<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesärskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut när det gäller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jämföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien är att finna några möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesärskoleeleverna går direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien är gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frågeställningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingående undersökningar. Uppsatsen bygger på litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betänkanden som omfattar ämnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning. Jag intervjuade fyra yrkesvalslärare, en arbetsplatsförmedlare i Stockholm, en arbetsplatsförmedlare i Göteborg och en enhetschef i Östersund. Min undersökning är för liten för att några generella slutsatser ska kunna dras. Däremot kan man i resultatdelen se att de olika synsätten påverkat hur de olika aktörerna lyckas i att få eleven ut på arbetsmarknaden.</p>

<p>Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige.</p><p>Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras.</p><p>Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.</p>

<p>Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska.</p><p>Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar:</p><p>1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar?</p><p>2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?)</p><p>3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?)</p><p>Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande.</p><p>Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som</p><p>oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen.</p><p>Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag.</p><p>För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti".</p><p>Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.</p>

<p>ABB Capacitors is looking to introduce LEAN within their organization. The purpose of this research is to suggest ways to improve the production planning in order to facilitate the company’s production processes. This should be done in accordance with the LEAN concept.</p><p>Today, ABB will produce two of the customers’ orders at the same time. To avoid major disturbances it is important to work with production planning to create a balanced production mix. During the planning it is important to consider that each order may create different “bottlenecks” in production line. Therefore, the aim of this project is to help ABB find an appropriate production mix with the incoming orders. Furthermore, the researchers have developed a tool which can facilitate the planning and make it easier and more sustainable.</p><p>The production process has been carefully observed and the capacity has been calculated for each station. The production capacity included the capacity of each station within the production line but also information from previous time studies has been used during the research. The time studies have been performed by a consultant though because the production process has developed since these studies were performed, the information had to be updated.</p><p>The updated information together with the calculated capacity of each station, have been used to create a spread sheet which can be used as a planning tool.</p><p>Recommendations for future actions have been developed, with help from the analysis and conclusions. These recommendations will support ABB in their future work.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM – känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen. Studien visade att det är viktigt att träffa andra i ett socialt sammanhang och att arbete kan vara en viktig del i identifikationen för individer. Studien visade även att en meningsfull sysselsättning kunde innebära att hänsyn togs till individernas funktionshinder, att kunna påverka sitt arbete, och att känna sig behövd samt att individen känner att denne kan ge något till andra.

SAMMANFATTNING 2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.

Uppsatsen bygger på en fältstudie utförd bland 10 gifta, brahminska kvinnor i området Assi i Benares (Varanasi)i Indien. Avsikten med fältstudien var att ta reda på om och i sådana fall vad, hur och varför kvinnorna i undersökningsgruppen utför några dagliga religiösa handlingar. Varje kvinna har intervjuats vid två tillfällen. Intervjuerna har skett med hjälp av tolk som översatt från engelska till hindi och hindi till engelska. Uppsatsen besvarar tre inledande frågeställningar: 1. Utför kvinnorna i undersökningsgruppen några dagliga religiösa handlingar? 2. (I sådana fall) Vilka religiösa handlingar utför de dagligen? (Tillvägagångssätt? Finns det några likheter/olikheter?) 3. Varför utför kvinnorna dessa handlingar? (Hur förklarar de ritualerna de utför?) Resultatet av undersökningen visar att alla kvinnor i gruppen varje dag utför en puja ("gudstjänst") på morgonen och att en majoritet även utför en puja varje kväll. Fokus kom därmed att hamna på just pujan och dess utförande. Vissa små skillnader finns i de olika kvinnornas tillvägagångssätt när de utför sina pujor, men det finns också en tydlig stomme, eller kärna, som återfinns hos alla. När det gäller morgonens puja består denna stomme av sex steg, upacaras, och hos kvällens puja, som oftast är mindre, hittas en stomme av två steg. Stegen redovisas och diskuteras utförligt i uppsatsen. Kvinnorna förklarar sitt tillvägagångssätt med att de olika stegen utförs för att ta hand om gud och göra gud nöjd. För att förstå detta resonemang bör man ha kunskap om det hinduiska gudsbegreppet, synen på gud som personlig och närvarande. Synen på gud diskuteras ingående i uppsatsen. Kvinnornas tillvägagångssätt är också ett resultat av traditionsförmedling. Ingen i undersökningsgruppen har läst sig till hur hon ska göra utan har lärt sig av sina föräldrar och svärföräldrar och ibland har hon också lagt till egna inslag. För kvinnorna i undersökningsgruppen är det viktigt att varje dag utföra sina pujor. Den vanligaste förklaringen till detta är att pujorna skänker dem frid i sinnet, "mann ki shanti". Uppsatsen är beskrivande och den är fokuserad på den empiriska undersökningen. Resultatet av fältstudien diskuteras och fördjupas av litteratur med anknytning till innehållet.

Empowerment har speciellt inom vårdsektorn blivit ett centralt begrepp, som samstämmigt anses vara ett otydligt begrepp. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetskonsulenter/stödpersoner upplever och tillämpar begreppet empowerment i sitt arbete med att få ut brukare/deltagare, med olika psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden. I studien genomfördes sju individuella intervjuer med stödpersoner, som arbetade på varsin enhet inom en privat organisation. Därefter gjordes en tematisk analys. Resultatet pekar på att man i första hand ser empowerment som något på individnivå där begrepp som brukarinflytande, självständighet, självkänsla, egenmakt, stärkande och bemyndigande är nyckelord. Vidare råder en stor samsyn vars nyanser mest verkar ha att göra med vilken kategori av brukare som man stödjer. Stödpersoner stöttades också själva i sin syn på empowerment genom organisationens tydliga visioner, mål och metoder. Om man vill klarlägga begreppet och dess tillämpning ytterligare så borde man i första hand vända sig till deltagare. För att se potentialen i empowerment på gruppnivå så borde den testas och utredas.