Med det rådande klimathotet ställs högre krav på fastighetsbranschen att minska sin energianvändning. Denna rapport fokuserar på energieffektivisering i KTHs, Kungliga Tekniska Högskolans, huvudbyggnad som förvaltas av Akademiska Hus. Huset, som är en av KTHs minst energieffektiva hus, är byggt i nationalromantisk byggstil och invigdes 1917. Idag klassificeras byggnaden som en blå byggnad, enligt Stockholms Stadsmuseum, vilket är deras högsta klassificering och betyder att den har ett högt historiskt värde. Denna rapport studerar och utvärderar de energibesparingsåtgärder som Akademiska Hus har genomfört i huvudbyggnaden sedan 2016. Ytterligare studeras andra energieffektiviseringsåtgärder i andra hus med kulturhistoriska värden. En undersökning över befintliga tekniker och metoder för energieffektivisering redovisas även i rapporten. Resultatet visar att många energibesparingsåtgärder har genomförts i huset och lett till förbättring men denna förbättring motsvarar inte Akademiska Hus mål om en energiminskning på minst 3 % per år. Det finns nya tekniker som kan implementeras i olika delar av huset för att minska energianvändningen utan att påverka det kulturhistoriska värdet. En av dessa tekniker är att optimera styrning av värme- och kylsystemet. / With the current climate threat, higher demands are placed on the real estate industry to reduce its energy use. This report focuses on the energy efficiency in KTH's, Royal Institute of Technology’s, main building, which is managed by Akademiska Hus. The building, which is one of KTH's least energy-efficient buildings, is built in a national romantic building style and opened in 1917. Today, the building is classified as a blue building, according to the Stockholm City Museum, which is their highest classification and means that it has a high cultural-historical value. This report studies and evaluates the energy saving measures that Akademiska Hus has implemented in the main building since 2016. Furthermore, energy saving measures are being studied in other houses with cultural-historical values. A study of other technologies and methods for energy conservation has also been done in the report. The results shows that many energy saving measures have been implemented in the main building and have led to improvement, but this improvement does not meet Akademiska Hus's goal of an energy reduction of at least 3 % per year. There are new technologies that can be implemented in different parts of the building to reduce the energy used. One of these methods is the optimization of heating and cooling system.​

This Bachelor’s Thesis discusses the Swedish artist and photographer Birger Gabriel Sjöberg. He was born in Varberg, Sweden in the year of 1835 and died 40 years later, in the year of 1875. During his short-lived life he accomplished creating both paintings and photographs connected to his hometown. These are now of value by culture-historical means. By answering question formulations regarding his living, education and esthetic production, the main purpose is to give a synoptic presentation of both his life and work. Since Sjöberg is not a part of the widely known context of art history, the thesis also strives to bring a light to a mostly unknown and unwritten artist. This study contains of two main parts, one biographical part, and one iconological part were a chosen number of his paintings and photographs are discussed. Throughout the iconological part, the works are analysed by means of Heinrich Wölfflin’s Principles of Art History. The introducing of the works is to give an overall apprehension about what he achieved concerning his creating in both work and private life.

The construction business has a negative impact on the environment, where the biggest impact comes from construction of buildings, material production and transportation. It is inevitable for a city not to construct new buildings as it expands and develops new needs. However, it is not always necessary to demolish buildings with an outdated function, to build new ones. To maintain the identity of a city, it is important to preserve its historical character. This can be done by revitalising cultural historical valuable buildings and environments through adaptive reuse. The concept of adaptive reuse refers to the process of reusing a building for a new purpose rather than demolishing it. It gives new life to old buildings, offers them a chance to survive by changing their function and gives a greater understanding for future generations to relate with their history. Therefore, the aim of this study was to investigate how adaptive reuse of cultural historical values in the built environment can contribute to revitalisation of underutilised areas and create social and thriving places. To gain background knowledge to the subject, a literature review and document analysis was made. To investigate what factors contributes to success of a cultural historical project, a case study was done of the quarter of Artilleristallet in Gothenburg. Further, it is difficult to measure success through people’s perceptions and experiences of a place. Therefore, to help analyse and understand the case, a theoretical framework based on place theory was established. The framework was complemented by interviews and observations which helped lead to the results of the study. Two of the qualities that were found to contribute to the successfulness of Artilleristallet were preservation of its historical traits of character and its sense of place. Additionally, the businesses in the quarter complement and reinforce each other making it attractive and inviting for a wide range of people. Further, the preconditions found to be of importance for the successfulness of Artilleristallet were its cultural value and location. It was shown that having an extensive detailed development plan and good communication with and from the municipality was significant. Also, the close collaboration and communication between all actors involved in the project was shown to be important for the success. The qualities and preconditions found are all valuable but need the reinforcement of each other to create a social and thriving place. / Byggbranschen har en negativ påverkan på miljön, där den största påverkan kommer från uppförandet av byggnader, materialproduktionen och transporten. Det är oundvikligt för en stad att inte bygga nytt när den expanderar och utvecklar nya behov. Dock är det inte nödvändigt att riva byggnader med en utdaterad funktion för att bygga nya. För att bibehålla stadens identitet är det viktigt att bevara dess historiska karaktär. Detta kan göras genom vitalisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med hjälp av adaptive reuse. Begreppet adaptive reuse syftar till processen att återanvända en byggnad för en ny funktion istället för att riva den. Det ger nytt liv till gamla byggnader, erbjuder dem en chans att överleva genom att ändra deras funktion och ger en större förståelse för framtida generationer att relatera till deras historia. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur adaptive reuse av kulturhistoriska värden i den byggda miljön kan bidra till vitalisering av outnyttjade områden och skapa sociala och blomstrande platser. För att erhålla bakgrundsinformation om ämnet, utförs en litteraturstudie och en dokumentanalys. För att undersöka vilka faktorer som bidrar till framgång i ett kulturhistoriskt projekt, utfördes en fallstudie i kvarteret Artilleristallet i Göteborg. Då det är svårt att mäta framgång genom människors upplevelser och erfarenheter, har ett ramverk tagits fram baserat på platsteori för att analysera och förstå fallet. Ramverket kompletterades med intervjuer och observationer vilket bidrog till studiens resultat. Två av kvaliteterna som bidrog till framgången av Artilleristallet var bevarandet av dess historiska karaktärsdrag och bevarandet av platskänslan. Dessutom kompletterar och förstärker kvarterets verksamheter varandra, vilket bidrar till att skapa en attraktiv och inbjudande miljö för olika typer av människor. Utöver dessa, identifierades även viktiga förutsättningar som bidrog till Artilleristallets framgång. Dessa var bland annat dess kulturella värde och placering. Att ha en utförlig detaljplan och god kommunikation med kommunen visade sig vara viktigt, samt ett nära samarbete mellan alla involverade aktörer i projektet. De identifierade kvaliteterna och förutsättningarna är alla viktiga men behöver samverka för att skapa en social och blomstrande plats.

Studien undersöker den roll ljuset spelar för att skapa en trygg upplevelse i en kulturmiljö. Undersökningen genomförs i Tändsticksområdet som är ett före detta industriområde i Jönköping och har ett kulturhistoriskt värde. Målet med studien är att få kunskap om vilka regelverk som rör belysningen i Tändsticksområdet och vilka delar av regelverken som är viktigast gällande belysningen, ur ett trygghetsperspektiv. En fallstudie utfördes i Tändsticksområdet. Metoder i form av semistrukturerade intervjuer, trygghetsanalys med hjälp av en litteraturöversikt genomfördes. Intervjuerna genomfördes med fyra sakkunniga personer. Analyser utfördes i Tändsticksområdet vid ett flertal tillfällen. Resultatet visade att det viktigaste med arbete av belysning i kulturmiljöer är att belysningen ska passa in och framhäva det som redan finns där. I Tändsticksområdet är det kulturmiljölag (1988:950) som skyddar områdets kulturhistoriska värde. Vissa delar av belysningen i området kan bidra till en otrygg upplevelse då de bländar och ger obehag. För att ändra på belysningen i området måste förslaget tas upp via länsstyrelsen som kan diskutera och reagera på förslaget tillsammans med antikvariat. / The study examines the role that lighting roles in creating a safe experience in a cultural environment. The investigation was done in Tändsticksområdet, a former industrial area in Jönköping with cultural-historical value. The aim of the study is to gain knowledge about the regulations concerning lighting in Tändsticksområdet and identify the most significant aspects of these regulations in terms of lighting, from a safety perspective. A case study was conducted in Tändsticksområdet using methods such as semi-structured interviews, safety analysis, with help of an literature review. The interviews were conducted with four people that had experience within the area. Analyses were carried out in Tändsticksområdet in several occasions. The result showed that the most important thing when working with lighting in cultural environments is that the lighting should highlight what is already there. In Tändsticksområdet, it is the kulturmiljölag (1988:950)  that protects the area´s cultural-historical value. Certain parts of the lighting in the area can contribute to an unsafe experience as they cause glare and discomfort. To change the lighting in the area, the proposal must be taken up via the country administrative board, which can discuss and react to the proposal together with the antiquarian authority.