ABSTRACT The aim of this study was to examine advantages and barriers that can appear when the municipal employment service and daily activity center work together in close collaboration. The study is based on semi-structured interviews with managers and employees in three municipalities in Värmland. The questions were:  How does the municipal employment service and the daily activity center work together?  Are the respondents experiencing any barriers in the collaboration processes between the municipal employment service and daily activity center?  Are the respondents experiencing any advantages when the municipal employment service and daily activity center work close together? If so, are the advantages primarily economical, professional or individual?  Does the collaboration processes in the three municipalities reflect the factors that supports as well as impedes collaboration that Danemark and Kullberg´s identified in their report (1999)? The results are analyzed from the new-institutional theory by Grapes (2006) and the factors that support and impede collaboration by Danemark & Kullberg (1999). The study shows three completely different ways of collaboration. In Hagfors the two sectors collaborate primarily in daily job tasks, in Grums there are no collaboration at all and in Kristinehamn they collaborate at some extent regarding external work training sites. Furthermore, the results show some of the barriers the municipalities experience such as inadequate information, differences in knowledge as well as economy. The respondents could see great advantages for the individual in enhanced quality, teamwork among staff and in work performance. The summary that compiles factors who supports and impedes collaboration shows that in comparison, Hagfors is best prepared when it comes to collaboration between the two sectors and Grums is least equipped for working together.

The Bachelor thesis ”Freedom under responsibility” is based on the work of the foundation Fryshuset in Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) on the 8th floor. The foundation runs its operations in Sweden as well as internationally with the main focus being personal- growth and development of the youth. High trust levels in combination with holding great responsibilities enable the people of the foundation agility in their planning and execution in order to meet their objectives in a highly dynamic environment. This way of working is called freedom under responsibility and is greatly appreciated by the employees, however, lack of direction, accountability, and communication has been raised as an issue. The purpose of the study is to identify and clarify the problems that exist in the Fryshuset´s HS in the 8th floor 'Freedom under responsibility', in order to be able to improve and develop the working method.This thesis aims to analyze and evaluate the operation management strategies, leadership, and communication regarding direction, objective setting, planning, execution, and evaluation. The last part of the thesis contains recommendations for improvements of the operations of the foundation. The thesis result is based on data collected from Fryshuset's HS on the 8th floor documentation, interviews and survey. The result shows that one of the major problems in ‘Freedom under responsibility’ is the daily operations from the operation management. The recommendations for improvements is:• Improve the work to form the annual objective setting • Improve followup meetings / Examensarbetet ’Frihet under ansvar’ är inriktad på stiftelsen Fryshuset i Stockholm, Hammarby Sjöstad (HS) på våning 8. Fryshuset är en stiftelse som bedriver verksamhet i Sverige men även internationellt. Fokus ligger på unga och deras chans att utvecklas och växa. Medarbetarna på Fryshuset HS våning 8 har mycket ansvar med stor handlingsfrihet, de arbetar mycket självständigt och styr sig själva i arbetet. Medarbetarna uppskattar detta arbetssätt, som en del kallar ‘Frihet under ansvar’ men önskar en ökad styrning och bättre kommunikation från chef- och ledarskapet. Syftet med studien är att identifiera och klargöra vilka problem som finns i Fryshuset HS våning 8 arbetssätt ‘Frihet under ansvar’, för att sedan kunna förbättra och utveckla arbetssättet. Det som har undersökts i arbetssättet ‘Frihet under ansvar’ är Fryshusets HS våning 8 organisationsstyrning, specifikt ledarskapets styrning och kommunikation gällande målformulering, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Resultatet baseras på data som har samlats in från Fryshusets HS våning 8 befintliga dokumentation, genomförda intervjuer och utskickad enkät. Resultatet tillsammans med analys visar att det råder problem i Fryshuset HS våning 8 dagliga styrning som i sin tur skapar problem i arbetssättet ’Frihet under ansvar’. Rekommendationen är att Fryshuset HS våning 8 möter problemet genom att förbättra upprättandet av den årliga verksamhetsplanen samt förbättra avstämningsmöten som hålls med medarbetarna.

Digitalisering har lett till att kunder fått ökade möjligheter att välja mellan produkter från olika leverantörer. Inte minst inom tillverkande industrier har man sett en skiftning från massproduktion till alltmer kundstyrd produktion, där utbudet av varor är större och kunden nästan helt ligger i fokus vid produktion av varor. Detta har tvingat tillverkande företag att hitta nya strategier för att förbättra och effektivisera sin produktion för att möta dessa behov.   En av de strategier som blivit allt vanligare som företaget använt för att uppnå detta har blivit att implementera ”Lean production”. En strategi som bygger på att man arbetar med ständiga förbättringar för att minska slöseri men som ställer stora krav på att ledningen lyckas utföra den kulturförändring som krävs för att uppnå detta. För att hjälpa ledningen med detta har allt fler företag börjat använda sig av dagligt styrningsverktyg som att mäta och presentera KPI:er men också genom möten för daglig styrning där man presenterar daglig ansvarsfördelning. Att implementera dessa verktyg skapar däremot nya frågor och utmaningar, vad ska man tänka på när man väljer KPI:er, hur ska man presentera dessa och finns det en metodik man kan använda sig av för att välja KPI:er? Ovanstående frågeställningar presenteras i studien och summeras med syftet av studien ” Utforma en metodik för att identifiera viktiga parametrar för att visualisera produktionsstatus vid daglig styrning inom produktion”.    För att kunna besvara dessa frågor har information hämtats både från litteratur och genom intervjuer och observationer på ett företag inom stålindustrin som har implementerat möten för daglig styrning, men som vill utveckla dessa möten med presentation av KPI:er. Problemet är att företaget inte alltid vet vilka KPI:er de bör presentera. Studien handlar om att identifiera viktiga faktorer att tänka på vid framtagning av KPI:er för att visualisera produktionsstatus effektivt. Studien har även behandlat sättet KPI:erna bör visualiseras på, digitalt eller analogt och slutligen har det tagits fram en metodik som ska användas för att identifiera KPI:erna.    Vid utformning av metodiken har litteraturen kombinerats med intervjuer och observationer hos de anställda på fallföretaget där man identifierat de viktigaste punkterna enligt följande: Att presentera KPI:er vid möten för daglig styrning, undvika för många KPI:er, ta hjälp av de anställda vid utformning av KPI:er, att välja KPI:er som ökar transparensen av processer, att mäta och välja KPI:er som ökar företagets konkurrenskraft och som leder företaget i rätt strategisk riktning, att välja KPI:er som främjar förbättringsarbete och som motiverar anställda samt att ge möjlighet för mätning av KPI:er genom IT. Sedan har studien föreslagit att KPI:erna bör presenteras genom digitala tavlor i realtid. / Digitalization has led to increased opportunities for customers to choose between products from different suppliers. Especially in manufacturing industries, there has been a shift from mass production to increasingly customer-driven production, where the range of products is larger, and the customer is almost entirely focused on the production of goods. Manufacturing companies have had to come up with new strategies to improve and streamline their production to meet customer needs and transition from mass production to meet customer needs and transition from mass production to customer-driven production.    One of the strategies that companies have used to achieve this is the implementation of “Lean production”. This strategy is based on continuous improvement to reduce waste but requires significant efforts from management to create a cultural change within the organization that enables this. To assist management in this process, an increasing number of companies have started using daily management tools such as measuring and presenting Key Performance Indicator (KPIs) and holding daily management meetings to present daily responsibilities. However, implementing these tools also creates new questions and challenges, such as what to consider when choosing KPIs, how to present them, and whether there is a methodology to select KPIs. These questions are presented in the study and summarized with the aim of the study, “designing a methodology to identify important parameters for visualizing production status in daily management within production.”   To answer these questions, information has been gathered from both literature and interviews and observations at a steel industry company that has implemented daily management meetings but wants to enhance them with KPI presentations. The problem is that the company does not always know which KPIs they should present. The study is about identifying key factors to consider when choosing KPIs to effectively visualize production status. The study also addresses the way KPIs should be visualized, whether digitally or analogously, and finally a methodology has been developed to be used in identifying the KPIs.   In developing the methodology, literature has been combined with interviews and observations of the employees at the case company, where the most important points have been identified as follows: presenting KPIs at daily management meetings, avoiding excessive KPIs, Involving employees in the design of KPIs, selecting KPIs that increase process transparency, measuring and selecting KPIs that enhance the company´s competitiveness and guide it in the right strategic direction, choosing KPIs that promote improvement work and motivate employees, and providing the opportunity to measure KPIs through IT. The study the suggests that KPIs should be presented through real-time digital dashboards.

The logistics industry is one of the most important industries, being an important component of a company's activities. In recent years, the industry has gone through a large number of changes. These had the purpose of making the processes more efficient in order to reduce costs or to increase the degree of competitiveness. A very important process in the logistics industry is the allocation of roles in warehouses. Not using the available resources to their maximum capacity leads to an increase in the processing time of the units as well as to a decrease in the profitability of the companies. Allocation is done manually in the warehouse, being a complex task in which many constraints and variations must be taken into account. AI technologies and IoT systems have the potential to simplify the process of assigning workers. For this research, a warehouse in Germany operated by the Amazon company was studied. In addition to the benefits that this transition can have from a social point of view, helping to equalize the roles of high complexity and the appropriate rotation of jobs to ensure equal opportunities for development, there is an opportunity to reduce the costs associated with this process by up to 90%. This last aspect is dependent on the degree of modernization of the warehouse and on the way in which the role allocation process is carried out at the time. Most of the IoT systems necessary for the digitization and automation of this process are already implemented in warehouses. However, a common architecture is needed to be able to guarantee the integration and compatibility of the systems. The main blocker in this transition remains public opinion and financial factors, companies with a large volume of units potentially benefiting from economies of scale. / Logistikbranschen är en av de viktigaste branscherna och är en viktig del av ett företags verksamhet. De senaste åren har branschen genomgått ett stort antal förändringar. Dessa hade till syfte att effektivisera processerna för att minska kostnaderna eller öka graden av konkurrenskraft. En mycket viktig process inom logistikbranschen är fördelningen av roller i lager. Att inte använda de tillgängliga resurserna till sin maximala kapacitet leder till en ökad handläggningstid för enheterna samt till en minskad lönsamhet för företagen. Allokering sker manuellt i lagret, vilket är en komplex uppgift där många begränsningar och variationer måste beaktas. AI-teknik och IoT-system har potential att förenkla processen för att tilldela arbetare. För denna forskning studerades ett lager i Tyskland som drivs av Amazon-företaget. Förutom de fördelar som denna övergång kan ha ur en social synvinkel, hjälpa till att utjämna rollerna med hög komplexitet och lämplig rotation av jobb för att säkerställa lika möjligheter till utveckling, finns det en möjlighet att minska kostnaderna förknippade med denna process med upp till 90 %. Den sista aspekten är beroende av graden av modernisering av lagret och på det sätt på vilket rollfördelning processen går till vid tillfället. De flesta av de IoT-system som krävs för digitalisering och automatisering av denna process är redan implementerade i lager. Det behövs dock en gemensam arkitektur för att kunna garantera systemets integration och kompatibilitet. Den huvudsakliga blockeraren i denna övergång är fortfarande den allmänna opinionen och finansiella faktorer, företag med en stor volym av enheter som potentiellt kan dra nytta av stordriftsfördelar.

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective. The purpose of the present study was to investigate whether sign intervention affected the number of signs and the number of different signs, used by two persons with Down’s syndrome and eleven staff on a day center. The study was carried out as a single-subject design. A sign intervention was conducted at the day center with the two participants with Down’s syndrome. They were educated individually with a procedure inspired by milieu teaching. When the intervention with the two participants was terminated, the staff was educated in a group format. The number of signs and the number of different signs used by the two participants with Down’s syndrome and the staff were registered. The sign intervention with the two participants led to an increased use of signs for one of them and the sign intervention with the staff led to an increased use of signs for the staff together with one of the participants. The main reason for why the sign intervention was effective for one of the two participants with Down’s syndrome and for one group of staff, but not for the other participant or the other group of staff, seems to be that the participants use of signs had an impact on each other. One of the participants with Down’s syndrome and one group of staff seems to have had a positive impact on each others use of signs. The intervention also seems to have been too short and therefore has not given effect for all of the participants.

Syftet med denna studie var att undersöka hur brukare påverkas av att det finns hundar i form av djurassisterade insatser i den kommunala, dagliga LSSverksamheten i Dalarnas län. Det är en kvalitativ studie som inleddes genom en kvantitativ kartläggning rörande förekomsten av hundar eller andra djur i alla kommunala LSS-verksamheter i Dalarna. Den begränsas till personalens perspektiv på effekten av hundassisterade insatser gällande målgruppen och resultaten baseras på halvstrukturerade intervjuer med personal från samtliga kommunala dagverksamheter i Dalarna, där brukare erbjuds hundassisterade insatser. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning, KASAM och social responsivitet. De visar hur och att den hundassisterade insatsen främjar psykiskt och fysiskt välbefinnande samt motiverar verksamhetens brukare till att utveckla fysiska, psykiska och sociala färdigheter. Jag fann belägg för att människor mår bra av att umgås med hundar och att brukare drar fördel av hundassisterade insatser – på många olika sätt. / The aim of the present study was to investigate how users are influenced by animal-assisted interventions with dogs in municipal day-care centres (developing centres or working places for persons with autism and/or intellectual disabilities) in Dalarna County. This is a qualitative study, initiated through a quantitative mapping concerning the presence of dogs or other animals in all municipal LSS day-care centres in Dalarna. Its limited to the staff perspective on the impact of dog-assisted interventions on the target group, and results are based on semistructured interviews with staff from all municipal day-care centres in Dalarna, where users are offered dog-assisted interventions. The results where analysed through previous research, KASAM and social responsiveness. They show that the dog-assisted interventions promote mental/physical wellbeing and motivate the users of the day-care centres to develop physical, mental and social skills. I found evidence that users benefit from animal-assisted interventions with dogs – in many ways.