The aim of this paper is to analyze how sex effects young girls sense of identity as well as to see which norms there is about sex in relation to girls, which power it has over how they are able to act and still be accepted by their peers and the society. The material that was used consisted of four books that are marketed as ”for young adults” and in which sex was a major component of the stories. The method that was used for studying the books was a qualitative text analysis and the theoretic framework consisted of queer theory, with a main focus on the unstability of gender/sex and sexuality, performativity, the heterosexual matrix and heteronormativity. The analysis showed that all books compared the girls to traditional norms about how girls are ”supposed” to act. All while they contradict themselves by showing sides of female sexuality which go against the former understanding of girls and girls sexuality. The female sexuality plays a big part in how girls are understood, how their identity is created. At the same time as sex allows them to create their identity it also creates them and controls them. Beacuse as soon as they don’t conform to the norms they are understood as ”odd” and ”wrong”.

Syftet: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av subjektiv halitosis bland studenter på Hälsohögskolani Jönköping. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där urvalet utfördesslumpmässigt genom ett stratifierat urval och datainsamling skedde via enkätutdelning. Enkätfrågornaberörde områden kopplade till halitosis som egenvård, livsstilsfaktorer samt personliga erfarenheter. Resultat: Totalt ingick 122 individer i studien, åldersintervallet för deltagarna var 20-53 år ochmedelåldern var 25 år. Studien visade att prevalensen av subjektiv halitosis bland studenterna var 15,6%. Av alla deltagare angav 89 % att de uppskattade att tandvårdspersonal påtalade dålig andedräkt vidbesök. För de individer som någon gång upplevt dålig andedräkt var andedräkten värst på morgonen. Individer med subjektiv halitosis blev oftare generade och kunde genom andras reaktion misstänka attde har halitosis, jämfört med individer som inte har subjektiv halitosis, skillnaden var statistiskt signifikant. Slutsats: Det fanns förekomst av subjektiv halitosis bland studenterna. Fortsatt forskninggenom kliniska undersökningar rekommenderas avseende samband mellan stress och halitosis hosstudenter.

Att vara förälder är en del av vardagen i dagens samhälle, denna studie har utgått ifrån normer och ideal om föräldraskap och moderskap. Tankar om hur en mamma ska eller borde vara för att vara en ”bra” mamma är ständigt närvarande. Sju kvinnor i åldern 24–34 med ett barn var i undantag från en kvinna som hade två barn har blivit intervjuade om hur de ser på sitt moderskap och hur de resonerar kring normer och ideal om just moderskap. Studiens fokus har lagts på hur kvinnorna talar om moderskapet och hur depositionerar sig och identifierar sig inom diskursen moderskap. Med hjälp av diskursanalys och diskurspsykologi har kvinnornas tal och subjektspositioner framkommit i studien. Kvinnorna har diskuterat det naturliga moderskapet, föreställningarna om vad en förälder är samt uppfostran och fostran av sina barn. Kvinnorna har tydligt intagit positionen mamma i alla diskussioner och situationer, de finner det naturligt att inta positionen som mamma. De har även visat hur moderskapet är något som de prioriterar i första hand samt att de trycker undan andra identiteter förutom sin mammaroll.

Introduktion: Oral halitosis är vanligt förekommande, särskilt bland äldre. Oral halitosis kan påverka den sociala hälsan och därmed äldre personers välbefinnande. För att främja en god munhälsa och underlätta interaktionen med andra är det viktigt att motverka oral halitosis. Syfte: Att undersöka självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis hos en 60-årig population. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på data från 283 slumpmässigt utvalda 60-åringar från SNAC-B. Data presenteras deskriptivt och genom analys med Pearson's chi-två test, Cochran's Q och McNemar test, Spearmans korrelationstest och logistisk regression. Resultat: Resultatet visade att 30% av den 60-åriga populationen har en självupplevd oral halitosis och 71% hade klinisk bekräftad oral halitosis. Svavelföreningen (CH3)2S var den mest uppmätta svavelgasen som härstammar från extraoral halitosis. Andelen individer med (CH3)2S över referensvärde hade även förhöjda nivåer av CH3SH eller H2S (p<0,001). Ingen statistisk signifikant korrelation kunde påvisas mellan självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis (p=0,174). Konklusion: Både självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis är vanligt bland 60-åringar och ingen skillnad kunde ses mellan könen. Extraoral halitosis var den dominerande orsaken i studiens resultat. Implikationer: För att främja livskvalitet och social hälsa hos äldre individer, är det nödvändigt att oral halitosis uppmärksammas inom tandvården.

A soil damage due to logging is soil compression or track formation due to forest machines driving through woodland. After harvesting areas on Stora Enso’s woodland, serious soil damages have been noticed during thinning and final harvesting follow-ups. The purpose of the study was to clarify whether there is a connection between planned and not planned crossings in the compartment instructions and the occurrence of both soil damage and serious soil damage. To investigate this, 30 areas were selected from this year´s 207 final harvest areas and divided into three categories, which were compared for differences in occurrence of logging damages depending on type of crossing. The result showed that the category that had no planned crossings had a predominantly high proportion of soil damage and serious soil damage in the study. The category that had planned crossings had a low percentage of soil damage and no serious soil damage.

Syftet med studien har varit att belysa barns perspektiv på kamratkulturer samt inkluderande och exkluderande handlingar. Barn som ingår i en kamratkultur i förskolan blir både inkluderade och exkluderade. Vi har valt att utgå från barns perspektiv då vi upplevt att det finns ett behov att få en inblick i hur barn ser på inkluderande och exkluderande handlingar. Vi har valt att utgå från Corsaros (2015) teori om kamratkulturer med flera olika begrepp kopplade till denna teori. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med två olika typer av intervjuformer med barn i mindre grupper. Empirin samlades in på två förskolor i Skåne och sammanlagt 20 barn deltog i intervjuerna. Vi genomförde en semistrukturerad intervju utifrån en gestaltning som barnen sedan fick reflektera kring och en ostrukturerad intervju där vi tillsammans med barnen skapade en mindmap om vänskap. Empirin strukturerades upp i teman kopplade till frågeställningarna. Utefter dessa teman är sedan analysen strukturerad.Resultatet från intervjuerna visar att barn talar om flera olika typer av tillträdesstrategier för att bli inkluderade i kamratkulturen men att det är verbala frågor om tillträde som är mest förekommande. Resultatet från intervjuerna visar även att barn framförallt använder sig av fysiskt våld och verbala handlingar för att exkludera andra barn i kamratkulturen. Beroende på om barnen blir exkluderade eller exkluderar upplever de olika typer av känslor. Utifrån ett perspektiv av tolkande reproduktion synliggörs barnens perspektiv på inkluderande och exkluderande handlingar som en reproduktion av vuxenkulturen men även som en produktion av informationen från den vuxna världen. När barnen beskrev en bra kompis framkom det fyra olika teman vid bearbetningen av empirin. Dessa är verbala yttranden, vad man kan göra tillsammans, vad man kan lära sig och lekar vilket kan ses som positivt och inkluderande. När de beskrev en dålig kompis framträdde tre teman vid bearbetningen av empirin vilka var verbala yttranden, strategier att dra sig undan och fysisk våld vilka kan uppfattas som negativa och exkluderande handlingar.

<p>Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.</p>

<p>The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath.</p> / <p>Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.</p>

The aim of this study is to examine the knowledge and experience of the bad breath among high school students in Kristianstad. A further objective was to measure the amount of VSC (Volatile Sulfur Compounds) among those who perceive themselves to have a bad breath. A questionnaire with 21 closed questions was distributed to 120 high school students from Kristianstad municipality who were between the ages of 17-20. The results of this study revealed that most of the students had good knowledge of halitosis. The majority of all participants thought it was important to smell fresh in the mouth and also experienced most of their breath as very good or good. Only a few felt that they had bad breath. However, these persons did think their breath affect their everyday life. Furthermore, they have never felt embarrassed or caught in embarrassing situations due to their breath. The results from the clinical examination was carried out on 8 of the 120 students and was designed to measure the amount of sulphurous gases in the oral cavity which revealed that the average values that emerged in the examination below is the limited values for having a poor breath. / Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen och upplevelsen av dålig andedräkt hos gymnasieelever i Kristianstad, ytterligare ett syfte var att mäta mängden VSC (reaktiva svavelföreningar)  hos dem som upplever sig ha dålig andedräkt. En enkät med 21 slutna frågor delades ut till 120 gymnasieelever som var mellan 17-20 år och studerade i Kristanstads kommun. Av resultatet i denna studie framkom att de flesta av gymnasieeleverna hade goda kunskaper om halitosis. Nästan alla 120 som besvarade enkäten tyckte att det var viktigt att lukta fräsch i munnen och dessutom upplevde de flesta sin andedräkt som mycket bra eller bra. Endast ett fåtal (14% ) kände att de ibland hade dålig andedräkt. Hos dessa  påverkades inte andedräkten deras vardagliga liv och de hade aldrig blivit generade eller hamnat i pinsamma situationer på grund av sin andedräkt. Resultatet från den kliniska undersökningen som gjordes på 8 av de 120 elever som besvarade enkäten där mängden av de svavelhaltiga gaserna i munhålan mättes visade att i genomsnitt ligger värden som framkom i undersökningen under gränsvärden för att man skall ha dålig andedräkt.

Företaget Multilens tillverkar glasögon med förstoringsoptik för personer med kraftigt nedsatt syn och stort behov av mer ljus när de läser. Det finns hjälpmedel som förstoringsglas, men med dagens LED-teknik vill Multilens undersöka möjligheten att tillverka glasögonbågar med LED-teknik implementerad i bågarna.  Detta projekt har genom designmetoderna Personas, Scenarios och Quality Function Deployment undersökt vilka funktioner ett par glasögonbågar med implementerad LED-teknik ska innehålla för att personer med behov av den sortens hjälpmedel ska kunna använda dem. Resultatet blev ett antal funktioner på Tytoglasses i form av kravspecifikationer. Tytoglasses har sedan visualiserats i form av en tredimensionell modell.  Denna tredimensionella modell illustrerar hur de olika funktionerna implementerats på glasögonbågarna och hur de är tänkta att fungera.