Bakgrund: Målsättning hos patienter som haft stroke är en central del för att få en lyckadbehandling. Trots detta så finns det inte något standardiserat tillvägagångsätt till hur målsättning bör utföras inom hemsjukvården. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur fysioterapeuter som arbetar inomhemrehabilitering upplever att de arbetar med målsättning för patienter med stroke. Metod: Studien är en kvalitativ, deskriptiv och semistrukturerad intervjustudie där 6 fysioterapeuter intervjuades. Informanterna jobbade med patienter som haft stroke inomhemrehabilitering. Resultat: 6 kategorier togs fram efter analysen: Målen är individanpassade, Målen äraktivitetsrelaterade, Tydliga och mätbara mål, Kommunikation kring  målsättning, Varierat samarbete med andra aktörer, Uppföljning av måluppfyllelse. Slutsats: Deltagarna i studien hade ett likartat tillvägagångsätt vid målsättning. Mål sattes som var anpassade till individen och aktivitetsrelaterade. Höga resultatförbättringar från patienten sida gjorde så att fysioterapeuter behövde formulera om patientens originalmål till mindre delmål. Viss avvikelse mellan informanter uppstod kring uppföljning av måluppfyllelse då några av informanterna använda sig av rehabiliteringsassistenter istället för att göra uppföljningen själv. Resultatet indikerar på att även fast det inte finns ett standardiserat tillvägagångsätt kring målsättning så jobbar fysioterapeuter med målsättning utifrån dagens rekommendationer och evidens.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på dagliga verksamheter i södra Sverige gör för att arbeta för att främja deltagarnas empowerment. Studien tar sin utgångspunkt ur ett personalperspektiv. Metoden för insamling av material består av sju kvalitativa intervjuer med personal på dagliga verksamheter som samtliga har olika utbildningar. Personalen arbetar på fyra olika dagliga verksamheter som kan kategoriseras som samhällsintegrerade respektive traditionella dagliga verksamheter. Studiens resultat baseras även på en observation som utfördes på en av de dagliga verksamheterna. Resultatet av denna studie tyder på att samtliga respondenter dagligen arbetar för att främja deltagarnas empowerment. Respondenterna anser att de termer som ingår i begreppet empowerment, så som självständighet, inflytande, personliga resurser samt delaktighet är viktigt i arbetet med personer med funktionsnedsättningar. Samtliga respondenter beskriver i studien hur de intar olika roller för att främja deltagarna på den dagliga verksamheten. Respondenterna beskriver hur de ibland agerar ledare när de anser att detta gynnar deltagarna, och hur de ibland tar ett steg tillbaka för att öka deltagarnas självständighet och initiativförmåga. Samtliga respondenter beskriver att de hela tiden försöker känna av och överväga hur mycket stöd som är motiverat att ge en deltagare i en viss situation. Flera av respondenterna lyfter fram att det är viktigt att arbeta individcentrerat. Någon av respondenterna framhåller att man måste arbeta med empowerment på rätt nivå i förhållande till individen för att det annars kan bli väldigt fel. Vidare lyfter ett par av respondenterna upp att det är viktigt att uppmuntra positiva initiativ som deltagarna tar för att på så sätt stärka dem. / The purpose of this study was to investigate how the employed at daily activities in southern Sweden does to promote the participants’ empowerment. The study is based out of an employed perspective.The method for collection of material consists of seven interviews with employed on the daily activities that all have different educations. The employed is working on four different daily activities which may be categorized as community integrated and traditional daily activities. The study findings are also based on an observation performed in one of the daily activities.The results of this study indicates that all respondents daily work to promote the participants empowerment. The respondents believe that the terms inherent in the concept empowerment, such as independence, influence, personal resources and involvement is important in the work with people with disabilities.All respondents describe in the study how they occupy different roles to enhance the participants at the daily activity. The respondents describe how they sometimes act leader when they see that this benefits the participants, and how they sometimes take a step back to increase participant´s independence and initiative. All respondents describe that they constantly try to detect and consider how much support is justified to give a participant in a particular situation. Several of the respondents highlighted that it is important to work individual centered. Some of the respondents points out the need to work with empowerment at the correct level in relation to the participants because otherwise it may become very unsuitable. Further a few of the respondents’ highlights the importance of encouraging positive initiatives taken by the participants for the order to strengthen them.

Följande studie genomfördes på uppdrag av Vård- och omsorgsförvaltningen i en av Sveriges större kommuner. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur högfungerande deltagare på daglig verksamhet upplever insatsen i förhållande till sina behov och önskemål. Studien tog avstamp i Antonovskys salutogena modell och de tre bärande begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samt en teori om alienation. Totalt genomfördes elva semistrukturerade djupintervjuer, varav åtta med deltagare på sju olika dagliga verksamheter, två med arbetshandledare och en med en arbetslivskonsulent på daglig verksamhet. Samtliga intervjuer transkriberades och var föremål för en tematisk analys. Resultatet utmynnade i fyra teman: Det fysiska och sociala rummet, Den aktiva deltagaren, Hur arbetslinjen kommer till uttryck och Sysselsättning med ett syfte. Resultatet visar att det finns behov av tätare uppföljning och ansträngningar för att främja progression i utveckling samt uppmärksamma deltagarnas mål. Att få inflytande över jobbets uppgifter och utformning lyfts fram som framgångsfaktorer för nöjdhet med insatsen, såväl som goda relationer med jobbarkompisar och arbetshandledare. Arbetsmiljöproblem såsom stress och hög ljudnivå observeras som skäl till missnöje. Studien har identifierat flera utvecklingsområden vad gäller det praktiska arbetet med insatsens måluppfyllelse. Dessa är utökade möjligheter att utforska nya jobb genom praktik och samarbete mellan dagliga verksamheter samt tätare kontakt med myndigheten. Avslutningsvis ser vi behov av forskning på nationell nivå samt med deltagare som huvudsakligen kommunicerar på annat sätt än verbalt. Det vore även relevant att närmare undersöka om och hur målet med daglig verksamhet som arbetshabiliterande insats eftersträvas för samtliga deltagare.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra. Det går inte att dela på kropp och själ. Pedagogerna har olika sätt att se på kroppen beroende på i vilket sammanhang den fysiska aktiviteten äger rum. Pedagogerna utgår från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när de har undervisningen som utgångspunkt när den fysiska aktiviteten äger rum. När pedagogerna avbryter undervisningen för att erbjuda eleverna fysisk aktivitet utgår de inte från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen. I dessa situationer ser de kroppen som en fysisk kropp. De ser kroppen som enbart objekt, en materiell icke-tänkande kropp. Det vi menar är att när pedagogerna använder den dagliga fysiska aktiviteten för att uppnå det nya läroplanstillägget har vi sett sambandet att kroppen enbart ses som fysisk och aktiviteten sker oftast som ett avbrott från den pågående undervisningen.Vår undersökning visar att pedagoger erbjuder elever daglig fysisk aktivitet. Fysiskt inaktiva elever deltar i den dagliga fysiska aktiviteten i lika hög grad som övriga elever. Pedagoger säger att elever kan koncentrera sig bättre efter fysisk aktivitet. Det har visat sig vara lättare att införa daglig fysisk aktivitet i de lägre åldrarna (år f-3 ) jämfört med de högre åldrarna (år 4-6). Pedagoger och rektorer menar att samhällsutvecklingen är en bidragande orsak till att barn rör sig mindre idag. De anser att detta är ett skäl till att läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet har uppkommit. Engagemanget hos rektorer och pedagoger när det gäller daglig fysisk aktivitet är stort på båda skolorna.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar. / Is it possible for teachers to more physically activate the children at school during the school day with simple means?

Bakgrund: Med dagens välutbildade vårdpersonal och den evidensbaserade sjukvård som bedrivs, är det anmärkningsvärt att något så basalt som trycksår fortfarande förekommer inom vården. Syfte: Att belysa patienters och vårdtagares erfarenheter av hur trycksår påverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvägagångssätt innehållande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade på WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohälsa, psykisk ohälsa, självständighet och sociala förhållanden. Konklusion: Patienter och vårdtagare med trycksår upplevde en negativ påverkan på sin existens, med en generellt sämre livskvalitet som följd. / Background: With today's highly trained health professionals and the evidence-based healthcare provision, it is remarkable that something as basic as pressure ulcers still occur in health care. Aim: To highlight patients' and care receivers' experiences of how pressure ulcers affect the quality of life. Method: Literature review was conducted with a partly systematic approach containing ten articles of quantitative and qualitative nature peer-reviewed after a standard protocol. Results: From the patients' experiences revealed four themes and related sub-groups based on WHO’s definition of quality of life: physical health, mental health, independence and social relationships. Conclusion: Patients and care receivers with pressure ulcers experienced a negative impact on their existence, with a generally poorer quality of life.

Trots rapporterad uppskattning av daglig verksamhet för dess sociala och psykiska effekter uppvisar deltagare missnöje med att inte få tillräckligt med ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Tidigare forskning har funnit uttryck för en lönearbetesdiskurs bland deltagare i daglig verksamhet. Det uttryckta missnöjet och beskriven lönearbetesdiskurs tas fasta på och bildar utgångspunkten för denna uppsats. Syftet är att undersöka hur deltagare i daglig verksamhet förhåller sig till sin sysselsättning och värdet på den egna aktiviteten i relation till lönearbete. Sju deltagare intervjuades och en kvalitativ tematisering gjordes av materialet. Empirin analyserades med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp och Marx arbetsdefinition. Resultaten visar hur deltagare uppvisar ambivalens inför förståelsen av sin sysselsättning som arbete. De sociala och psykologiska effekterna krockar med lönearbetsdiskursen genom det uttryckta behovet av att få ekonomisk ersättning för sin sysselsättning. Trots säkrad inkomst från försäkringssystemet beskrivs behovet att få ekonomisk ersättning för daglig verksamhet som avgörande för deltagarnas uppfattning om den egna sysselsättningens värde. Slutsatsen är att även om en alternativ arbetsdefinition kan skymtas i deltagarnas berättelser trängs denna uppfattning ut av den hegemoniska lönearbetsdiskursen. / Although reports show that participants appreciate Swedish day activity centers for its social and psychological effects, participants also express dissatisfaction with not getting enough financial compensation for their occupation. Previous research has found display of a wage labor discourse among participants in day activity centers. Together, the expressed dissatisfaction and the wage labor discourse form the starting point for this study. The aim for this study is to explore how participants in day activity centers relate to the value of their occupation in relation to wage labor. Seven participants were interviewed and a qualitative thematization was made. The findings were analyzed using Gramsci's concept of hegemony and the definition of work by Marx. The findings demonstrate how participants display ambivalence in their understanding of their occupation as work. The social and psychological effects of the occupation collide with the wage labor discourse through the expressed need for financial compensation for their occupation. Even though the participants’ income is secured through the insurance system, the need for financial compensation through occupation is still described as vital in the participants' perception of the value of their occupation. The conclusion is that, although an alternative definition of work can be seen in the accounts of the participants, this definition gets suppressed by the hegemony of the wage labor discourse.

I en organisation bör man arbeta med ständiga förbättringar. För att implementera olika verktyg i arbetet kräver det att man kommunicerar och samarbetar på ett rätt sätt för ett bra resultat. Då kommunikation är en viktig hörnsten som påverkar och styr den dagliga verksamheten skapar det i sin tur en organisationskultur som är vad vi gör varje dag. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kommunikation och förbättringsarbete påverkar organisationskulturen för att därefter kunna komma fram till ett effektivare arbetssätt. Målet med studien är att komma fram till ett bättrearbetssätt gällande fallföretagets nuvarande förbättringsarbete och kommunikationsflöde så att man formar en ny organisationskultur. För att nå upp till syfte och mål utgår skribenterna bland annat från intervjuer, observationer, tidigare studier samt relevant litteratur inom forskningsområdet. En lösning som skribenterna har kommit fram till är att införa ett till led i verksamheten, ett till pulsmöte och att använda sig av förbättringskatans 4 steg för att lyckas göra framtida genombrott.

Antalet höftfrakturer ökar med en allt åldrande befolkning. För individen kan det medföra psykiska och fysiska konsekvenser med risk för bestående funktionsnedsättning. Återhämtningen och rehabiliteringen är inte avslutad vid utskrivning utan fortsätter under en längre tid. Studiens syfte var att undersöka hur den äldre patienten med höftfraktur efter hemgång upplevde dagliga aktiviteter med fokus fysisk aktivitet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inspiration från kvalitativ analys i artikelbearbetningen. Resultatet beskrevs utifrån kategorierna Upplevelsen av begränsningar, Upplevelsen av minskad självständighet och Upplevelsen av att anpassning krävs. De äldre upplevde begränsningar efter höftfrakturer som nedsatt rörelseförmåga och fallrädsla vilket kunde resultera i en isolerad tillvaro med minskad självständighet i daglig- och fysisk aktivitet. Det psykiska måendet påverkades negativt till följd av begränsningar med känslor av frustration och nedstämdhet. Information om tiden efter höftfrakturen ansågs bristande. Ett behov av anpassning infann sig med tillämpning av olika strategier för att klara aktiviteterna. Litteraturstudiens resultat synliggör att återhämtningen var en lång process, präglad av begränsningar i utförandet av aktiviteter. / The number of hip fractures increases with an aging population. For the individual, it can have psychological and physical consequences with the risk of permanent disability. The recovery and rehabilitation is not completed at discharge but continues for a longer time. The aim of the study was to investigate how the elderly patient with hip fracture after returning home experienced daily activities focusing on physical activity. The method used was a general literature study with inspiration from qualitative analysis in the article processing. The result was described based on the categories The experience of perceived limitations, The experience of reduced independence and The experience of required adaptation. The elderly experienced limitations on hip fractures such as reduced mobility and fear of falling, which could result in an isolated existence with reduced independence in daily- and physical activity. The mental attitude was adversely affected by limitations with feelings of frustration and depression. Information about the time after the hip fracture was considered lacking. A need to adapt occurred with the application of different strategies to cope with activities. The results of the literature study shows that the recovery was a long process, characterized by the limitations in the performance of activities.

<p>This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with Antonovsky´s salutogenetic perspective,<strong> </strong>in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle. The study indicates that the managers aim to create a good, rather than a normalizing work situation for their participants. The main result is that the managers want the work to be meaningful, appreciated and for the benefit of others.</p>