Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har de som tillhör personkrets 1 eller 2 rätt till insatsen daglig verksamhet. Av samtliga tio insatser enligt LSS är daglig verksamhet vanligast. De övergripande målen med daglig verksamhet är meningsfull sysselsättning, delaktighet i samhället, stärka individens självbestämmande och att brukaren ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Trots stora framsteg i funktionshinderpolitiken visar forskning att dessa mål kan vara svåra att uppfylla och att dessa människor ännu marginaliseras. Syftet med denna studie är att förstå och öka kunskapen om hur personal inom daglig verksamhet arbetar för att möta brukares individuella behov. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal på åtta olika dagliga verksamheter i Stockholms stad. För att analysera resultatet utgick vi från teori om empowerment och paternalism. Vi identifierade tre huvudteman under kodningen; Lära känna brukaren, Genomförandeplan och Vems behov styr som presentationen av resultatet sorterats efter. Resultatet visade att daglig verksamhet är ett forum där personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet kan få sina individuella behov tillgodosedda om rätt förutsättningar ges. Vi identifierade att personal stöter på hinder för att kunna tillgodose brukarens individuella behov som vanligtvis är av organisatorisk karaktär. Det är felaktiga nivåbedömningar, brist på ekonomiska resurser, handledning och vidareutbildning samt lokaler som inte var anpassade för brukarna. Vidare fann vi att det finns stora utmaningar med att kommunicera med personer som har kognitiva svårigheter varför det är av vikt att personal har tillgång till olika kommunikativa hjälpmedel samt kunskap för att använda dessa. För att kartlägga individuella behov använder personal olika verktyg men den huvudsakliga och centrala som vi fann var genomförandeplanen. I denna studie kommer vi beskriva närmare om personalens arbetssätt, möjligheter och dess utmaningar för att möta individuella behov som visat sig vara mycket komplext. / According to the Swedish act concerning support and service for people with certain functional impairment (LSS) those who meet the criteria 1 or 2 specified by the act have the right to daily activity centres. Of all ten initiatives according to LSS, daily activity centres are most common. The overall goals of daily activity centres are meaningful activities, community participation, strengthening the individual's self-determination and ensuring that the user is guaranteed good living conditions. Despite major advances in disability policy, research shows that these goals can be difficult to achieve and that these people are still marginalized.  The purpose of this study is to understand and increase the knowledge of how staff in daily activity centres work to meet users' individual needs. The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with staff at eight daily activity centres in Stockholm. We used the theory of empowerment and paternalism to analyse our results. We identified three main themes during coding; Get to know the user, Implementation plan and Whose needs is in control? by which the presentation of the results is sorted. The result showed that daily activity centres is a forum where people with intellectual disabilities have the opportunity to get their individual needs met if given the right conditions. We identified that staff encounter barriers to being able to meet the user's individual needs, which are usually of an organizational nature. There are incorrect level assessments, a lack of financial resources, guidance and further education as well as facilities that were not adapted for the users. Furthermore, we found that there are major challenges in communicating with people who have cognitive difficulties, which is why it is important that staff have access to various communication aids and knowledge to use them. To identify individual needs, staff use different tools, but the main and central one we found was the implementation plan. In this study, we will describe in more detail about the staff's way of working, opportunities and its challenges in meeting individual needs that have proved very complex.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av daglig feedback från chefer och medarbetare (feedbackmiljö) är relaterad till arbetsmotivation samt om det var några av dimensionerna i feedbackmiljön som hade större betydelse för arbetsmotivationen. Studien var kvantitativ och en digital enkät användes som mätinstrument. Enkäten var baserad på frågor från Feedback Environment Scale (FES) och QPSNordic, där FES användes för att mäta feedbackmiljön och QPSNordic för att mäta arbetsmotivation. Enkäten delades på sociala medier och genererade 75 enkätsvar. Analyserna genomfördes i SPSS och studiens resultat visade att det fanns ett flertal positiva samband mellan arbetsmotivation och feedbackmiljö samt att upplevelsen av daglig feedback från chefer är mest centralt när det kommer till arbetsmotivation. Det var dock endast framförande av feedback från källan chef som signifikant predicerade arbetsmotivation.

Att vara en arbetare anses vara en värdefull roll i samhället. Personer med svårigheter att få anställning på den reguljära arbetsmarknaden kan istället få beslut om daglig verksamhet. Det finns olika inriktningar på daglig verksamhet och tidigare forskning har visat att grön vård har positiva effekter på hälsa, välmående och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka arbetstagarnas känsla av delaktighet i arbete på daglig verksamhet med lantbruksinriktning. En kvalitativ metod användes. 18 arbetstagare på dagliga verksamheter med lantbruksinriktning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. I resultatet presenterades fem teman som påverkade deltagarnas känsla av delaktighet i arbete; att ha ett jobb, deltagarnas uppfattning av sin egen förmåga, motiverande och stimulerande arbetsuppgifter, anpassad arbetssituation efter deltagarnas behov samt interaktion med andra. I studien framkom det att intresset för lantbruk och djur var starkt bidragande för känslan av delaktighet i arbete då det bidrog till aktivt deltagande i deltagarnas egen livssituation. Känslan av att vara produktiv och bidragande till verksamheten var också viktigt för känslan av delaktighet då det bidrog till att deltagarna i större utsträckning kände sig inkluderade i samhället. Den psykosociala arbetsmiljön kunde påverka deltagarnas trivsel och humör samt vara stöttande i deras arbete.

Examensarbetet har inneburit iterationer för att ta reda på hur sektionen Research & Development, Truck layout (RTL) på Scania kan förbättra planering och styrning för att säkra hög leveransprecision. RTL består av sju grupper som arbetar med chassiutveckling. Fler av grupperna på sektionen har börjat resan mot ett agilt arbetssätt för att öka sin flexibilitet och säkra sina leveranser. Det agila arbetssättet visar sig ha en positiv inverkan på leveranssäkerheten hos de grupper som lyckats med implementeringen. Inledningsvis observerades den dagliga styrningen, en gång hos varje grupp. För att ta reda på mer om gruppernas olika förutsättningar intervjuades respektive gruppchef. Fler av grupperna besöktes igen för att komplettera data om nuläget. En enkät skickades ut till medarbetarna på sektionen, svarsfrekvensen blev drygt 70 % och det konstateras att majoriteten svarade positivt i frågor om hur det är att arbeta i sin grupp. Däremot var de inte lika positiva kring hur stor nytta den dagliga styrningen bidrar med. En sprintplanering följdes hos den grupp som kommit längst med att arbeta agilt för att se hur planering av en fyra veckors sprint går till. Intervjuer hölls med sakkunniga för att få reda på mer om agilt arbete samt daglig styrning. Daglig styrning är ett av de forum som finns för planering och styrning, efter att ha studerat daglig styrning, sprintplanering samt teorier om agilt arbetssätt valde vi att fokusera examensarbetet på att optimera den dagliga styrningen. Utifrån observationer, intervjuer och teori kring agilt arbete samt daglig styrning användes kvalitetsverktyg. Utifrån två områden som kvalitetsverktygen resulterade i upptäcktes förbättringspotential för den dagliga styrningen. Syftet med daglig styrning måste klargöras samt regelbundet diskuteras hos samtliga grupper på RTL. De behöver även arbeta med fokus och hålla sig till sådant som är relevant för den dagliga styrningen / In order to find out how the Scania section RTL can improve planning and management to ensure high delivery precision this thesis work has consisted of iterations. The section Research Truck Layout (RTL) consists of seven groups that are working with chassis development. In order to increase their flexibility and secure their deliveries some of the groups have begun working towards agile methodologies. The agile methodologies has proven to have a positive impact on the delivery precision in the groups that succeeded with implementation. Initially, once in every group, the groups daily meetings was observed. In order to find out more about the groups different pre-requisite interviews were conducted with the group managers. Several of the groups were visited again to complete data about their current state. A survey was sent to the employees on the section, the response rate was over 70% and it showed that most employees had positive feeling towards working in their group. However, they were not as positive in regards to the benefits of daily management meetings. A followup was made on the group that was furthest along in working agile, the follow-up was made by observing the planning of a sprint. Interviews was held with experts to find out more about agile work as well as daily meetings. Daily management is a forum for planning and management, after studying daily management, sprint planning and theories of agile working methods, we chose to focus this thesis work on optimizing daily management. Based on observations, interviews, theories about agile methodologies and with the support of quality tools, two areas emerged which both have an improvement potential for a day-to-day management. The first area is the purpose of daily management, it has to be clarified and regularly discussed within all groups. The other area is focus, it needs to be worked on so that the meetings only contain topics that is relevant.

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.

Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.

Lean has been adapted by various industries and applied to differing processes in the world as a means of improvement and competitiveness. In the implementation of Lean, the focus is usually on eliminating the 7 + 1 wastes (Muda) through continuous improvement. In most previous cases, the result of the implemented continuous improvement has been far from successful, and further resulted in the 9th waste also named as, "Improvements in vain" or "Wasted improvements". One of the important tools for supporting implementation of Lean and continuous improvement is daily production meetings and visual management. In manufacturing companies these tools are common for facilitating the surfacing of the problems in production, identify the root causes and develop solutions for them. As other Lean tools, daily production meetings and visual management should be customised to the needs and requirements of different industries and companies to avoid the 9th waste. Small manufacturing companies with high variety and low-volume production, has their own challenges, needs and requirements. Therefore, the aim of this thesis project is to describe how visual control boards can be adapted to the needs and requirements of a small manufacturing company with low volume and high variety to facilitate the challenges of communication and coordination of daily work and continuous improvement. The project was conducted primarily in a Swedish small company named Ztift AB, which produces locks and security solutions with high range of variety of products and low production volumes (HVLV). To achieve the objective of the project, initially, the literature of the related area was reviewed, two other manufacturing companies were studied and two experts were consulted. In addition, Ztift was studied through observation and interviews. Based on the outcomes of the study, two solutions were developed and implemented to meet the requirements and needs of Ztift as well as its maturity level in Lean implementation. The solutions were visual production boards for continuous improvement and daily operations. The solutions were followed and improved continuously during four weeks after implementation. Finally, a meeting at Ztift was made to explore the outcomes of the implemented solutions. / Lean har anpassats av varierande branscher och tillämpas på skiljaktiga processer i hela världen som ett medel för förbättringar och konkurrenskraft. I genomförandet av Lean ligger fokus vanligen på att eliminera 7 + 1 slöserier (Muda) genom ständiga förbättringar. I flertalet tidigare fall har resultatet av implementerade ständiga förbättringar varit långt ifrån framgångsrika och vidare resulterat i det 9:e slöseriet som benämns som "förbättringar i onödan" eller "bortkastade förbättringar". Dagliga produktionsmöten och visuell ledning med styrtavlor som hjälpmedel är ett av de viktigaste verktygen inom Lean. I tillverkningsföretag underlättar verktygen att föra upp problem till ytan, identifiera rotorsakerna och utveckla lösningar för dem. Likt andra Lean verktyg bör dagliga produktionsmöten och visuell ledning anpassas till de behov och krav i olika branscher och företag för att undvika det 9:e slöseriet. Små tillverkningsföretag med hög variation och låg volym (HVLV) har specifika utmaningar, behov och krav. Således är syftet med detta examensarbete att beskriva hur visuella styrtavlor anpassas till ställda behov och krav i ett litet tillverkande HVLV företag för att underlätta utmaningar som kommunikation och samordning av det dagliga arbetet och ständiga förbättringar. Projektet genomfördes i Ztift AB, ett litet svenskt företag som tillverkar lås och säkerhetslösningar med HVLV. För att uppnå examensarbetets mål granskades inledningsvis litteratur inom tillhörande område, två andra tillverkande företag studerades samt två experter gav rådgivning. Därtill har Ztift kartlagts genom observationer och intervjuer. Två lösningar utvecklades för att uppfylla identifierade krav och behov hos Ztift samt deras mognadsgrad av Lean. Lösningarna bestod av två visuella styrtavlor för ständiga förbättringar och daglig styrning. Lösningarna uppföljdes och förbättrades kontinuerligt under fyra veckors tid efter implementering. Slutligen genomfördes ett återbesök hos företaget för att undersöka de implementerade lösningarna.

The aim of the study is to examine the possibilities and limits that the employees working in sheltered workshops perceive as they work with individual clients. Thus, in order to get a better understanding of which strategies are achieving the goal of insertion in the labor market. From a qualitative approach, the study was conducted through six interviews with representatives currently working in sheltered workshops in a community situated in the south of Sweden. The results of the study relates to the process known as ”role exit” theory of Ebaugh, new institutional theory of Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets. Further, accounts theory of Scott and Lyman and Knutagård were used to analyze our data. The study shows that the employees plays an important role in the process which individuals with disabilities go through in order to be established in the labor market. Additional, the study shows that there are limits related to both the capability of the individual and the lack of resources. In conclusion, the study shows that there are no explicit strategies to reach from the sheltered workshop to the labor market.

Bakgrund: Omkring 100 000 svenskar beräknas lida av bensår vilka kräver långa behandlingstider och medför ekonomiska kostnader för samhället. Olika sjukdomstillstånd såsom trauma och försämrad blodcirkulation anses som riskfaktorer. Att leva med bensår kan ha negativ inverkan på människors dagliga liv. Det är viktigt för sjuksköterskor att informera patienterna kring behandlingen, ge stöd samt ha förmågan att bemöta dem med respekt och empati. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin livskvalitet samt att beskriva undersökningsgrupperna som ingick i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteratur studie som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Cinahl. Huvudresultat: Patienterna beskrev smärta som påverkade deras dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Sömnproblem påverkade det psykiska måendet negativt. Rädslan för att skada sig begränsade patienterna fysiskt och man beskrev även känslan av skam, missmod, ensamhet, oro, ångest, depression och förlust av hopp. Bensår upplevdes tidssamt energikrävande och brister i kunskap hos sjukvårdpersonalen hade negativ påverkan på patienternas livskvalité. Undersökningsgrupperna varierade i antal från 5 till 247 deltagare, majoriteten var kvinnor, åldern var mellan 18 till 99 år. De flesta deltagarna hade haft venösa bensår, vilka varade mellan 6 veckor till 43 år. Slutsats: Att leva med bensår påverkade livskvaliteten. Relationen mellan sjuksköterska – patient hade stort betydelse för sårläkningen och välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskor har tillräcklig kunskap om denna patientgrupp samt att ge ett professionellt bemötande, stöd och information om en egenvård.

No description available.