Bakgrund: SME (små och medelstora företag) spelar en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots deras betydelse möter dessa företag ofta utmaningar när de försöker få tillgång till finansiering från banker. Kreditgivningsprocessen för SME är komplex och kräver noggrann bedömning av kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Banker behöver ta hänsyn till företagens finansiella ställning, branschspecifika risker, karaktär och marknadstrender för att fatta informerade beslut. Förståelsen för dessa utmaningar och faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier och metoder för kreditgivning till SME företag. Tidigare forskning visar att SME inte har en lika omfattande redovisningsinformation som större företag, det är därför viktigt att undersöka och förstå de specifika utmaningarna i kreditgivningsprocessen för SME-företag, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att underlätta tillgången till finansiering och stödja deras tillväxt.                  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vilken redovisningsinformation som används i kreditgivningsprocess, samt de utmaningar som banker kan stöta på i förhållande till SME redovisningsinformation när de ansöker om kredit. Studien kommer dessutom undersöka hur banker kan använda sig av alternativa metoder vid kreditbedömningsprocessen. Genom att identifiera vilka redovisningsinformationer som är mest relevanta för kreditbedömning. Detta indikerar att forskningen försöker hitta de viktigaste faktorerna som påverkar bedömningen av kreditvärdighet, vilket är avgörande för företag som söker finansiering. Studiens resultat kan bidra till en mer rättvis och effektiv kreditbedömningsprocess, vilket i sin tur underlättar tillgång till finansiering för SME företag och främjar deras tillväxt.                                                                                               Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet och för att öka förståelse kring ämnet. Respondenterna valdes ut baserat på deras kompetenser inom kreditgivning till företag, särskilt de som innehar befattningar som kreditgivningschefer. Fyra respondenter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.                                                                                          Slutsats: Resultaten från studien visar att redovisningsinformationen som rapporteras i årsredovisningen i form av kassaflöde, nyckeltal, balans och resultaträkning inte är det enda som är betydelsefullt för bankerna under kreditgivningsprocessen. Bankerna är även intresserade av icke-finansiella information såsom företagets affärsplan, karaktär, marknadsföringsstrategier, produktdifferentiering, kundrelationer, konkurrenssituation och ledningens kompetens etc. Denna form av icke-finansiell information finns inte alltid i den inrapporterade årsredovisningen och därför måste bankerna samarbeta med andra aktörer för att minska den eventuella informationsasymmetrin som kan uppstå. / Background: SME:s (small and medium-sized enterprises) play a crucial role in economic growth and employment. Despite their significance, these companies often face challenges when seeking financing from banks. The credit assessment process for SMEs is complex and requires careful evaluation of creditworthiness and repayment capacity. Banks need to consider the companies' financial position, industry-specific risks, character, and market trends to make informed decisions. Understanding these challenges and factors is essential for developing effective strategies and methods for lending to SMEs. Previous research shows that SMEs do not have as extensive financial reporting information as larger companies. Therefore, it is important to investigate and understand the specific challenges in the credit assessment process for SMEs so that appropriate measures can be taken to facilitate access to financing and support their growth.                                                       Purpose: The purpose of this thesis is to enhance understanding of the accounting information used in the credit evaluation process and the challenges that banks may encounter regarding SME accounting information when applying for credit. Additionally, the study will explore how banks can utilize alternative methods in the credit assessment process. By investigating these areas, the research aims to improve the relationship between SMEs and banks by identifying the most relevant accounting information for credit evaluation and reducing information asymmetries. The findings of the study can contribute to a fairer and more efficient credit assessment process, thereby facilitating access to financing for SMEs and fostering their growth.                                                                 Method: The study has been conducted using a qualitative method to gather empirical data and enhance understanding of the subject. Respondents were selected based on their expertise in corporate lending, particularly those holding positions such as credit managers. Four respondents were interviewed through semi-structured interviews.                              Conclusion: The results of the study show that the financial information reported in the annual financial statements, such as cash flow, key ratios, balance sheet, and income statement, are not the only significant factors for banks during the credit assessment process. Banks are more interested in other non-financial information, such as the company's business plan, character, marketing strategies, product differentiation, customer relationships, competitive situation, and management competence, among others. These non-financial information may not always be available in the annual financial statements, and therefore, banks need to collaborate with other stakeholders to reduce potential information asymmetries.

Samhällsfastigheter har seglat upp som ett av de mest attraktiva segmenten i fastighetsbranschen under desenaste åren. Att många fastighetsrådgivare som Newsec och Svefa tror att detta bara är början på entrend med allt större transaktionsvolymer gör det vidare intressant att analysera detta närmare. Den ökade skuldsättningen för fastighetsbolag rent generellt medför en tilltagande kreditrisk och innebärsamtidigt ett ökat tryck på att denna typ av bolag vårdar sin skuld. Detta för att kunna belönas med lägreupplåningskostnader och lägga grunden för en ökad finansiell stabilitet. Kreditvärdering är en viktigdimension i denna process, och att få en hög kreditrating är en central del och rekommenderas numera iallt större utsträckning. Begreppet samhällsfastigheter behandlas frekvent i media men det finns en otydlighet och okunskap kringvad begreppet står för. Samhällsfastigheter innefattar bland annat en länk till offentlig sektor, lågvakansgrad, stabila kassaflöden och stabila hyresgäster övertid. I sin tur kan oklarhet kring begreppet ledatill osäkerhet kring graden av stabilitet och trygghet som ett fastighetsbestånd avspeglar eller bör avspegla. Ambitionen med uppsatsen är därför att genom en deskriptiv redogörelse bidra med ökad kunskap försegmentet samt hur kreditvärderingen av samhällsfastigheter skiljer sig från ett mer klassisktfastighetsbestånd. Uppsatsen är baserad på intervjuer med aktörer verksamma på den svenskakreditbedömnings marknaden som kan lyfta olika perspektiv av processen kring kreditvärdering avfastigheter generellt och samhällsfastigheter mer specifikt. Resultatet av uppsatsen sammanfattas i arbetets slutsats där frågeställningarna arbetet grundar sig ibesvaras. De frågeställningar som besvaras är följande: Vilka faktorer är centrala vid kreditbedömning avett fastighetsbolag respektive samhällsfastighetsbolag? Vilka faktorer skiljer sig i kreditbedömning avsamhällsfastigheter från andra typer av fastighetsinvesteringar? / Commercial properties have emerged as one of the most attractive segments in the real estate industry inrecent years. The fact that many real estate advisers such as Newsec and Svefa believe that this is only thebeginning of a trend with increasing transaction volumes makes it interesting to analyze this segmentmore thoroughly. The increased indebtedness for real estate companies, in general, entails increasing credit risk and at thesame time leads to increased pressure on this type of company to take care of its debt. This is to beableto be rewarded with lower financial costs and lay the foundation for increased financial stability. Creditrating is an important dimension in this process and getting a credit rating can be a central factor as statedin the thesis and is now increasingly recommended. The concept of community properties is frequently covered in the media, but there is sometimes a lack ofclarity and ignorance about the concept of what it stands for. These include, among other things,a link to the public sector, low vacancy rates, stable cash flows, and stable tenants over time. In turn, thisambiguity around the concept can lead to uncertainty about the degree of stability and security that aproperty portfolio reflects or should reflect. The ambition of the thesis is therefore to contribute through a descriptive statement with increasedknowledge for the segment and how the credit rating of community properties differs from a more classicproperty portfolio. The thesis is based on interviews with different types of actors active in the Swedishcredit assessment market that can highlight different perspectives on the process around credit valuationof properties in general and community properties more specifically. The result is summarized in the work's conclusion where the questions the work is based on areanswered. The questions that are answered are the following: What factors are central in the creditassessment of a real estate company and a public real estate company, respectively? What factors differ inthe credit rating of public properties from other types of real estate investments?

The digital development in today's society is taking place at an impressive speed wheredigital solutions are implemented in all segments to make the world a smarter place tolive in. The real estate industry, has from a historical point of view, been consideredconservative and viscous for changes; however, the industry is facing major changestoday as digital technology is implemented in buildings with the purpose of makingthem smarter. This is also known as PropTech. The digital transformation entailseffects that actors on the market have begun to identify and adapt to. The question isto what extent they are considering these effects and whether they have begun toadapt their models after this. If not, there is a risk that the credit institutes' models willhave a bigger uncertainty, which could affect both the credit institutes as well as CREcompanies negatively from a financial perspective. The purpose of this thesis istherefore to increase knowledge of how digitalization is considered in creditassessments for commercial real estate companies in the Swedish real estate market. Three areas in which digitization theoretically affects credit assessments were selectedfor this degree project through a pre-study, namely sustainability, customer satisfactionand operational efficiency. A theoretical chain is presented in a conceptual frameworkbased on previous research showing how digitalization can affect the repayment abilitythrough profitability of commercial real estate companies and the market value ofcommercial real estate properties, which are two important factors in a creditassessment. Furthermore, collection of empirical data has been gathered throughsemi-structured interviews with experts in credit assessment towards real estatecompanies as well as real estate valuers. The conceptual framework showed a clearlink between digitalization and its theoretical impact on profitability and market value,with regard to sustainability, customer satisfaction and operational efficiency. Theempirical evidence also indicated that creditors and property valuers are aware of thedigital change to a certain extent, but there exists a number of barriers, hindering theconsideration of digitalization in credit assessments. The respondents expressed abelief that digitalization will increasingly impact the CRE industry and it will become animportant aspect to examine in the future. / Utvecklingen i dagens samhälle sker med en imponerande hastighet där digitalalösningar implementeras inom alla segment för att göra världen smartare.Fastighetsbranschen, som ur historisk synvinkel ansetts vara konservativ ochtrögflytande i samband med förändringar, har inte heller lämnats oberörd. Idag stårfastighetsbranschen inför stora förändringar då digital teknik implementeras ibyggnader för att göra dem smartare. Den digitala transformationen medför effektersom aktörer på marknaden börjat identifiera och anpassa sig efter. Frågan är till vilkenutsträckning kreditinstitut beaktar dessa effekter och om deras analysmodeller förbedömning av återbetalningsförmåga anpassas efter detta. Om detta inte sker finnsen risk att kreditinstituts modeller får större osäkerhet, vilket kan komma att påverkabåde kreditinstituten samt fastighetsbolagen negativt ur ekonomisk synvinkel. Syftetmed detta examensarbete är därmed att öka förståelsen för hur digitalisering beaktasi kreditgivningsprocessen för kommersiella fastighetsbolag på den svenskakontorsmarknaden. Tre områden där digitalisering påverkar kreditgivningsprocessen valdes ut iexamensarbetet genom en förstudie. Dessa var: hållbarhet, kundnöjdhet ochoperationell effektivitet. Ett konceptuellt ramverk skapades med förankring i tidigareforskning som visar hur digitalisering kan påverka återbetalningsförmågan genomlönsamheten hos kommersiella fastighetsbolag samt marknadsvärdet förkommersiella fastigheter, samt en explorativ undersökning genom semi-struktureradeintervjuer med experter inom kreditgivning till fastighetsbolag samt fastighetsvärderareför insamling av empiriska data. Det konceptuella ramverket visade en tydlig kopplingmellan digitalisering och dess teoretiska påverkan på lönsamhet och marknadsvärde,med hänsyn till hållbarhet, kundnöjdhet samt operationell effektivitet. Intervjuresultatenvisade även att kreditgivare och fastighetsvärderare är medvetna om förändringen tillen viss grad men att en mängd utmaningar måste lösas innan digitalisering kanbeaktas i fastighetsvärdering och kreditgivning. Vidare slutsats från empirin visade pårespondenterna tro om att digitalisering kommer få ett allt större genomslag i denkommersiella fastighetsbranschen och att det kommer bli en allt viktigare aspekt att tahänsyn till i framtiden.

Användningen av sociala medier ökar allt mer i dagens samhälle och banker använder sig i dagsläget av sociala medier till kundservice samt i marknadsföringssyfte. Banker är den vanligaste finansieringskällan av externt kapital för små företag i Sverige och för att undvika kreditförluster gör banker en kreditbedömning av det kreditsökande företaget. I en anställningsprocess som kan likna personbedömning vid kreditgivning används sociala medier, detta väckte författarnas intresse att undersöka möjligheten att även använda sociala medier vid kreditgivning. Användning av sociala medier vid kreditgivning har tidigare inte studerats och syftet med denna studie är därför att skapa förståelse för hur och varför sociala medier beaktas i bankers kreditgivning till företag samt beskriva i vilka delar av kreditgivningsprocessen banker använder sig av sociala medier. Genom tolv kvalitativa intervjuer med kreditgivare och ansvariga för sociala medier har studiens problem- formulering besvarats. Hur och varför används sociala medier i bankers kreditgivning till företag? Resultatet av denna studie visar att kreditgivare använder sig av samt kan tänka sig att använda sociala medier vid kreditgivning till företag. I dagsläget är användningen begränsad men sociala medier används till viss del för att skapa ett första intryck och känsla för kredittagaren innan första mötet. Detta leder till både teoretiska och praktiska implikationer beträffande sociala mediers användning vid kreditgivning. Sociala medier inverkar i olika utsträckning i kreditgivningsprocessen med störst påverkan i det första steget, kreditansökan, men även vid kredituppföljning som varningssignaler och indirekt vid kreditbedömning och när kreditbeslutet tas. Sociala medier kan dessutom utgöra ytterligare ett nätverk för kreditgivaren och leda till att en bättre personbedömning görs, banken kan därmed undvika kreditförluster. Studien har även bidragit till att utveckla en modell som förenklar kreditgivarnas förståelse för hur de kan beakta sociala medier vid kreditgivning. / The use of social media is increasing in today's society, and in the current situation, banks use social media for customer service and for marketing purposes. For small businesses in Sweden, banks are the most common source of financing of external capital, and to avoid credit losses, banks makes a credit assessment of the credit applicant. In the recruitment process, that could resemble the personal assessment when granting loans, social media is used; this has brought the authors interest in exploring the possibility of also using social media in the lending process. Since the use of social media in lending previously never have been studied, the purpose of this study is to understand how and why social media are taken into account in banks lending to companies, and also to describe in what parts of the lending process banks use social media. Twelve qualitative interviews with lenders and managers of social media have been done to answer the problem statement. How and why do banks use social media in lending to businesses? The results of this study show that creditors use and are willing to use social media in credit granting for companies. In the current situation, the use of social media is limited but is to some extent used to create a first impression and feeling of the borrower before the first meeting. This leads to both theoretical and practical implications regarding the use of social media in lending. Social media affects the credit granting process in varying degrees with the greatest impact at the first stage, the credit application. It also affects the follow-up of the credit as warning signals, and indirectly the credit assessment and credit decision. Social media can also form an additional network for the creditor and lead to a better assessment of the applicant, through this; the bank can avoid credit losses. The study has also developed a model that facilitates lenders understanding of how to incorporate social media in credit granting.

Huvudtitel: Bankernas digitala utveckling av kreditgivningsprocessen Undertitel: En kvalitativ studie om svenska bankers likheter och skillnader vid kreditgivningsprocessen till företagskunder samt privatkunder i förhållande till digitaliseringen Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Författare: Ali Mourad och Samer Salman Nyckelord: Kreditgivningsprocess, digitalisering, privatsidan, företagssidan, risker, kundnöjdhet, kreditbedömning, relations- och transaktionsbaserad kreditgivning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva samt analysera vilka likheter och skillnader som förekommer vid svenska bankers kreditgivning till företagskunder och privatkunder i takt med den ökade digitaliseringen. Studien syftar även till att framföra teoretiska implikationer för att utveckla redan befintliga teorier och modeller. Metod: Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats, samt genom semistrukturerade intervjuer med privat- och företagshandläggare från fyra olika svenska banker. Teori: Den teoretiska referensramen är uppbyggd på källor som behandlar ämnet digitalisering och kreditgivningsprocess från olika perspektiv. Dessa har använts som bas vid upprättandet av arbetets operationaliseringsschema som intervjufrågorna utgått från. Kapitlet avslutas med en analysmodell som lyfter fram de olika teorierna samt visualiserar från vilka perspektiv som studiens analys kommer att förhålla sig till. Empiri: Studien består av intervjuer med åtta handläggare från fyra olika svenska banker. Varje bank representeras av en privatrådgivare samt en företagsrådgivare vars uppgift är att förmedla hur respektive banksektor arbetar med den digitaliserade kreditgivningsprocessen. Urvalet av banker baserar sig på att kreditgivningsprocessen ska ha bedrivits innan samt under digitaliseringen hos respektive bank, för att ett bredare perspektiv ska kunna framföras av hur ändringen har tagit form. Slutsats: I takt med att digitaliseringen införts i banksektorn, strävar bankerna efter att digitalisera kreditgivningsprocessen både för lån till privatkunder och lån till företagskunder. Detta ska kunna bidra med en ökad effektivitet i arbetssättet för bankerna, men även en bekvämare upplevelse, av den annars långa processen för kunderna. Trots denna strävan är det viktigt att inte glömma vilken betydelse de fysiska mötena har i processen. Genom dessa kan bankerna genomföra både relations- och transaktionsbaserad kreditgivning samt säkerställa att rätt information om varje specifik kund samlas in för att undvika olika typer av principal- och agentproblem. Digitaliseringen kommer att bidra med mycket förbättringar av kreditgivningsprocessen för båda parter, däremot är det viktigt att beakta att en fysisk handläggares roll och det mänskliga tankesättet inte kan tillämpas i ett programmerat system. / Main title: Banks' digital development in the lending process Subtitle: A qualitative study on Swedish banks' similarities and differences in the lending process to business customers and private customers in relation to digitization Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi – FÖ8015, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Lending process, digitization, private sector, corporate sector, risks, customer satisfaction, credit assessment, relationship-based and transaction-based lending. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyse the similarities and differences that occur in Swedish banks to corporate customers and private customers as a result of the increased digitization. The study also aims to present theoretical implications for developing existing theories and models. Method: The study is conducted using a qualitative method and an abductive approach, as well as through semi-structured interviews with private and corporate advisors from four different Swedish banks. Theoretical framework: The theoretical framework is built upon sources that address the subject of digitization and the credit granting process from various perspectives. The sesources have been used as a basis in the construction of the operationalization scheme for the study, from which the interview questions were based. The chapter concludes with an analysis model that highlights the different theories and visualizes the perspectives from which the study's analysis will be approached. Empirical: The study consists of interviews with eight advisors from four different Swedish banks. Each bank is represented by a private advisor and a corporate advisor whose task is to convey how their respective banking sector works with the digitized credit granting process. The selection of banks is based on the criteria that the credit granting process has been conducted both before and during the digitization period at each bank, in order to present a broader perspective on how the change has taken shape. Conclusion: As digitalization has been introduced in the banking sector, banks are striving to digitize the credit granting process for both loans to personal customers and loans to business customers. This is expected to bring increased efficiency to the banks' workflow and provide customers with a more convenient experience, considering the otherwise lengthy process. Despite banks' desire, it is important not to forget the significance of physical meetings in the process. Through these meetings, banks can conduct both relationship-based and transaction-based credit approvals and ensure that the correct information about each specific customer is gathered to avoid various types of principal-agent problems. Digitalization will contribute with many improvements to the credit granting process for both parties; however, it is important to consider that a physical advisor’s role and human mindset cannot be applied to a programmed system.