<p>Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite & Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).</p><p>          Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).</p><p>          Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.</p><p>          I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.</p><p>          Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.</p><p>          Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.<strong></strong></p>

Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite &amp; Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).           Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).           Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.           I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.           Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.           Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.

Thesis--Freie Universität Berlin. / Includes bibliographical references (p. 258-267).

Syftet med denna studie är att undersöka skärningspunkten mellan traditionella nyhetskanaler och Facebook för att se vilken roll Facebook spelar för de lokala nyhetsaktörerna i Helsingborg. Vi har undersökt Helsingborgs Dagblad, Lokaltidningen Helsingborg, SVT Nyheter Helsingborg och SR P4 Malmöhus för att se hur deras arbetsprocess, nyhetsinnehåll och publikinteraktion påverkas av Facebook. Eftersom medierna besitter makt att sätta dagordningen för vad människor får för information har vi använt oss av teorier kring nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande i vår studie. För att i ett större perspektiv se vilken roll Facebook spelar för den lokala journalistiken i Helsingborg har vi även använt oss av medieekologisk teori. Vår undersökning består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen är en innehållsanalys av de fyra lokala nyhetsaktörernas innehåll, där vi jämfört publiceringen i traditionella kanaler med publiceringen på Facebook. Vi har även undersökt publikens reaktioner på det publicerade innehållet. Den kvalitativa delen består av fyra intervjuer med en representant från varje undersökt nyhetsaktör. Syftet har bland annat varit att få mer information om hur de uppfattar att Facebook påverkar deras arbetsprocess. Resultaten visar att Facebook påverkar de traditionella nyhetsaktörerna på orten, men i olika grad. Den tydligaste skillnaden är att Facebook spelar en större roll för de kommersiella tidningarna än för public service-aktörerna. Det publicerade innehållet skilde sig åt mellan de olika kanalerna. Ett framträdande resultat var att brott och rättsfrågor dominerade på Facebook, vilket kan förklaras med att det är snabba händelsenyheter som väcker känslor och engagerar publiken. Resultaten visar att nyhetsaktörerna tycker sig komma närmare sin publik genom Facebook, och att publiken har ökade möjligheter att påverka nyhetsaktörernas nyhetsvärdering, nyhetsurval och agendasättande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur etnisk bakgrund, med fokus på utomeuropeisk bakgrund och klass, representerades i Helsingborgs Dagblad jämfört med befolkningssammansättningen i Helsingborgs kommun under åren 2000 och 2018. Frågeställningarna utgick från vilka aktörer, geografiska områden och ämnen som tidningen rapporterade om för att visa eventuella skillnader eller likheter mellan åren.  Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys med fokus på utomeuropeisk bakgrund och socioekonomiska områden. Det kodade materialet består av totalt 207 artiklar med utgångspunkt från pappersupplagan av Helsingborgs Dagblad under en syntetisk vecka respektive år. Resultatet visade att representationen av aktörer med utomeuropeisk bakgrund i Helsingborgs Dagblad gav en representativ bild jämfört med befolkningssammansättningen i kommunen år 2000. Däremot visade studien att representationen låg kvar på ungefär samma procentenhet i tidningen år 2018 trots att befolkningen med utomeuropeisk bakgrund ökat med drygt 10 procentenheter i kommunen. Resultatet visade också att män representerades dubbelt så mycket i tidningen jämfört med kvinnor. Kvinnor med utomeuropeisk bakgrund representerade inte alls under kodningen av 2000 och 2018. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgick framförallt från kulturteoretikern och sociologen Stuart Halls representationsteori från 1997. Den viktigaste slutsatsen från resultatet är att Helsingborgs Dagblad, Sveriges största lokaltidning, inte uppnår att representera befolkningssammansättningen i kommunen på ett rättvist sätt.

According to World Resources Institute, China burns as much coal as the whole world combined. This thesis aims to gain an insight into what the Chinese government thinks about climate change by examining 37 articles published by the state owned newspaper People’s Daily 30-05-2017 – 19-06-2017. This will be done in connection to the Paris agreement (CoP21), USA’s withdrawal from the agreement and by applying Good’s (2008), Semetko and Valkenburg’s (2000) news frames. In terms of Goods (2008) news frames, this research compares its results to another research done 25-11-2015 – 15-12-2015, to determine whether the reports have changed overtime. In addition, this study also examines how developing countries are portrayed in the newspaper with regard to climate change and with the help of Semetko and Valkenburg’s news frames. Both studies have shown that People's Daily mostly report about climate change in an economic and political context with a slight change in the economic frame that has seen an increase during the time period of this study. The newspaper also prefers to report about the solutions to counter climate change rather than causes. The articles praise China for its involvement in helping developing countries, and the developed countries are reported to be responsible for helping them (developing countries) fight climate change.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds–Posten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden. Studien visar att den ökningen inte påverkar sportens utrymme i tidningen. Samtidigt visar undersökningen att sporten i gävletidningarna har fått större andel av tidningarnas totala redaktionella material. I östersundstidningarna är fördelningen ungefär densamma i dag som åren 1972/1973 och 1992/1993. Resultatet belyser också att tidningar i en ort med framstående elitidrottsatsar mer på bevakningen av lokalsport, än tidningar i en ort utan framstående elitidrott på lokalnivå.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013   Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

The civil war in Finland became a great political battle between the Swedish Social Demo- cratic Party (SAP) and the Swedish Social Democratic Left-Wing Party (SSV) during spring 1918. Few studies about Swedish media report have been published that has a connection to the Finnish civil war. This composition has compared three socialist newspapers – Folkets Dagblad Politiken (FDP), Norrskensflamman and Social-Demokraten – formation of opinion. In the Swedish parliament’s lower chamber a significant interpellation debate took place, which this composition compares with the newspapers, in order to identify if the debate affected the newspapers reports.This composition administers a qualitative method by the use of text analytical elements. This allows findings of differences in the media reports during February 1918. The newspapers media opinion and the lower chamber members’ statements’ has been studied throughout three aspects: which causalities they gave to the civil war, how they related to the Swedish government commitment to Finland and how they related to the national political “Finnish debate”. In general, the Left-Wing Party supported the Finnish social democrats rising, whereas the Swedish Social Democrats couldn’t authorize the rising. Instead they emphasized that they acted on the will of the Swedish population, by keeping Sweden out of the war.The differences between the Left-Wing Party and the Social Democrats were vast during the debate. One could understand this polemic by applying Gunnar Sjöbloms theoretical concept of how parties construct their political ambitions in a multiparty system. The Left-Wing was more idealistic in the debate, compared to the Social Democrats who were more practical. The Social Democrats was for the first time in Swedish history in a ministry cabinet, together with the Liberal Party. Thus the ambition for the SAP was to show their voters that the party was “governmental capable”. SAP couldn’t legitimize nor admit the Finnish rising, thus they accentuated the democratic inviolableness. SSVs’ more idealistic standpoint became clear when they supported the Finnish Social Democratic rising. Therefore, SAPs’ focus was to maximize their parliamentary influence, while SSVs’ focus was to realize their political, ideological program. Thus the parties’ had different political ambition, which became clear during the “Finland debate”.Keywords: Finnish civil war, SAP, SSV, Folkets Dagblad Politiken, Norrskensflamman, Social-Demokraten, formation of opinion.

Abstract Titel: När rykten blir nyheter – Lokalpressen och Flashback Forum Författare: Anna Jernberg, Annica Hallquist Handledare: Anna Edin   Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning. Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum. De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum. Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan. Avgränsningsperioden var från 2014-09-20 till 2014-10-20. Vårt svar på undersökningen är: de kriminalfall du läser om på Flashback idag kanske du får läsa om i morgondagens tidning.   Nyckelord: Flashback Forum, agenda setting, medie- och pressetik, ryktesspridning, medborgarjournalistik, Arbetarbladet, Gefle Dagblad.