<p>Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet är att ta reda på skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan på vinets sensoriska egenskaper efter lagring på flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras på är syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förändringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mängd syre som kommer in genom förslutningen och den mängd svaveldioxid som slipper ut. Förändringarna beror till stor del på oxidation men även på andra kemiska reaktioner i vinet. Vinflaskor förslutna med syntetkork förändras i högst takt medan de andra förslutningarna uppvisar goda resultat men har andra problem. Hos skruvkorken kan man efter lång lagring finna en speciell karaktär kallad reducerad som upplevs som en rökighet eller svavelliknande karaktär hos vinet. Naturkorkar och tekniska korkar kan istället ge variabla resultat som är svåra att förutse eller kontamineras av 2,4,6-trichloranisole och upplevas som korkdefekta.förslutning, förslutningsmaterial, naturkork, oxiderad, reducerad, skruvkork, syntetkork.</p>

<p>I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om <em>samspelet </em>mellan <em>personalen</em>,<em> andra gäster</em> och <em>miljön </em>på<em> </em>restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur <em>samspelet </em>mellan <em>personal</em>, <em>andra gäster </em>och fysiska <em>miljön</em> tillsammans skapar en <em>upplevelse </em>och hur en restaurangupplevelse tillblir.</p>

<p>I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov. Undersökningen bestod av sammanlagt tre fokusgrupper med nio blivande och existerande producenter samt två livsmedelsinspektörer. Resultatet visade att det fanns ett stort intresse för livsmedelssäkerhetsutbildningar anpassat efter just Blekingeproducenternas behov. De stora frågorna i resultatet handlade om brister i kommunikationen mellan producent och inspektör, kunskapsbrist hos båda parter, att egenkontroll uppfattas som ett ”måste” samt att det upplevdes saknas ett rådgivande led mellan producent och inspektör. Sammanfattningsvis tolkades utbildningsstruktur, branschinriktning, kommunikation och tidsaspekter vara fyra grundstenar att utforma en livsmedelssäkerhetsutbildning kring.</p>

<p>Species of Campylobacter, Arcobacter and Helicobacter have been associated with various diseases in humans and animals / and chickens have been identified as a reservoir of these microorganisms. Two published techniques and a new technique, developed in this dissertation, were evaluated to test its efficiency in removing PCR inhibitors from chicken samples. All of the techniques were based on agarose/DNA slants and were evaluated using multiplex PCR and an Internal Amplification Control. The new technique was found to be most effective and consequently used further in the study. A novel study was done to evaluate the survival of Campylobacter, Arcobacter and Helicobacter strains in chicken blood at -20, 4, 37 and 42&ordm / C as well as at ambient room temperature (&plusmn / 22&ordm / C). It was found that all strains could survive at all temperatures, albeit at different duration times. Most notably, an A. butzleri strain was able to survive at 4oC for up to 297 days.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet är att ta reda på skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan på vinets sensoriska egenskaper efter lagring på flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras på är syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förändringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mängd syre som kommer in genom förslutningen och den mängd svaveldioxid som slipper ut. Förändringarna beror till stor del på oxidation men även på andra kemiska reaktioner i vinet. Vinflaskor förslutna med syntetkork förändras i högst takt medan de andra förslutningarna uppvisar goda resultat men har andra problem. Hos skruvkorken kan man efter lång lagring finna en speciell karaktär kallad reducerad som upplevs som en rökighet eller svavelliknande karaktär hos vinet. Naturkorkar och tekniska korkar kan istället ge variabla resultat som är svåra att förutse eller kontamineras av 2,4,6-trichloranisole och upplevas som korkdefekta.förslutning, förslutningsmaterial, naturkork, oxiderad, reducerad, skruvkork, syntetkork.

Dagens svenska barn baserar många av sina restaurangerfarenheter från pizzerior och snabbmatsrestauranger, då det är denna typ av barnvänliga restauranger som de oftast kommer i kontakt med. Barnmenyerna på Sveriges restauranger är förutsägbara och lämnar få valmöjligheter. Syftet med uppsatsen är att belysa hur barn i åldern nio till tolv år ser på ämnen som mat, måltider och restaurangbesök och även om platsen och upplevelsen kring måltiden har betydelse. Resultaten kan användas till att utveckla området mat- och måltid för barn genom en ökad förståelse för barns egna tankar, förväntningar och upplevelser av mat, ätande och måltider såväl i hemmet som på restauranger. Fyra fokusgrupper med sammanlagt nitton barn har genomförts. Två observationer av sammanlagt sju barn har genomförts då de lagade mat i ett restaurangkök. Resultatet visar att barn vill vara delaktiga i familjens val av mat samt matlagning, de visar en preferens för typiska barnrätter och snabbmat men även plockmat såsom tacos och bufféer. Matens smak, utseende och hur den beskrevs var faktorer som påverkade deras vilja att smaka maten. Viljan att smaka maten ökade om de själva var delaktiga i matlagningen. De tyckte att restaurangbesök var långtråkiga efter att måltiden avslutats och de eftersökte aktiviteter och anpassade menyer för barn i deras ålder samt större variation av portionsstorlekar och maträtter. / Barnens Bästa Bord / Barntillåtet-Javisst!

The aim of this thesis was to study food, eating and meals in the everyday life of 32 women and men with intellectual disabilities (IDs) who require varying levels of supervision. They lived in supported living (rather independently) or group homes in community-based home-like settings. Observations during 3 days, assisted food records and anthropometric measurements were used to collect data. Dietary intake on the group level showed a varied diet and sufficient intake of all micronutrients, but a low dietary fibre intake. On the individual level, inadequate intake of micronutrients was observed, with many participants being obese, overweight or underweight. Everyday support with food, eating and meals was seen in four praxis: foodwork by oneself for oneself, foodwork in co-operation, foodwork disciplined by staff and foodwork by staff. These four practices resulted in large variations in dietary intake. The first praxis entailed more convenience food and less vitamins, the second and third, more fresh ingredients and high energy intake, and the fourth, low energy intake but rather high intake of vitamins. Sharing of meals was least common in supported living and more common in group homes and daily activity centres. The participants’ social eating spheres consisted mostly of other people with ID and staff members, and seldom other people. Whereas some preferred solitary eating, many participants considered eating together as important, but required staff support in establishing commensality. However, disturbing behaviour, as determined by the staff, could result in solitary eating. In conclusion, supporting the group rather than the individual sometimes created less favourable dietary, eating and meal outcomes. This problem needs to be addressed in order to establish food security at the individual level. In addition, actions should be taken to ensure that people with intellectual disabilities receive sufficient support to meet their individual needs and aspirations.

I dagens konsumtionssamhälle söker vi människor efter mer än bara att tillfredställa de grundläggande behoven, vi söker efter olika mervärden som kan tillgodose oss upplevelser. Uppsatsen belyser hur vi påverkas av våra restaurangbesök från ett upplevelseperspektiv, jag har i undersökningen använt mig av intervjusamtal för att få svar på vad som gör en restaurangupplevelse. Resultatet från informanterna kom att handla om samspelet mellan personalen, andra gäster och miljön på restaurangen. I uppsatsen förklarar jag sammanfattningsvis utifrån olika teoretiska dimensioner tillsammans med diskussionen av informanternas resultat hur samspelet mellan personal, andra gäster och fysiska miljön tillsammans skapar en upplevelse och hur en restaurangupplevelse tillblir.

The role of food in tourism has recently received increased attention within the spheres of destination marketing, tourism development, and academia. Cuisine appreciation is an indelible aspect of the holistic, polysensual experiences that travellers seek thesedays (Crouch & Desforges, 2003; Everett, 2009). The experience of cuisine is the overarching theme for this study. It addresses a contextual gap concerning the concepts of image, satisfaction, and behavioural intentions (which have been abdundantly researched from a destination perspective) applied to cuisine and the travel experience, in India. Specifically, this study’s purpose was to determine foreign travellers’ likelihood to recommend India for culinary tourism based on their perception of its cuisine and satisfaction levels with culinary experiences during their travel to the country. Additional aspects of the culinary behaviour of foreign travellers to India, such as their frequency of patronising Indian culinary establishments, types of establishments they visited, key sources of cuisine knowledge, and their opinion on cuisine knowledge based on culinary experiences in the country, are also revealed in the study. As well, the study incorporated a comparative analysis between how Indian cuisine is perceived vis-à-vis Thai, another globally popular cuisine. A cross-sectional quantitative research design was employed in this study. A questionnaire comprising of six-point Likert scale questions for cuisine image, satisfaction with culinary establishments, and recommendation for culinary tourism, and a combination of additional close and open-ended questions was posed to a convenience sample of foreign travellers to India. Data analyses consisted of frequency analyses, and parametric and non-parametric tests to address the research questions and establish correlations between the study’s central concepts. The results indicate that the sample of foreign travellers’ perception of Indian cuisine was positive overall and equivalent in comparison with that of Thai cuisine. A majority of respondents were satisfied with their culinary experiences in the country and recommended India for culinary tourism, in spite of the culinary challenges faced. The results also indicate that cuisine experience featured prominently as one of the most enjoyable aspects of their trip and that foreign travellers patronised Indian culinary establishments on a frequent basis. Respondents used affective as well as cognitive sources of cuisine information and a majority felt that culinary experiences in India had an ameliorative effect on their overall cuisine knowledge. This study carries particular pertinence in light of recent efforts on the part of the Ministry of Tourism, India to promote culinary tourism as a distinct tourism segment. Although the study cannot claim to be wholly conclusive as it is limited to a small convenience sample, the results provide valuable insight on this previously under-researched topic. Acknowledging the aforementioned caveat, implications and recommendations for three stakeholders are presented: culinary tourism marketers, owners/managers of culinary establishments, and the academic community. It is suggested that stakeholders contextualise the learnings from this study to their unique needs from a culinary tourism promotion and managerial standpoint. Being that this is an exploratory study, further research is recommended to explore the nuances of the study’s central themes with respect to phenomenon of culinary tourism.

Inledning: Från och med 1950-talet har Sveriges gastronomiska utveckling genomgått en omvälvande utveckling och en matkultur som fått en högre internationell klass har skapats. ”Fine dining” är ett begrepp som används flitigt i beskrivningar av restaurangers utbud och har en internationell klang. Vilken definition det har i Sverige är oklart. Syfte: Syftet är att tydliggöra begreppet ”fine dining” och ta reda på vad som krävs för en restaurang att tillhöra ”fine dining”- kategorin. Metod och material: För att få en tyngd i undersökningen valdes en triangulering att göras för att undersöka begreppet ”fine dining” från olika håll. De metoder författarna har valt att använda sig av är strukturerad enkätintervju med studenter från Hotell- och restauranghögskolan i Grythyttan, direktintervju med etablerade kockar och onlineintervjuer med representanter från olika restaurangguider. Resultat: Den bild som träder fram från de olika undersökningarna visar att ”Fine dining” är förknippat med stjärnkrogar där restaurangguiden Guide Michelin har ett stort inflytande på bedömningskriterier av restauranger. Många förknippar ”fine dining” med bra mat och dryck men även andra aspekter tas upp beroende på vem man frågar. ”Fine dining” erbjuder en helhetsupplevelse som erbjuder något utöver det vanliga och kostnaden för en måltid blir därför avsevärt högre . Slutsats: ”Fine dining” är ett begrepp som är svårdefinierat och därför framförallt ett branschord och sägs ibland handla om restaurangtrender. Två typer av ”fine dining” framträder i undersökningen den ena som står för det traditionella som upplevs strikt och välordnat med matsalshantverk och en korrekt servering och bemötande gentemot gästen. Den andra typen av ”fine dining” är en restaurang som håller hög kvalité men har ett roligare tilltal som ska göra så att gästen känner sig avslappnad och kunna njuta av god mat och bra sällskapoch dras mot ett annat begrepp ”fun dining” som allt fler talar om, kanske en ny trend där fler kan känna sig välkomna.