Vi menar att resultaten som presenteras i denna rapport visar att målet till viss del uppnåtts, men att mer data och forskning krävs. Vidare forskning som föreslås är att lägga till fler attribut (eng. features) till modellerna och utvärdera effekten på de resulterande klusterna.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken. Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning. Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden. Bankerna vill framförallt ha tillräckligt med underlag från företagen så att de kan göra en bra kreditbedömning. / Research questions: How does the banks credit assessment for SMEs look like and how will it change with the introduction of the new regulations K2 and K3? How do banks reason at credit assessment when companies report according to K2 and K3? Would banks steer to a particular application or do they wish to get reports on the basis of the daily accounting? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze banks’ credit assessment for small and medium-sized enterprises, as well as the impact of credit assessment due to the new accounting regulations. Method: The study had a deductive research approach and the methodology was qualitative. Semi-structured interviews were carried out as a data collection method. The empirical data were analyzed using the reference frame which was collected in a literature search and an article search. Conclusion: The study outcome shows that the credit assessment starting point is very alike from the examined banks. The banks credit assessment process has not been affected due to introduction of the new regulations K2 and K3 although it can change in future context. The banks want, above all, to have enough material from the companies so that they can make a good credit assessment.

A informatização da administração pública afetou as relações entre fisco e contribuinte e exige a construção de nova interpretação para o direito tributário. O trabalho dedica-se a interpretar, tendo em vista a informatização da administração tributária, as normas que regulam a constituição do crédito tributário e as que impõem os limites ao poder de tributar. Para isso foca a informatização da Receita Federal no Brasil em especial o universo das declarações eletrônicas. Da análise dos princípios constitucionais, do conceito de tributo e dos limites à criação de ficções e presunções, aponta ser imprescindível o controle interno da legalidade pela administração pública no lançamento tributário, entendendo inválida no direito positivo brasileiro a constituição de crédito tributário por confissão de dívida elaborada pelo contribuinte. Perpassa por diversos pontos da relação entre fisco e contribuinte para reforçar a importância de manutenção, mesmo nos sistemas informatizados, de controles que evitem erros de fato e de direito na constituição do crédito tributário e proporcionem a correção destes com o menor sacrifício possível dos direitos e garantias dos contribuintes. As reflexões expostas podem ser também aplicáveis à administração tributária de outros entes federativos e, certamente, terão utilidade como referência na análise de futuras e desejáveis evoluções no controle informatizado da arrecadação tributária, como o que se anuncia com a finalização da implantação do SPED Sistema Público de Escrituração Digital. / The informatics in public administration affects the relations between tax authorities and taxpayers and requires the construction of new interpretation to the tax law. The work is intended to interpret, for the computerization of tax administration, the rules governing the formation of the tax credit and those imposing limits on the power to tax. For this, keep in focus the computerization of Federal Revenue Services in Brazil, in particular the universe of electronic statements. Analysis of constitutional principles, of the concept of tax limits and of the limits to creation of myths and assumptions shows that the internal control of legality by the government is essential in tax assessments. Therefore, it is not permitted in Brazilian Law, the constitution of tax obligations exclusively based on the taxpayer confession. Throughout various parts of the relationship between taxpayers and tax authorities this study reinforces the importance of maintenance, even in the computerized systems, of adequate controls to avoid errors of fact and law in the constitution of the tax credit and provisions for correction of these errors with the least possible sacrifice of rights and guarantees of taxpayers. The above considerations may also be applied to the administration of tax in States jurisdictions, and certainly this work will be useful as reference in the analysis of future and desirable developments in the computerized system to control tax collection, as it is announced with the completion of the SPED Sistema Público de Escrituração Digital (Digital Bookkeeping Public System) program.

En investering i en kommersiell fastighet kräver finansiering av något slag. I dagsläget är det vanligt förekommande att fastighetsinvesterare tar banklån för att erhålla likvida medel för fastighetsköpet. För en beviljad kredit krävs det även att en värdering av fastigheten har genomförts. Därför är kreditbedömning och värdering av kommersiella fastigheter två betydelsefulla processer i bankens dagliga arbete. Relationen mellan fastighetsinvesterare och banken är också av avgörande betydelse då fastighetsinvesteraren är i behov av likvida medel för sitt fastighetsköp. Dessa processer för dock med sig ett flertal problem. En värdering är alltid osäker och baseras till stor del på schabloner vilket kan leda till att vissa fastigheter antingen över- eller undervärderas. För bankens del medför en utlåning alltid en kreditrisk, vilken måste minimeras för att banken ska undvika kreditförluster.Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och förklara hur kreditbedömnings- och värderingsprocessen för utlåning till kommersiella fastigheter ser ut för tre olika bankkontor i Borås. Vidare har studien byggt på att beskriva vilka likheter och skillnader som förekommer emellan dessa banker. Syftet har även varit att studera hur lokala fastighetsinvesterare i kommersiella fastigheter upplever dessa processer.Studien är främst av kvalitativ karaktär då den största delen av det empiriska materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med representanter från SEB, Swedbank Sjuhärad samt Handelsbanken Stora Torget. Vi har dock även tillämpat en kvantitativ metod eftersom vi har utfört en enkätundersökning med ett tiotal fastighetsinvesterare. Med hjälp av vår teoretiska referensram har vi analyserat det empiriska materialet, utifrån vilken vi senare har kunnat dra slutsatser och föra en diskussion kring.Resultatet visade att bankernas kreditbedömningsprocesser skiljer sig åt främst när det gäller olika beslutsinstanser och interna regelverk. En slutsats vi dragit är att det är bankens interna regelverk som spelar den avgörande rollen för kreditbedömningen. Beträffande värderingen applicerar samtliga banker liknande metoder däremot frånskiljer det sig när det gäller vem som genomför själva värderingen. Utifrån enkätundersökningen med fastighetsinvesterare har vi konstaterat att relationen mellan fastighetsinvesterarna och bankerna i vår studie fungerar väl. Båda parter är villiga att anpassa sig efter varandra och samarbeta för att få igenom en framgångsrik affär. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>När ditt företag söker ett lån undersöker banktjänstemannen företagets framtida förmåga att betala räntor och amorteringar på ditt lån, dvs. återbetalningsförmågan. För att avgöra företagets återbetalningsförmåga görs en kreditbedömning vilken grundar sig på hård och mjuk information. Uppsatsens syfte är att undersöka om våra tre erfarenhetsvariabler: antal år som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning påverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bättre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera. Undersökningen grundar sig på enkätliknande formulär vilka besvaras genom telefonintervjuer. Respondenterna består av företagsrådgivare (kreditbedömare) från de fyra storbankerna: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Urvalet består av respondenter från bankkontor i Västra Götaland, Halland och Skåne. Vår insamlade data består av erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier vilka är kodade och analyserad med hjälp av datorprogrammet SPSS. Våra tester resulterade i två signifikanta skillnader mellan erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier. Genom detta kunde vi konstatera att stor oenighet råder mellan kreditbedömarna avseende informationshanteringen. Vår uppsats har identifierat två nya erfarenhetsvariabler vilka delvis kan förklara de skillnader som föreligger i informationsbedömningen mellan kreditbedömare vid kreditgivning till svenska företag.</p> / <p>When your company is applying for a loan a bank clerk investigate your company's future ability to meet interest and capital repayments on your loan, ie. repayment ability. In order to determine the company's ability to repay a credit which is based on hard and soft information. The purpose of this essay is to examine if our three experience variables: number of years as a bank clerk, former entrepreneurial experience and formal education affects information management during the assessment process when giving loans to Swedish companies. We have chosen a quantitative approach to better explain the differences and try to generalize. The study is based on survey forms, which is answered by telephone interviews. The respondents consist of business advisers (credit analysts) from the four big Swedish banks: Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The sample consists of respondents from banks in Västra Göraland, Halland and Skåne. Our collected data consists of the experience variables and assessment categories, which are coded and analyzed using the SPSS computer program. Our tests resulted in two significant differences between the experience variables and assessment categories. Through this we found that a large disagreement exist between the bank clerks when it comes to information management. Our essay has identified two new experience variables, which may partly explain the differences that exist in the information management between bank clerks when giving loans to Swedish companies.</p>

När ditt företag söker ett lån undersöker banktjänstemannen företagets framtida förmåga att betala räntor och amorteringar på ditt lån, dvs. återbetalningsförmågan. För att avgöra företagets återbetalningsförmåga görs en kreditbedömning vilken grundar sig på hård och mjuk information. Uppsatsens syfte är att undersöka om våra tre erfarenhetsvariabler: antal år som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning påverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bättre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera. Undersökningen grundar sig på enkätliknande formulär vilka besvaras genom telefonintervjuer. Respondenterna består av företagsrådgivare (kreditbedömare) från de fyra storbankerna: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Urvalet består av respondenter från bankkontor i Västra Götaland, Halland och Skåne. Vår insamlade data består av erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier vilka är kodade och analyserad med hjälp av datorprogrammet SPSS. Våra tester resulterade i två signifikanta skillnader mellan erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier. Genom detta kunde vi konstatera att stor oenighet råder mellan kreditbedömarna avseende informationshanteringen. Vår uppsats har identifierat två nya erfarenhetsvariabler vilka delvis kan förklara de skillnader som föreligger i informationsbedömningen mellan kreditbedömare vid kreditgivning till svenska företag. / When your company is applying for a loan a bank clerk investigate your company's future ability to meet interest and capital repayments on your loan, ie. repayment ability. In order to determine the company's ability to repay a credit which is based on hard and soft information. The purpose of this essay is to examine if our three experience variables: number of years as a bank clerk, former entrepreneurial experience and formal education affects information management during the assessment process when giving loans to Swedish companies. We have chosen a quantitative approach to better explain the differences and try to generalize. The study is based on survey forms, which is answered by telephone interviews. The respondents consist of business advisers (credit analysts) from the four big Swedish banks: Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The sample consists of respondents from banks in Västra Göraland, Halland and Skåne. Our collected data consists of the experience variables and assessment categories, which are coded and analyzed using the SPSS computer program. Our tests resulted in two significant differences between the experience variables and assessment categories. Through this we found that a large disagreement exist between the bank clerks when it comes to information management. Our essay has identified two new experience variables, which may partly explain the differences that exist in the information management between bank clerks when giving loans to Swedish companies.