<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och</p><p>normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den</p><p>dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa</p><p>mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss</p><p>av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att</p><p>integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som</p><p>empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen</p><p>upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det</p><p>finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser</p><p>och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.</p>

<p>Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt. Ledaren utgår från ett demokratiskt perspektiv där arbetstagarna har medbestämmanderätt vilket kommer till uttryck genom ledarens lyhördhet inför arbetstagarnas önskemål kring verksamheten. De förväntningar som ledaren har på arbetstagarna är idel positiva där hon förutsätter att de vill och tar ansvar för verksamheten och för varandra. Kollektiva arbetsformer tillämpas i hög grad, men även individanpassade metoder förekommer för att arbetstagarnas funktionshinder inte ska utgöra något problem eller hinder i teaterarbetet.</p>

<p>År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram.</p><p>Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet.</p><p>I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.</p>

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor. Frågorna som ställdes var av öppen karaktär och indelade i för deltagarna fyra frågeområden och för handledarna sex frågeområden. Re-sultatet redovisades i tre avsnitt, verksamheten, delaktigheten och framtiden. Beträffande verksamheten visar resultatet att såväl deltagare som handledare befinner sig i en verksam-het som de känner mer tillfredsställelse med jämfört med de verksamheter som de befunnit sig i tidigare. När det gäller delaktigheten har den privata verksamheten närmat sig WHO:s internationella klassifikationssystem (ICF), där utgångspunkten är hälsa och fokus sätts på vad personen har för förmågor och vad denne kan klara av. I avsnittet som handlar om fram-tiden ser vi att en av deltagarna har en strävan att komma ut på den reguljära arbetsmarkna-den längre fram i livet. En av deltagarna är nöjd med sitt arbete på den privata dagliga verk-samheten medan den tredje tror att hon kommer att bli kvar i den privata dagliga verksamhe-ten men hennes dröm är att få möjlighet att turnera med teateruppsättningar i landet. Hand-ledarna vill på sikt expandera och på så sätt kunna erbjuda deltagarna att välja ett specifikt område att arbeta med, exempelvis dans, sömnad eller teater. De tror och hoppas även att en del av deltagarna ska gå vidare till, i första hand en individuell plats, men de ser även att vissa deltagare har potential att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Slutsatsen är att den privata verksamheten ligger i ett slags temporärt mellanläge mellan de två viljein-riktningarna, linjärt och cirkulärt tänkande.</p> / <p>The overall purpose of this paper is to describe and understand the fundamental approach that characterizes a private daily center for persons with intellectual disability. We call these different directions of will the linear and the circular way of thinking. The result was analyzed using the Bradley model translated into Swedish by Jönsson (1995) Misa AB. Six respon-dents were interviewed, three supervisors and three participants (two men and four women). The questions asked were of an open character and divided into four areas for the partici-pants and six areas for the supervisors. The result is presented in three sections: the activity, the participation and the future. Concerning the activity, the result shows that both the par-ticipants and the supervisors are in an activity that they find more satisfying in comparison to the activities that they were in prior to the current activity. Regarding the participation, the studied private daily center has approach the WHO International Classification System (ICF), where the starting point is health and focus is set on the abilities of the person and what he or she can do (rather than the disability). In the section about the future, we see that one of the participants has an aspiration to get out on the regular employment market later on in life. One of the participants is content with her work at the private daily center, while the third par-ticipant believes that she will stay in the private daily center but her dream is to get the op-portunity to tour the country with theatre productions. The supervisors want to expand the center, and in the future be able to offer the participants to choose specific area of interest (to work with), for example dancing, sewing or acting. They also believe and hope that some of the participants will continue to primarily an individual workplace, but they also think that some of the participants have the potential to get an employment on the regular employment market. The conclusion is that the private daily center temporarily is in between the two to fundamental approaches, the linear and the circular thinking.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.</p>

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram. Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet. I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt. Ledaren utgår från ett demokratiskt perspektiv där arbetstagarna har medbestämmanderätt vilket kommer till uttryck genom ledarens lyhördhet inför arbetstagarnas önskemål kring verksamheten. De förväntningar som ledaren har på arbetstagarna är idel positiva där hon förutsätter att de vill och tar ansvar för verksamheten och för varandra. Kollektiva arbetsformer tillämpas i hög grad, men även individanpassade metoder förekommer för att arbetstagarnas funktionshinder inte ska utgöra något problem eller hinder i teaterarbetet.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka lärares och skolledares uppfattningar om värdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att undersöka om samma grupper är intresserade av att införa ett sådant arbetssätt. I arbetet har en litteraturgenomgång av kunskapsläget avseende effekter av fysisk aktivitet på hälsa och prestationer i teoretiska ämnen följts upp med en enkätundersökning om samma ämne riktad till lärare och skollärare i en kommun i västra Sverige. Litteraturgenomgången har visat att det finns vetenskapligt stöd för att god fysisk prestationsförmåga är kopplat till goda prestationer i teoretiska ämnen samt till ett gott hälsoläge. Det finns även stöd för att utökad mängd schemalagd fysisk aktivitet i skolan kan införas utan negativa effekter på prestationerna i teoretiska skolämnen.Enkätstudien genomfördes med en enkät omfattande 10 frågor med fasta svarsalternativ riktad till lärare och rektorer på 7 skolor. Frågorna rörde primärt lärarnas förväntningar på effekterna i teoretiska skolämnen om daglig schemalagd fysisk aktivitet införs i skolan, samt deras inställning till ett införande av ett arbetssätt med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Totalt distribuerades 77 enkäter, varav 7 till rektorer, 10 till idrottslärare och 60 till klasslärare i årskurs 1-5. Svarsfrekvensen var 78 % i hela materialet, med 50 % bortfall i idrottslärargruppen, 20 % bortfall i klasslärargruppen och inget bortfall i rektorsgruppen.Resultatet av enkätstudien visar att en klar majoritet av respondenterna förväntar sig positiva effekter på prestationerna i svenska och matematik om ett arbetssätt med daglig fysisk aktivitet införs, samt att en majoritet av respondenterna är positiva till ett införande av ett sådant arbetssätt. Däremot finns det delade uppfattningar om bästa sättet att skapa tid för daglig schemalagd fysisk aktivitet. Avseende inställningen till daglig fysisk aktivitet och metoderna för att skapa tid för sådan schemaläggning finns det inga signifikanta skillnader mellan de olika grupperna av respondenter.I diskussionen förs bl a resonemang om möjliga förklaringar till att trots denna positiva inställning till daglig schemalagd fysisk aktivitet har sådan schemaläggning inte införts vid någon av de skolor som deltagit i undersökningen. Möjligheter till ett salutogent arbetssätt med stärkande av friskfaktorer genom daglig schemalagd fysisk aktivitet parallellt med förbättrade prestationer i teoretiska skolämnen inom ramen för aktuell kursplan och läroplan diskuteras ocksa

Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor. Frågorna som ställdes var av öppen karaktär och indelade i för deltagarna fyra frågeområden och för handledarna sex frågeområden. Re-sultatet redovisades i tre avsnitt, verksamheten, delaktigheten och framtiden. Beträffande verksamheten visar resultatet att såväl deltagare som handledare befinner sig i en verksam-het som de känner mer tillfredsställelse med jämfört med de verksamheter som de befunnit sig i tidigare. När det gäller delaktigheten har den privata verksamheten närmat sig WHO:s internationella klassifikationssystem (ICF), där utgångspunkten är hälsa och fokus sätts på vad personen har för förmågor och vad denne kan klara av. I avsnittet som handlar om fram-tiden ser vi att en av deltagarna har en strävan att komma ut på den reguljära arbetsmarkna-den längre fram i livet. En av deltagarna är nöjd med sitt arbete på den privata dagliga verk-samheten medan den tredje tror att hon kommer att bli kvar i den privata dagliga verksamhe-ten men hennes dröm är att få möjlighet att turnera med teateruppsättningar i landet. Hand-ledarna vill på sikt expandera och på så sätt kunna erbjuda deltagarna att välja ett specifikt område att arbeta med, exempelvis dans, sömnad eller teater. De tror och hoppas även att en del av deltagarna ska gå vidare till, i första hand en individuell plats, men de ser även att vissa deltagare har potential att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Slutsatsen är att den privata verksamheten ligger i ett slags temporärt mellanläge mellan de två viljein-riktningarna, linjärt och cirkulärt tänkande. / The overall purpose of this paper is to describe and understand the fundamental approach that characterizes a private daily center for persons with intellectual disability. We call these different directions of will the linear and the circular way of thinking. The result was analyzed using the Bradley model translated into Swedish by Jönsson (1995) Misa AB. Six respon-dents were interviewed, three supervisors and three participants (two men and four women). The questions asked were of an open character and divided into four areas for the partici-pants and six areas for the supervisors. The result is presented in three sections: the activity, the participation and the future. Concerning the activity, the result shows that both the par-ticipants and the supervisors are in an activity that they find more satisfying in comparison to the activities that they were in prior to the current activity. Regarding the participation, the studied private daily center has approach the WHO International Classification System (ICF), where the starting point is health and focus is set on the abilities of the person and what he or she can do (rather than the disability). In the section about the future, we see that one of the participants has an aspiration to get out on the regular employment market later on in life. One of the participants is content with her work at the private daily center, while the third par-ticipant believes that she will stay in the private daily center but her dream is to get the op-portunity to tour the country with theatre productions. The supervisors want to expand the center, and in the future be able to offer the participants to choose specific area of interest (to work with), for example dancing, sewing or acting. They also believe and hope that some of the participants will continue to primarily an individual workplace, but they also think that some of the participants have the potential to get an employment on the regular employment market. The conclusion is that the private daily center temporarily is in between the two to fundamental approaches, the linear and the circular thinking.